Hoppa till huvudinnehåll

Nätläkarna har blivit populära i Sverige - men företagen kritiseras för slöseri och för att vårda de friskaste patienterna

Karin Hafstad bygger med klossar på golvet med sin 1-åriga son.
Karin Hafstad uppskattar att det är så lätt att få kontakt med nätläkare och att hon kan göra det hemifrån och slipper köa i vårdcentralens väntrum med sonen Valter. Karin Hafstad bygger med klossar på golvet med sin 1-åriga son. Bild: Yle/Linda Söderlund föräldrar,småbarnsfamiljer,småbarn,karin hafstad

Nätläkarbolagen växer rekordsnabbt i Sverige. Patienterna lockas av att de snabbt får läkartid och att de enkelt kan sköta sina ärenden via datorn. Kritikerna anser däremot att det saknas medicinsk forskning om nätläkarnas metoder och att företagen ökar vårdkostnaderna.

Karin Hafstad leker med sin snart 1-åriga son Valter hemma i Stockholm. Sedan hon fick barn har hon flera gånger vänt sig till nätläkare, både för att själv få vård och för att få läkare till barnet.

- Han har kanske varit lite krasslig och febrig eller haft något utslag man är osäker på, och då har vi fotat och filmat och fått hjälp av nätläkare, berättar Hafstad.

Vi kan till exempel koppla en patient i norra Sverige med en läkare i södra Sverige, och då blir modellen mycket bra

Hos nätläkarbolagen kan man få träffa en läkare över webben inom en halvtimme, medan man kan få köa en vecka eller mera för en läkartid till vanliga vårdcentraler. Nätläkarna kan inte hjälpa med allt, men vid behov slussar de patienterna vidare för provtagning eller till en vanlig vårdcentral om det krävs att läkaren fysiskt känner på patienten.

- Jag tycker det är bra att det finns en tjänst som är mer tillgänglig och enkel att använda, som ett komplement till vårdcentral. Där kan det ofta vara väntetid och man får köa i väntrummet, säger Hafstad.

“De friskare patienterna riskerar att ta resurser från de sjukare”

De senaste åren har nätläkarföretagen slagit igenom ordentligt i Sverige. Enligt SVT ökade till exempel besöken hos nätläkarbolaget Kry till 145 000 år 2017, jämfört med 9000 besök året innan.

Nätläkarbolagen Kry och Min Doktor är störst och de har den synligaste marknadsföringen, men det finns också många andra företag i den växande branschen.

Allmänläkaren Hanna Åsberg sitter framför en dator i ett mottagningsrum på en vårdcentral.
Allmänläkaren Hanna Åsberg vill att vårdcentralerna utvecklar digitaliseringen. "Samarbetet mellan vårdpersonalen och it-teknikerna borde bli bättre", säger hon. Allmänläkaren Hanna Åsberg sitter framför en dator i ett mottagningsrum på en vårdcentral. Bild: Yle/Linda Söderlund läkare,SFAM,hanna åsberg

Debatten om nätläkarna har framför allt handlat om hur vårdresurserna fördelas. Enligt allmänläkaren Hanna Åsberg, ordförande för Svensk Förening för Allmänmedicin, slösar nätläkarföretagen med resurserna.

- Kostnaderna ökar väldigt snabbt för nätläkarkontakterna och den kostnaden belastar den vanliga vårdcentralen där patienten är listad, säger Åsberg.

De privata nätläkarbolagen är skattefinansierade och landstingen betalar ut ersättning för varje digitalt läkarbesök.

Politikerna måste gå in och reglera det här mycket tydligare, hur vi ska använda våra sjukvårdsresurser

Åsberg är orolig för att det är de relativt friska patienterna som får vård via nätläkarna, medan de sjukare fortfarande måste få vård vid vanliga vårdcentraler.

- Enligt vår lagstiftning ska vi ha en behovsprövad sjukvård, men de friskare patienterna riskerar nu att ta resurser från de sjukare. Det finns inget kostnadstak för hur mycket pengar en nätläkarcentral kan fakturera.

Vårdköerna växer och nätläkarna anser att de avlastar vården

Hanna Åsberg är också kritisk till att det saknas medicinsk forskning om de metoder som nätläkarna använder. Det behövs mera forskning för att med säkerhet veta att arbetsmetoderna är patientsäkra, anser hon.

Åsberg poängterar ändå att hon är för digitalisering av vårdtjänster, men att det borde ske inom de vanliga vårdcentralerna.

- Nu har vi inte styrt utvecklingen och vi håller på att tappa kontrollen.

Vissa tillstånd passar utmärkt att handlägga digitalt, för man behöver inte alltid känna och klämma och lyssna

I flera enkäter listar svenskarna vården som en av de viktigaste valfrågorna och det som har debatterats speciellt mycket är vårdköerna. Vårdköerna har vuxit de senaste åren och nätläkarföretagen anser själva att deras tjänster avlastar den vanliga vården.

- Politikerna måste gå in och reglera det här mycket tydligare, hur vi ska använda våra sjukvårdsresurser, vad vi har råd med inom primärvården och hur mycket det får kosta, säger Åsberg.

Typiska patienter är unga kvinnor i storstäder

I motsats till vad man kunde tro, så är det inte folk som bor i glesbygden med långt till närmaste vårdcentral som använder nätläkarna. 70 procent av patienterna kommer från storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, visar en rapport från Socialstyrelsen.

- Vi försöker göra vården så jämlik som möjligt, så att patienterna kan använda tjänsten oberoende av var de finns. Vi kan till exempel koppla en patient i norra Sverige med en läkare i södra Sverige, och då blir modellen mycket bra, säger nätläkaren Nasim Farrokhnia på företaget Kry.

Porträttbild på läkaren Nasim Farrokhnia, som jobbar på nätläkarföretaget Kry.
Nasim Farrokhnia på Kry anser att vården idag är uppbyggd enligt vad vården vill, inte vad patienterna vill. Porträttbild på läkaren Nasim Farrokhnia, som jobbar på nätläkarföretaget Kry. Bild: Yle/Linda Söderlund Nätläkare

Det händer också att svenskar som är utomlands kontaktar nätläkare för att få vård. Den typiska patienten är en kvinna i åldern 18-35 som bor i en storstad. 90 procent av de digitala läkarbesöken görs av patienter under 50 år.

Nasim Farrokhnia har tidigare jobbat inom bland annat akutsjukvården och har sett hur långsamt det går att göra förändringar inom den offentliga vården. Ändå var hon först skeptisk då hon började som nätläkare.

- Sedan upptäckte jag vilken närvaro och fokus det blir via kameran. Vissa tillstånd passar utmärkt att handlägga digitalt, för man behöver inte alltid känna och klämma och lyssna, säger Farrokhnia.

Vårdcentraler vägrar ta prover som nätläkare beställt

Farrokhnia håller med om att modellerna för hur nätläkarbolagen får ersättningar från landstingen kan behöva ses över. Samtidigt önskar hon att samarbetet mellan nätläkarbolagen och vanliga vårdcentraler blir bättre.

På endel orter har vårdcentralernas laboratorier vägrat att ta prover som beställts av nätläkare.

- Det är tråkigt, för det är patienten som kommer i kläm. Vi skulle behöva tightare samverkan, oberoende av bolag. Båda kan vinna på det.

Regeringen har beställt en utredning som ska undersöka hur den digitala vården bidrar till principen om vård efter behov. Socialstyrelsen ska också utarbeta riktlinjer för vilken slags vård som lämpar sig att hanteras via nätläkare.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes