Hoppa till huvudinnehåll

Från Studentbyn till Nobelpris – en höstmorgon i Åbo fick Stefan Hell sin snilleblixt

Professor Stefan Hell vid Max Planckinstitutet i Göttingen.
Professor Stefan Hell vid Max Planckinstitutet i Göttingen. Bild: Max-Planck-Institut für biophysikalische Chemie / Bernd Schuller stefan hell

En morgon vaknar en ung forskare i en studentlya. När dagen är slut har han format idén till något som ger honom Nobelpriset tjugo år senare.

Stefan Hell var trettio år då han kom till Åbo som forskare. Då han återvände till Tyskland tre år senare hade han gjort sitt livs stora upptäckt som senare skulle ge honom Nobelpriset i kemi.

Andra tvivlade, men Hell litade på sin idé

En lördag hösten 1993 vaknar Stefan Hell i sin lägenhet i Studentbyn i Åbo. Han får en idé som senare leder till konstruerandet av ett mikroskop som kan se partiklar i molekylstorlek. Då avfärdades det som en omöjlighet, men Hell har envist gått mot strömmen.

Han får en tanke om hur det hela kunde fungera. Han vill pröva sin idé, men eftersom han inte har någon dator där hemma får han ta sig till labbet på femte våningen i Biocity, universitetens splitternya gemensamma bioteknikcenter. Där gör han simuleringar som bevisar att det hela fungerar.

Hell minns den dagen väl. Han berättar hur han först var väldigt ivrig, men blev skeptisk mot kvällen.

Tillbaka i Åbo för att för att föreläsa

Han går tillbaka till Studentbyn och börjar tvivla på sin idé som verkar för bra för att vara sann. Nästa morgon vaknar han och är övertygad om att han haft rätt.

- Det är så vetenskap fungerar då vi människor är inblandade, säger Hell som är tillbaka i Åbo och Biocity för att föreläsa på det årliga biovetenskapsymposiet.

Studentbyn i Åbo, huset där Stefan Hell bodde.
I det här huset bodde Stefan Hell. Studentbyn i Åbo, huset där Stefan Hell bodde. Bild: Yle/Peter Petrelius Stefan Hell,studentbyn i åbo

1994 publicerar Stefan Hell en artikel där han presenterade sina tankar. Metoden kallas stimulated emission depletion, STED, men den väcker ingen större uppståndelse.

År 2000 kunde han visa för världen att hans teorier också fungerar i praktiken, bland annat avbildade han en E. coli-bakterie med en upplösning som aldrig tidigare varit möjlig i ett ljusmikroskop.

2014 tilldelas han och två andra forskare Nobelpriset i kemi för att de sprängt en förmodad gräns inom vetenskapen om att ljusmikroskopet aldrig skulle kunna få en upplösning bättre än 0,2 mikrometer.

Besöket i Åbo är ingalunda Stefan Hells första efter att han fick Nobelpriset. Han skrattar och säger att han varit har tre gånger och att det är möjligt att se honom här nu och då.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland