Hoppa till huvudinnehåll

Hårda bud av friidrottsförbundet – parafriidrottare som blir utan EM-medalj måste betala självrisk på 900 euro

Parafriidrottaren Ronja Oja tog EM-brons i Berlin.
Ronja Oja var lättad över hon sparade nästan tusen euro tack vare kirrad EM-medalj. Parafriidrottaren Ronja Oja tog EM-brons i Berlin. Bild: imago /DBS-Akademie / All Over Press Ronja Oja

En medalj i parafriidrottens EM-tävlingar är värd nästan tusen euro. Missar en finländsk deltagare prispallen är han eller hon tvungen att betala självrisken på 900 euro till friidrottsförbundet.

Paraidrottaren Ronja Oja, som tog brons i längdhopp på resultatet 426, avslöjade förfaringssättet på Twitter i går.

– Jag var inte nöjd med mitt resultat i längdtävlingen, men medaljen smakar gott. Nu kan jag slappna av då jag slipper betala självrisken. Jag sparade en nätt summa, skrev hon.

Hoppa över Twitterpostning

Ojas kommentar väckte förundran på Twitter och hon fick en fråga om vad självrisken innebär. Hon svarade:

– Friidrottsförbundet har fastställt en självrisk för para-EM på 900 euro, som bör betalas ifall man inte tar medalj.

Hoppa över Twitterpostning

Policyn finns stipulerad i förbundets uttagningsregler för årets stortävlingar. Förbundet har bestämmelser om självrisksummor i samband med de flesta stortävlingar.

Man betalade dock fiolerna för de finländare som deltog i EM-tävlingarna i Berlin i början av augusti.

"Kostnaderna för paraidrottare jämförelsevis höga"

Förbundets träningschef, Jorma Kemppainen, säger att man införde självriskandelar för juniormästerskap från och med början av 2000-talet. I samband med junior-VM i Peking år 2006 var självrisken omkring tusen euro.

För paraidrottare har självriskandelar varit i bruk sedan VM-tävlingarna i Nya Zeeland år 2011.

– Vi märkte då att kostnaderna per paraidrottare var jämförelsevis höga. Efter det har vårt mål varit att alla idrottare är på samma linje vad kostnaderna beträffar. Sedan dess har vi haft avgifter i samband med EM och VM-tävlingar för juniorer och paraidrottare, säger Kemppainen till Yle.

Normal praxis i individuella grenar

Enligt Kemppainen handlar självriskandelarna inte om förbundets ansträngda ekonomiska läge.

– Det här handlar inte om hushållningen av resurser. Jag har jämfört läget med andra individuella grenar och det är ganska vanligt att dylika avgifter existerar, säger han.

Kemppainen tror inte att självrisken skulle påverka idrottarnas förberedelser eller vilja att delta i stortävlingar.

– Någon enstaka idrottare har kanske funderat på att inte delta. Men idrottarna har egna samarbetspartner och föreningar. I det stora hela har man kunnat arrangera det så att ingen varit tvungen att avstå från att delta.

Senare på dagen meddelade SUL att en sponsor kommit till undsättning och står för idrottarnas självriskkostnader under pågående para-EM i Berlin.

Artikeln uppdaterad med Jorma Kemppainens kommentarer klockan 9.00 och med uppgiften om sponsorhjälpen klockan 14.20.

Läs mera:

Friidrottsförbundets ojämlika policy väcker förundran – ”Låter horribelt”

Leverera toppresultat eller pröjsa. Friidrottsförbundets princip att de idrottare som presterar toppresultat i stortävlingar slipper betala självriskandelen för sitt deltagande förbluffar. Det låter horribelt, säger Yle Sportens skidexpert Glenn Lindholm.

Läs mera:

”Sjukaste jag hört” – svidande svensk kritik mot SUL:s medaljkrav för paraidrottare

Självrisksystemet som Finlands friidrottsförbund använder sig av i en del mästerskap får ingen förståelse i Sverige. Det kommer aldrig att hända här, säger det svenska paralandslagets förbundskapten Magnus Olsson.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport