Hoppa till huvudinnehåll

För knappa resurser för att ge utökad service åt papperslösa i Raseborg - "Vore bäst om staten tog ansvar"

Far håller arm om dotter, de står med ryggen till och ser på avstånd på en skola
Det är svårt att uppskatta hur många papperslösa som finns i regionen. Far håller arm om dotter, de står med ryggen till och ser på avstånd på en skola Bild: Yle / Jessica Stolzmann papperslösa,familj,Collage

Raseborg har inte råd att betala 250 000 euro om året för att ge mera service åt de papperslösa. Det säger stadens tjänstemän.

Drygt hälften av fullmäktigeledamöterna i Raseborg lämnade i slutet av förra året in en motion där de önskar att staden ska hjälpa de papperslösa.

I motionen skriver man att alla som vistas i Raseborg ska bemötas i enlighet med de mänskliga rättigheterna.

Människor som kommer som flyktingar och blir papperslösa har väldigt mycket trauma i bagaget. Det kräver långsiktig hjälp

Man lyfter fram allt från hälsovård till rådgivning och nödinkvartering.

Rådgivning erbjuds ändå redan papperslösa gravida i samma mån som för övriga invånare.

I övrigt har papperslösa i nuläget rätt till vård i brådskande fall. Barn har rätt till samma service som övriga invånare.

Finns inte resurser

En arbetsgrupp med representanter från de olika sektorerna har efter en utredning kommit fram till att dagens resurser inte räcker till för utökad service åt papperslösa.

Uppskattningen är att det skulle kosta 250 000 euro på årsnivå.

Mycket trauma

Tjänstemännen som berett ärendet är överskötare Annika Rehn och Eivor Österlund-Holmqvist, chef för social service i Raseborg.

Annika Rehn säger att ett område som särskilt skulle kräva resurser är mentalvården.

En lång man med mörkt skägg och glasögon och två kvinnor, en med ljust kort hår och glasögon och en med mörkt långt hår utomhus en mulen sommardag. I bakgrunden träd, en träbyggnad och en bil.
Johan Kvarnström (SDP), Eivor Österlund-Holmqvist, chef för social service i Raseborg och överskötare Annika Rehn. En lång man med mörkt skägg och glasögon och två kvinnor, en med ljust kort hår och glasögon och en med mörkt långt hår utomhus en mulen sommardag. I bakgrunden träd, en träbyggnad och en bil. Bild: Nicole Hjelt / Yle politiker,vårdare,överskötare,johan kvarnström

- Människor som kommer som flyktingar och blir papperslösa har väldigt mycket trauma i bagaget. Det kräver långsiktig hjälp. Det har vi inte resurser för i dag, förklarar hon.

Trots att rådgivning erbjuds i dag menar hon att också resurserna där är knappa. I många fall måste man också koppla in en tolk vid rådgivningsbesöken.

"Man ska inte skilja på folk och folk"

Stadsfullmäktige föreslås inte skrida till konkreta åtgärder utan i stället besluta att motionen är slutbehandlad.

Fullmäktige måste ta ställning till ifall man anser att det ska erbjudas service år papperslösa eller inte, anser Johan Kvarnström (SDP).

- Nu måste vi politiker jobba lite till. Dels så nämns ett förslag på resursering och det kan man göra till en budgetfråga. Men det blir ingen budgetfråga om vi inte får in ett principbeslut gällande den brådskande vården.

- Jag tycker förstås att det ska vara ett jakande beslut av humanitära skäl. Vi ska inte göra skillnad på folk och folk. Om man bor i Raseborg ska man kunna gå till hälsostationen innan det är fara för livet, det är en fråga om medmänsklighet, förklarar Kvarnström.

Johan Kvarnström påminner också om att det de facto kan bli dyrare om människor måste vänta med att söka vård tills problemen anses vara akuta.

Svårt att rekrytera läkare

Utredningen har bjudit på utmaningar eftersom man inte haft den mängd fakta som man normalt sett har.

- Det finns inte statistik på hur många papperslösa som finns, mörkertalet är stort och situationen lever hela tiden, förklarar Annika Rehn.

En stor del av servicen för papperslösa skulle vara köptjänster.

- Vi har i dag ganska knappa resurser i bashälsovården. För att utöka den och kunna ge en kvalitativ service även åt de papperslösa så behöver vi köpa in tjänster. Vi har svårt att rekrytera bland annat läkare i den här landsändan, förklarar Annika Rehn.

Optimalt om staten kunde koordinera

Johan Kvarnström säger att den bästa lösningen vore om det hela sköttes på nationell nivå.

- Det optimala vore att staten skulle koordinera det så att det var lika i alla kommuner.

Eivor Österlund-Holmqvist håller med. Hon menar att trycket blir stort då en liten kommun har en flyktingförläggning och inte har samma resurser som till exempel Helsingfors, Åbo eller Tammerfors.

- Det bästa skulle vara om staten tog ett större ansvar. Då skulle vi få en enhetligt likabehandling i hela landet, konstaterar hon.

Artikeln bygger på en studiodiskussion ledd av Veronica Montén.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland