Hoppa till huvudinnehåll

Pirrigt för Svenska folkpartiet i Egentliga Finland – blir det valförbund eller riksdagsval med egen lista?

Tidigare chefredaktör Torbjörn Kevin skriver SFP:S historik
Torbjörn Kevin konstaterar att både valförbund och val med egen lista har sina fördelar. Tidigare chefredaktör Torbjörn Kevin skriver SFP:S historik Bild: Yle/Bengt Östling sfp,Åbo Underrättelser,Svenska folkpartiet i Finland

Svenska folkpartiet i Egentliga Finland befinner sig i en ny situation inför riksdagsvalet 2019 då valkretsens enda SFP-ledamot, Stefan Wallin, inte ställer upp för omval.

Samhällsdebattören, journalisten Torbjörn Kevin analyserar hur knepig situationen är för SFP som vill säkra sitt mandat i sydvästra Finland.

- Det är ganska pirrigt. Blir det valförbund eller inte? Är det Centern man förhandlar med fortfarande eller är det till exempel Kristdemokraterna? Räcker då Kristdemokraterna som draghjälp, frågar sig Kevin.

Traditionellt har Svenska folkpartiet i Egentliga Finland gått till riksdagsval i valförbund. Samlingspartiet och Centern har redan nu tackat nej till valförbund, men SFP förhandlar fortfarande. Vem partiet förhandlar med just nu avslöjar kretsens ordförande inte.

Valaffischer i Åbo inför riksdagsvalet 2015
Så här såg det ut 2015 i Åbo. Hur lång ska listan med kandidater bli 2019? Valaffischer i Åbo inför riksdagsvalet 2015 Bild: Yle/Johanna Ventus riksdagval åbo

Vad innebär då de olika alternativen för SFP, det vill säga valförbund eller egen lista med 17 kandidater? Kevin förklarar de viktigaste skillnaderna så här:

- Går man i valförbund satsar man i praktiken på en kandidat. Den kandidaten är beroende av att komma högt på den gemensamma valförbundslistan. Väljarna röstar sedan pliktskyldigt in den kandidaten.

- Men går man till val med egen lista finns det ofta en bredd bland kandidaterna vad gäller kön, region, yrke och ålder. Om ingen av kandidaterna framstår som segrare i förväg har det en väldigt mobiliserande effekt bland väljarna, säger Kevin.

Gäller att återta mandatet

Partiet har goda erfarenheter av valförbund, så att se partiet gå till val med egen lista i stället är en spännande tanke tycker Kevin.

- Som utomstående bedömare kan jag fundera fritt och det vore onekligen lite kittlande om SFP gick till val med egen lista. Men inom partiet har man förstås ett ansvar att mandatet ska ros hem på nytt, säger Kevin.

Kan SFP förlora sitt mandat om man går till val med egen lista?

- Jag är ingen valmatematiker och det finns inga garantier för varken det ena eller det andra. Varje röst ska vinnas på nytt i nästa val, som Taxell sade en gång. Det finns väljare som vill satsa på en vinnande häst och det finns väljare som gillar att det är ett bra race med många goda kandidater.

Även nya namn kan dyka upp

Tillsvidare har tre personer uppgett att de är redo att ge sig in i kampen om ett mandat för SFP.

De är Ida Schauman som är född och uppvuxen i Åbo, Sandra Bergqvist med koppling till Nagu och den väståboländska skärgården, och Niklas Guseff från Dalsbruk på Kimitoön.

Sandra Bergqvist, Ida Schauman och Niklas Guseff.
Sandra Bergqvist, Ida Schauman och Niklas Guseff. Sandra Bergqvist, Ida Schauman och Niklas Guseff. Bild: Yle Sandra Bergqvist,Ida Schauman,Niklas Guseff

Åbobon, rektor Nicke Wulff (SFP:s viceordförande 2015-2017) och Mariehamns stadsdirektör Barbara Heinonen med lång erfarenhet från lokalpolitiken i Pargas, har också visat ett visst intresse men har inte fattat något beslut.

Enligt Torbjörn Kevin är alla dessa namn relativt kända och de appellerar till olika typers väljare. Men utöver dessa kan det finnas andra attraktiva namn.

- Min tro är att många intressanta namn kommer att dyka upp om partiet går till val med 17 kandidater. Nicke Wulff ger sig säkert in i leken om det blir val med egen lista medan det kanske är knepigare för Barbara Heinonen att göra det då hon har ett sammanhang på Åland. Men alla har i princip lika stor chans.

Kevin påminner om att många personer som i dag är självklara SFP-profiler var okända namn i början.

- Christoffer Taxell var inte speciellt känd då han kandiderade 1975 och Jan-Erik Enestam var inget givet namn i Åbo. Stefan Wallin var inte heller speciellt känd, men han hade fått en viss synlighet som journalist på ÅU och som statssekreteraren som gärna uttalade sig frejdigt.

Valförbund ofta tekniska

Om SFP går i valförbund med ett annat parti avgörs frågan om vem som blir partiets huvudkandidat via en omröstning bland partiets medlemmar.

- Frågan där är om partimedlemmarna och väljarna är av samma åsikt. Väljarna är ju många fler, säger Kevin.

En person lägger en valsedel i valurnan.
Riksdagsvalet hålls i april 2019. En person lägger en valsedel i valurnan. Bild: Yle förhandsröstning,Val,presidentval,Presidentvalet i Finland 2018,Valsedel,Valurna

Ett valförbund med Centern betyder att en röst på SFP automatiskt också blir en röst på Centern.

Den realiteten kan påverka vissa väljare säger Kevin, men han tror att många blundar för den frågan.

- Traditionellt har SFP-väljare i Åboland sett valförbund som något tekniskt. Man "håller för näsan och sluter ögonen" och så röstar man så att kandidaten kommer in, helt enkelt. Men det är svårt att förutspå hur väljarna gör.

SFP-historik snart klar

Som bäst håller Torbjörn Kevin på att avsluta arbetet med en gedigen SFP-historik och under arbetets gång har han sett att diskussioner om valtaktik har förts också förr.

På 1970-talet hade Svenska folkpartiets mandat i riksdagen minskat från 14 till 12.

Då betonade en medlem att valförbundsfrågan är oerhört viktig för SFP. Han hade räknat ut att om SFP inte hade ingått valförbund skulle partiet endast fått in 7 kandidater och inte 12.

- Det illustrerar att valförbund är viktigt för små partier. De ansvariga ser gärna valförbund, men det finns säkert många väljare som vill ha egen lista, säger Kevin.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland