Hoppa till huvudinnehåll

I Holland och Polen stämdes staten för sin klimatpolitik, sprids trenden till Finland om staten missköter sig?

Ett ensamt dött träd framför ett vattendrag med industri i bakgrunden.
Miljöförvaltningen är osynlig när allt fungerar. Men "fripassagerare" kräver åtgärder. Ett ensamt dött träd framför ett vattendrag med industri i bakgrunden. förorenande,miljö

Ska domstolarna utmana regeringarna i svåra miljöfrågor, när medborgarna är missnöjda med statliga åtgärder? Det här händer i många länder nu, såsom USA, Storbritannien, Holland och Polen - och kanske småningom i Finland.

Miljöorganisationerna vänder sig till domstolarna för att tvinga fram beslut i frågor de upplever att staten nonchalerar eller inte tar på allvar. Exemplen blir allt fler.

Białowieżaskogen i Polen
Urskogen i Polen är den äldsta i Europa. Den finns på Unescos lista över världsarv. Białowieżaskogen i Polen Bild: ullstein bild - imageBROKER/Lydie Gigerichova/ All Over Press Bialowiezaskogen,Polen,skog,Białowieża

I Polen tvingades regeringen stoppa avverkningarna i den europeiska urskogen på grund av EU-domstolens beslut.

- Den polska regeringen bröt mot EU:s miljölagar då landet genomförde omfattande avverkningar i urskogen i Bialowieza, fastslog Europeiska unionens domstol.

Utsläpp och klimat bekymrar många

I Tyskland har högsta domstolen förbjudit dieselbilar i stora städer, först ute är Hamburg, på grund av de höga koldioxidutsläppen.

I det låglänta Holland har medborgarna varit mycket bekymrade över statens ointresse att skydda dem för klimatförändringens följder och befarat att statens utsläppsminskningar inte är tillräckliga.

En av otaliga kanaler i Holland.
Vattenfrågan och vattennivåerna berör Holland starkt. En av otaliga kanaler i Holland. Bild: Yle/Touko Yrttimaa Nederländerna,Holland,kanal,cykel,smältpunkt
Åska över Rotterdam den 26 maj 2009.
Mycket befaras hamna under vatten i Holland ifall klimatförändringen blir verklighet. Åska över Rotterdam den 26 maj 2009. Bild: EPA/Marco de Swart stormar (meteorologiska företeelser),åska
Det är bra att det finns rättsmedel att tillgå― doktoranden Emilie Yliheljo, Helsingfors universitet

Den här trenden har noterats vid juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet.

- Det är bra att det finns rättsmedel och att de är tillgängliga för miljöorganisationerna, som för fram de här frågorna, säger doktoranden i miljörätt Emilie Yliheljo vid HU.

Emilie Yliheljo doktorerar i miljörätt vid Helsingfors universitet.
Emilie Yliheljo doktorerar om utsläppshandel vid juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Emilie Yliheljo doktorerar i miljörätt vid Helsingfors universitet. Bild: Yle/Anna Savonius Doktorand,utsläppsrätter,miljörätt,Emilie Yliheljo

Hon betonar att det är bra att domstolarna både kan pröva och avgöra ifall det finns brister i lagstiftningen i miljöfrågor.

- Personligen tycker jag att det i klimaträttegångarna, som kan handla om huruvida statens miljö- eller klimatpolitik är tillräckligt ambitiös i förhållande till vetenskapen - kan vara sorglig att följa med trots att utgångspunkten är rätt: Det är bra att domstolar finns och att de kan pröva de här frågorna och att de gör det också.

Här nämner Yliheljo just Holland som exempel. Är staten tillräckligt ambitiös i sin klimatpolitik när det gäller att skydda sina medborgare för följderna av klimatförändringen?

- Man ansåg att staten inte uppfyllde sina förpliktelser här. Via domstol önskade man att staten gör mera, helt enkelt.

Överlag handlar det också om att vi hela tiden får mer lagstiftning på området. Mycket händer inom klimaträtten just nu, ny reglering kommer ständigt.

- Att stater dras inför domstol handlar inte uteslutande om ett förlorat förtroende för deras handlingsförmåga, utan också om att det finns mera lagstiftning att pröva.

Miljöfrågorna bekymrar många för tillfället― professor Kai Kokko, Helsingfors universitet

Kai Kakko är professor i miljörätt vid Helsingfors universitet.
Regeringarna gör inte tillräckligt i klimatfrågan och det driver miljöorganisationerna till domstol, säger professor Kai Kokko. Kai Kakko är professor i miljörätt vid Helsingfors universitet. Bild: Yle/Anna Savonius professor,miljörätt,Kai Kakko

Samtidigt blir miljöfrågorna allt hetare i samhället.

- Klimatförändringen berör till exempel ju inte enskilda länder - utan hela världen, säger professor Kai Kokko.

Han för fram ett inhemskt exempel, där miljöorganisationerna har rutit till över statens politik.

- Överraskande nog gäller det vårdreformen. I anslutning till den planeras ändringar i miljöförvaltningen med avsikt att miljöorganisationerna kunde bevaka allmänhetens intressen mera än de gör nu.

Men, säger Kokko, de har inte samma resurser som myndigheterna - och därför har miljöorganisationerna reagerat mot detta ökade ansvar i vårdreformen.

- Miljöorganisationernas oro är nog befogad. Myndigheterna har ju både kunskap och resurser att driva olika miljöfrågor - ren omgivning och god hälsa till exempel.

Därför måste vi ha en fungerande miljöförvaltning i Finland.

Han säger att miljöförvaltningen är osynlig så länge allt är bra i samhället. Företagen bär ansvar för att inte skada eller smutsa ner miljön.

- Sen finns det "fripassagerare", som kräver övervakning. Här behövs myndigheterna. Miljöskyddsorganisationerna kan inte inneha fler övervakningsuppgifter.

USA:s administration har medvetet försvagat miljölagstiftningen och förhåller sig inte tillräckligt allvarligt till miljöfrågorna. Miljöorganisationerna försöker kompensera här - det är inte lätt― professor Kai Kokko, Helsingfors universitet

Kokko breddar perspektivet. Han medger att det ökade antalet rättsfall gällande miljöpolitik handlar om ett misstroende gentemot sättet att sköta miljöfrågorna i dag.

- I USA har man medvetet försvagat miljölagstiftningen. Beslut som fattades under Barack Obamas tid har rivits upp.

- Det här vittnar om att förbundsstatens administration inte förhåller sig tillräckligt allvarligt till miljöfrågorna. Därför försöker miljöorganisationerna kompensera för det här genom egna handlingar. Det är inte lätt.

Kokko säger vidare att president Obama visste hur rättsstaten fungerar. En dimension är rättsskyddet och domstolarna.

Obama hänvisade till dem i sitt avskedstal.

Klimatfrågan delar USA i dag. Kalifornien beslutade hålla sig till klimatavtalet i Paris - trots att president Trump drog USA ur det.

Donald Trump och Barack Obama 10.11.2016.
Presidenterna Trump och Obama. Donald Trump och Barack Obama 10.11.2016. Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS Barack Obama,Obama,Donald Trump,Trump,USAs president

Alla parter behövs nu, klimatförändringen är allas ansvar― doktoranden Emilie Yliheljo, Helsingfors universitet

Emilie Yliheljo har också följt med klimatfrågorna i Nordamerika med intresse. Lagstiftning och domstolar fungerar ändå annorlunda i Finland.

- Finland är en del av EU och unionens gemensamma klimatpolitik. EU försöker ta ledningen globalt i klimatfrågan, tillsammans med Kina.

- Det är inte fråga om vems uppgift det är att ta ansvar, klimatfrågorna brådskar nu. Det är också fråga om politik och vi kan inte lämna de här frågorna endast till rättsväsendet. Då hinner vi inte åtgärda problemen i tid.

- Nu krävs åtgärder på alla plan, även från de politiska partiernas sida. Jag önskar att Finland driver en ambitiös klimatpolitik.

Alla aktörer är viktiga nu?

- Alla behövs nu, även finansmarknaden. EU har gått in för att reglera den och styra pengar. Det räcker inte med offentliga pengar för att åtgärda klimatförändringen, nu behövs också den privata sektorn.

- Det här är ett gemensamt projekt.

flicka i skärgårdslandskap
flicka i skärgårdslandskap Bild: Unsplash motljus

Läs också

Klimat