Hoppa till huvudinnehåll

Blir riksdagsvalet ett klimatval? Flera partier presenterade miljöprogram i veckan

Kalhygge.
Kalhygge. Bild: Mostphotos kalhyggen

Både Samlingspartiet och Socialdemokraterna valde att lyfta upp just klimatfrågor på riksdagsgruppernas sommarmöten i veckan.

De gröna gick hårt ut mot de andra partierna och krävde att nästa val blir ett klimatval – och att det är dags att de andra börjar ta tag i saken, och inte bara pratar tomt om sig själva som klimatpartier.

Samtidigt blir det klarare att miljöfrågorna är något De gröna inte har ensamrätt till.

Både Samlingspartiet och Socialdemokraterna valde att lyfta upp just miljöfrågor när riksdagsgrupperna hade sina sommarmöten i veckan, och presenterade program med sina miljömål.

De flesta partier verkar nu tro att deras väljare kommer att vara intresserade av miljöfrågor inför riksdagsvalet i april.

- Miljöfrågorna har varit viktiga för oss länge, vidhöll gruppordförande Antti Lindtman (SDP) när programmet presenterades i Vasa.

De flesta partier verkar nu tro att deras väljare kommer att vara intresserade av miljöfrågor inför riksdagsvalet i april

Vid en närmare titt är SDP:s miljöprogram inte jätteambitiöst: man konstaterar att klimatförändringen måste tas på allvar.

Partiet talar om klimatneutralitet men det har redan nuvarande regeringen förbundit sig att nå till 2050.

SDP lyfter fram att målet kanske kan tidigareläggas till början av 2040-talet som en del av att man ser över EU-målen.

Samlingspartiet delar in sitt program i tre delar: vattendragen, klimatet och naturens mångfald.

Också de bygger på ärenden som nuvarande regering redan lovat, till exempel att sluta med kolkraft före 2030. Samlingspartiet vill också halvera användningen av olja under 2020-talet.

De gröna går längre och vill att oljan möter samma förbud som stenkolen redan under 2020-talet, och under 2030-talet också naturgasen.

”Regeringen Sipiläs miljöpolitik har lämnat mycket att önska”

Miljöorganisationerna i landet har kritiserat den nuvarande regeringens miljöpolitik.

- Den har lämnat mycket att önska på många punkter, säger Otto Bruun, expert på Finlands naturskyddsförbund.

Han lyfter fram att arbetet för att motarbeta klimatkrisen har varit svagt, likaså arbetet för biologisk mångfald samt försvaret av vår miljöförvaltning.

I och med vård- och landskapsreformen försvagas miljöförvaltningen och mer ansvar faller på enskilda medborgare i stället.

Miljöminister Kimmo Tiilikainen lyfter däremot upp just satsningarna på att implementera Parisavtalet, och på att grunda naturskyddsområden och på det sättet jobba för biodiversitet.

- Jag tycker vi har gjort mycket bra arbete och tagit stora steg framåt, sade Tiilikainen till Svenska Yle i måndags.

Regeringsprogrammet från sommaren 2015 har fem spetsprojekt med miljöåtgärder, och en stor del av texten fokuserar på ekonomiska intressen: det ska satsas på cleantech och skapas arbetsplatser inom bioekonomi och miljöteknik.

Samma saker lyfter också de aktuella miljöprogrammen hos Samlingspartiet och SDP fram, man litar på gröna innovationer.

Miljöorganisationerna anser ändå att det inte räcker och att Finland borde ta hårdare tag för att höja också EU:s och de globala klimatmålen.

Naturskyddsförbundet: Ökat skogsbruk är inte en miljöåtgärd

Den största tvisten har ändå varit regeringsprogrammets satsning på nya trä- och skogsprodukter.

- Om man tänker på skogssektorn har det funnits en stark satsning på bioekonomi och ökat skogsbruk. Det här har man lyckats med och fått igång investeringar, men miljökonsekvenserna både för skogens mångfald och för klimatet är problematiska, säger Otto Bruun.

- I praktiken kan man tänka att den här satsningen har haft mera skadliga miljökonsekvenser än positiva.

Kritiken mot skogsbruket har också lett till den stora kampanjen och medborgarinitiativet mot kalhyggen i statens skogar. Initiativet nådde gränsen på 50 000 underskrifter under veckan.

Diskussionen om vikten av att skydda kolsänkorna och den biologiska mångfalden i Finland syns också en aning i miljöprogrammen från veckan.

Socialdemokraterna nämner i sitt program att man måste ”titta kritiskt på energianvändningen av trä” medan samlingspartiet föreslår att man slutar använda torv för energi- och värmeproduktion.

De gröna har redan länge lyft upp de här frågorna.

Konkreta ärenden lättare att ta upp

Allmänt verkar det lättare för partierna att ta upp rent konkreta miljöåtgärder i sina program.

En sak Kimmo Tiilikainen (C) men också flera andra partirepresentanter lyfter upp som viktigt nu är gipsspridning på åkrar, som ska minska på utsläppen av kväve och fosfor i våra vattendrag.

Efter en varm sommar då många finländare svurit över alger i badvattnet är det lätt att se att åtgärder för rena vattendrag tas upp i budgetmanglingen.

Andra konkreta åtgärder som lyfts upp under veckan är att De gröna vill att vi slutar värma våra hus med olja.

SDP i sin tur vill att flygtrafiken börjar använda biobränsle för inrikestrafiken och Samlingspartiet vill ändra på beskattningen för bilar så att den fokuserar mer på utsläppen.

Miljöorganisationerna lyfter däremot fram att det behövs större, strukturella förändringar.

I dag finns det fortfarande stöd för användning av fossila bränslen, det och andra liknande stöd måste bort.

Både skattepolitiken, företagsstöden och jordbruket behöver genomgående reformer så att de miljövänligare valen verkligen ska uppmuntras. Men sådana saker är svårare att slagkraftigt lyfta fram i valprogram.

Läs mera:

I Holland och Polen stämdes staten för sin klimatpolitik, sprids trenden till Finland om staten missköter sig?

Polska regeringen böjde sig och stoppade avverkningarna i Europas urskog - Bialowiezaskogen. Kalifornien fortsätter följa klimatavtalet, trots att president Trump rev det för USA:s del. Domstolarna spelade här en nyckelroll, när myndigheterna inte hörsammade medborgarnas protester.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes