Hoppa till huvudinnehåll

Många har svårt att använda myndighetssidor på nätet - högst 20 procent av sajterna har beaktat tillgängligheten

Mikko Kekäläinen undervisar.
Mikko Kekäläinen undervisar Maria Salovaara-Orre och Hilkka Sainio. Mikko Kekäläinen undervisar. Bild: Yle/Niklas Fagerström Aldrig för sent att surfa

Viktiga webbsidor i Finland är oftast inte skapade för att vara tillgängliga. Det här kan få negativa konsekvenser för äldre personer, invandrare, personer med kognitiva svårigheter eller synnedsättning, eller egentligen för vem som helst. Men en ny lag ska förbättra situationen.

Pensionären Maria Salovaara-Orre berättar att det ibland är svårt för henne att hitta det hon letar efter på den offentliga sektorns webbsidor.

– Det kan vara svårt att hitta fram, och innehållet kan vara skrivet på ett otydligt eller byråkratiskt sätt, säger hon.

Hon har sökt sig till Yles kampanj Aldrig för sent att surfa för att få svar på en del teknikfrågor. Kampanjen hjälpte den här veckan folk med de digitala färdigheterna i Esbo stadsbibliotek.

Digital hjälp i Esbo stadsbibliotek.
Digital hjälp i Esbo stadsbibliotek. Bild: Yle/Niklas Fagerström Aldrig för sent att surfa

En annan pensionär på plats, Hilkka Sainio, har skaffat sig en surfplatta men har hittills undvikit att surfa på nätet desto mer.

– Jag har tänkt att jag klarar mig genom att sköta mina ärenden i den fysiska världen, men jag vill ändå lära mig att använda surfplattan för säkerhets skull, säger hon.

Hon tillägger att hon lätt glömmer hur man använder digitala apparater och tvingas lära sig samma saker gång på gång.

Seniorit somessa -sarjassa tavatut Pentti Heinonen ja Lea Musone käyttävät tablettitietokoneita.
Pentti Heinonen, 92 år, och Lea Musonen, 74 år, fick nyligen utbildning i att använda sin pekplatta. Seniorit somessa -sarjassa tavatut Pentti Heinonen ja Lea Musone käyttävät tablettitietokoneita. Bild: Yle / Henna-Leena Kallio Aldrig för sent att surfa

75 procent av finländarna i åldrarna 65–74 år och 37 procent av finländarna i åldrarna 75–89 år har använt internet under de senaste tre månaderna. Det visar siffror som Statistikcentralen publicerade i fjol.

För finländare under 55 år är motsvarande andel 99 procent.

Fler förutsätts använda digitala apparater

Samtidigt är trenden sådan att staten, kommuner och olika företag slussar folk till internet, och det blir allt svårare att få service över disk.

Men många grupper i samhället kan ha svårt att använda webbplatser eller att förstå vad som står där.

Det handlar inte bara om äldre personer utan också om personer med synnedsättning eller hörselnedsättning och personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Dessutom gäller det personer med kognitiva svårigheter, minnesproblem, fysiska eller motoriska problem, och personer med neurologiska problem med flera.

I praktiken har så gott som alla finländare nytta av att sajter görs tillgängliga och tydliga.

Ungdom som använder mobiltelefon.
Yngre har ofta betydligt bättre digitala färdigheter än äldre. Men det är förstås inte alltid så heller. Ungdom som använder mobiltelefon. Bild: Johann Helgason Mobiltelefon

Koll visade hur dåligt ställt det är

Petteri Alinikula är styrelseordförande vid företaget Avaava digital som specialiserar sig på att göra webbplatser tillgängliga. Han har koll på nuläget när det gäller den offentliga sektorns sajter.

– Situationen är ganska dålig fortfarande. Vi har testat och utvärderat tiotals webbplatser, och inte en enda gång har vi stött på en webbplats som skulle vara helt och hållet tillgänglig.

I endast 10–20 procent av sajterna som Avaava granskade hade man enligt Alinikula tänkt på den digitala tillgängligheten för olika grupper. Det innebär alltså att man inte har gjort det i de allra flesta fallen.

På Kommunförbundet håller experten Mattias Lindroth med om den bedömningen för kommunernas del.

– Det är ett faktum att kommunerna inte har jobbat jättemycket med de här frågorna ännu. Det har länge varit rekommenderat men ofta så hamnar det ganska långt ner på listan över vad man hinner med att jobba med och vad man får resurser till.

Mattias Lindroth
Mattias Lindroth Mattias Lindroth Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,Mattias Lindroth

Han tillägger att det har varit en ganska osynlig fråga.

– Vi har hela tiden haft användare med olika typer av funktionshinder, som har problem, men man har hittills inte noterat det på det sättet för som grupp har de inte varit så röststarka.

Han menar också att de som skapar webbsidor och innehåll till dem ofta inte har fått tillräcklig utbildning i tillgänglighetsfrågor i högskolan eller på arbetsplatsen.

– Programmerare, grafiker och de som skriver innehåll borde alla utbildas i det här.

Kommunerna måste också ta sitt ansvar, säger Lindroth - oberoende om de köper in en webbplats från en extern aktör, eller om sajten görs av kommunen själv.

– Om man till exempel tänker på innehåll, inte kan man utlokalisera kunskapen om hur man ska göra bra innehåll till en marknadsföringsfirma, om man är en kommun. Det är de sakkunniga som ska kunna skriva på ett sådant sätt att det är bra att läsa.

Lag kräver förbättringar

Tillgängligheten på den offentliga sektorns webbplatser kommer högst antagligen att tvingas bli bättre från och med nästa år.

Riksdagen väntas nämligen på hösten godkänna en ny lag om digitala tjänster, på basis av ett EU-direktiv.

Också mobila appar omfattas, men först från och med år 2021.

Tillgänglighetskraven börjar gälla stegvis

- Webbplatser som publiceras efter den 23 september 2018 ska vara tillgängliga senast den 23 september 2019.
- Webbplatser som publiceras före den 23 september 2018 ska vara tillgängliga senast den 23 september 2020.
- För mobilapplikationer är tidsgränsen den 23 juni 2021.
- Undantag: Intra- och extranät som används på arbetsplatser. De omfattas inte av den här lagstiftningen, enligt förslaget.

Källa: Finansministeriet

I det finländska lagförslaget sägs det också att en del samhällsviktiga företag såsom banker, försäkringsbolag och elbolag ska omfattas av de nya tillgänglighetsreglerna.

Deras sajter och appar måste alltså troligen också bli lätta att använda och förstå.

Vilka aktörer omfattas?

Tillgänglighetskraven ska till exempel gälla:
Statliga myndigheter och affärsverk, kommunala myndigheter, Republikens presidents kansli, Folkpensionsanstalten (FPA), universitet och yrkeshögskolor, ortodoxa kyrkan, besiktningskontor och pensions- och olycksfallsförsäkringsbolag.

Kraven föreslås till exempel också gälla:
Vissa digitala tjänster som tillhandahålls av offentliga bolag inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster; kreditinstitut, betalningsinstitut, värdepappersföretag, försäkringsbolag och digitala identifieringstjänster.

Källa: Finansministeriet

Tapio Haanperä är doktorand vid Aalto-universitetet och forskar i webbtjänsters tillgänglighet. Han har också själv en synnedsättning och jobbar som tillgänglighetsexpert vid Kehitysvammaliitto, alltså Förbundet för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Haanperä har under det senaste halvåret märkt att många offentliga aktörer har aktiverat sig i att göra sina webbtjänster mer tillgängliga.

– Det är lysande. På Förbundet för personer med intellektuell funktionsnedsättning anser vi också att det är en bra sak att de nya tillgänglighetsreglerna snart är här, säger han.

Tapio Haanperä
Tapio Haanperä. Tapio Haanperä Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt

Haanperä betonar att det till exempel för personer med synnedsättning ofta är knepigt att hitta fram till rätt information på en webbplats.

– Hur man hittar det relevanta och intressanta innehållet på en hel webbplats eller på en enskild sida är i dagens läge en utmaning, påpekar han.

Det är många saker som krävs för att en sajt ska vara tillgänglig.

– Det handlar till exempel om hur sidorna är designade, hurdana färgkontraster som används. Länkar ska vara sådan färg att de är lätta att se. Och så måste sidorna kodas så att de fungerar väl med olika hjälpmedel såsom skärmläsare för personer med synnedsättning, säger Alinikula på Avaava digital.

Särskilt många äldre kan dra stor nytta av att en webbplats är tillgänglig, tillägger han.

– Det gäller framför allt att webbplatsen ska vara överskådlig. Om den har en mycket rörig navigation och det blir oklart hur man ska ta sig vidare så blir det ofta problem för många äldre personer. Men det kan också bli problem för vilken användare som helst, säger han.

Mer tillgängliga sajter

Ett företag som har tänkt på tillgängligheten en hel del är Andelsbanken, som nyligen lanserade en skild förenklad version av sin nätbank.

“Vi vill erbjuda en utmärkt kundupplevelse både för digitalt infödda och för kunder som inte har lätt för att använda nätet eller som inte är vana vid att använda nätet”, kommenterade OP-gruppens chefdirektör Timo Ritakallio i ett pressmeddelande i juli.

Nainen kirjautuu tabletilla verkkopankkiin
En äldre dam som loggar in på sin nätbank. Nainen kirjautuu tabletilla verkkopankkiin Bild: Ilmari Fabritius Ålderdom,Aldrig för sent att surfa,Tekniska Högskola

Den centrala offentliga tjänsten suomi.fi håller också på att bli mer tillgänglig. Man har jobbat målmedvetet med det sedan i våras, berättar projektchef Jani Ruuskanen vid Befolkningsregistercentralen.

Suomi.fi
Webbplatsen suomi.fi. Suomi.fi Bild: Yle/Niklas Fagerström Suomi.fi

Före det var sajten inte särskilt tillgänglig, i likhet med de flesta av den offentliga sektorns sajter.

– Det enklaste är att ändra på webbsidorna rent tekniskt så att de blir mer tillgängliga. Det är den minsta utmaningen. Vi säkerställer till exempel att våra tjänster fungerar väl med de hjälpmedel som personer med synnedsättning använder, säger han.

Personer från olika specialgrupper får också testa nya tillgänglighetsfunktioner innan de lanseras.

Den större utmaningen för myndigheter och offentliga aktörer är att kommunicera tydligt så att folk förstår.― Jani Ruuskanen, ansvarig för Suomi.fi-tjänsterna.

Suomi.fi-tjänsterna på nätet har nu uppfyllt drygt hälften av de tekniska tillgänglighetskrav som den kommande lagen ställer. Dessutom utbildar man sina webbutvecklare och grafiker i att göra tjänsterna tillgängliga.

– Men den större utmaningen för myndigheter och offentliga aktörer är att kommunicera tydligt så att folk förstår, säger Ruuskanen.

Jani Ruuskanen
Jani Ruuskanen ansvarar för Suomi.fi-tjänsterna. Jani Ruuskanen Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,Jani Ruuskanen

Mycket svårläst

Data som Befolkningsregistercentralen har samlat in visar att det mesta innehållet på Suomi.fi är uttryckt på ett mycket svårläst sätt. Innehållet kommer till exempel från kommuner och myndigheter runtom i landet.

– Kommunikationsavdelningar och alla andra avdelningar som skriver innehåll till nätet borde göra det ur den vanliga medborgarens perspektiv, säger han.

På Institutet för de inhemska språken håller myndighetsspråkvårdare Maria Fremer med.

– Det handlar absolut om det. Och helt centralt för vårt arbete med klarspråk i det här huset handlar om att man ska ta mottagarens perspektiv att tänka - ur läsarens perspektiv när man skriver.

Maria Fremer
Myndighetsspråkvårdaren Maria Fremer. Maria Fremer Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,maria fremer

Det finns en enorm variation i hur bra innehållet på olika myndigheters webbplatser är, rent språkligt, säger hon.

– Framför allt gäller den här variationen svenskan. Det vill säga hur mycket man har brytt sig om att göra lika bra sidor på svenska som på finska.

Många myndigheter har till exempel webbsidor som bara delvis är översatta till svenska - i synnerhet gäller det nyheter och evenemang, och profiler i sociala medier, säger hon.

Vad är det som gör att det lätt blir krångligt när myndigheterna skriver?

– Det är ju det att man ska kommunicera ganska svåra saker, det vill säga text som kommer från lagar och författningar. Och den information ska man kunna kommunicera i tillräckligt exakt form så att det inte blir fel och så att det inte blir förenklat, så att man kan missuppfatta nånting.

Fremer betonar tydligheten

Hon preciserar att myndigheterna alltså ofta formulerar sig onödigt försiktigt.

Ändå har myndigheterna redan länge haft en skyldighet att kommunicera sakligt, klart och begripligt.

Fremer är glad över att den kommande lagstiftningen om tillgänglighet innebär att myndighetsinnehåll på internet ska vara tillgängligt - alltså lätt att förstå. Hon hoppas att det kommer att få stor betydelse i praktiken.

Här är tre exempel på att skriva klarspråk:

  • Tilltala läsaren direkt (du…)
  • Fundera på vilket innehåll som är relevant för den vanliga läsaren
  • Förklara svåra facktermer

Dessutom är det viktigt att disponera texterna väl.

– På webben är det väldigt viktigt att man inte har långa massor med brödtext, utan att man bryter upp det i korta stycken, att man har många mellanrubriker och använder sig av länkar och punktlistor och sådant som gör det lite lättare att förstå hur saker hänger ihop, säger hon.

Oftast räcker det med klarspråk, alltså språk som är tydligt och begripligt för den avsedda mottagaren.

Men i vissa fall kan myndigheten behöva använda ännu enklare språk för att nå ut till alla.

Mer än 500 000 finländare drar nytta av och förstår bättre så kallat lättläst språk i både tal och skrift.

Tillgängliga tjänster ger större frihet

En webbplats eller mobil app som är designad för att vara tillgänglig kan ge alla användare en större frihet, betonar doktoranden Tapio Haanperä.

– Det kan vara svårt att bege sig till en myndighet för att sköta sina ärenden. Det kan vara enklare att göra det hemma.

Förutom att det blir obligatoriskt för myndigheter och en del företag att göra tillgängliga digitala tjänster så blir det också utan vidare allt mer nödvändigt. Det påpekar sakkunniga Mattias Lindroth på Kommunförbundet.

– Ju fler äldre vi får, så ju fler får vi i den här användargruppen med naturliga behov av att ha mer tillgängliga sidor, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes