Hoppa till huvudinnehåll

Hållbar klädkonsumtion i barnfamiljen - en knepig kombination

Två flickor i en klädbutik
Stella Bondestam och Karin Boström skulle gärna shoppa hållbart. Men reahyllorna lockar också. Två flickor i en klädbutik Bild: Eva Frantz shopping,tonåringar,kläder,karin boström

Hösten nalkas, skolan har börjat och alla regnkläder, gymnastikplagg och höstskor har på något magiskt vis blivit för små under sommaren.

Skoleleven slänger sina kläder i tvättkorgen (eller på golvet) efter en användning medan tonåringen kommer hem med en hel kasse splitternya plagg som hen handlat för månadspengen.

Låter scenariet bekant?

I barnfamiljen är det inte alla gånger så lätt att hålla fast vid en ansvarsfull och ekologisk klädkonsumtion.

Det är ju omöjligt att på förhand veta hur mycket barnet kommer att växa under det närmaste året, om vintern kommer ett bli svinkall eller plaskvåt och exakt vad som kommer att behövas i klädväg.

Det gäller alltså att bolla med såväl ekonomi som ekologi. Och visst, mycket går att köpa begagnat, men alltid finns inte tiden att sålla igenom traktens lopptorg.

Dessutom har det digra utbudet av barn- och ungdomskläder gjort att barnen i dag är allt mera modemedvetna. Vilka paltor som helst duger inte, kläder är en uttrycksform och alla vill gärna ha sin egen stil.

Bra att barnen vet varifrån kläderna kommer

Mycket har förändrats under de senaste tjugo åren.

- När jag var barn hade klädaffärerna bara några tydliga säsonger per år. Nu kommer det ju in nya plagg varje vecka, säger Veronica Lassenius.

ljus kvinna sitter framför arbetsbord med bomullskvist i handen
Veronica Lassenius ljus kvinna sitter framför arbetsbord med bomullskvist i handen Bild: Eva Frantz animation,kläddesigner (planerare),veronica lassenius

Lassenius är utbildad kläddesigner men arbetar numera som grafiker och filmskapare. För några år sedan gjorde hon en kortfilmen Från långt till kort, som handlar om bomullsproduktion.

Filmen riktade sig primärt till barn, och Lassenius syfte var att väcka eftertanke när det gäller kläder och konsumtion.

- Jag valde att fokusera på just bomull eftersom nästan alla kläder för barn är tillverkade av det. Jag ville lyfta fram den långa process som äger rum innan den där fina tröjan hänger i klädbutiken. Bekämpningsmedlen, de enorma mängderna vatten, transporterna och förstås vad som händer med plagget när du inte längre vill ha det.

Helt okej att älska sina favoritplagg

Lassenius ville ändå inte att budskapet skulle bli alltför dystert för den unga målgruppen.

Filmen är färggrann och munter, och till exempel tonade hon ner saker som att människor som bor i närheten av bomullsodlingar drabbas av svåra sjukdomar på grund av gifter som används för att bekämpa ohyra.

- Jag ville inte att barnen som såg filmen skulle bli allt för uppskrämda. Det är ju helt okej att älska kläder och ha sina favoritplagg som hänger med länge. Men samtidigt är det bra att känna till de här sakerna, så man förstår varifrån våra kläder kommer.

Viktigt med en ritual kring klädinköp

Som modeintresserad tvåbarnsmamma försöker Veronica Lassenius leva som hon lär. Bland annat provar hon alltid kläder före hon slår till och försöker få barnen att göra det samma.

- På de viset uppstår en ritual kring köpet. Vi känner på materialet, läser på lappen och funderar på om plagget sitter som det ska. Ibland kan vi bestämma oss för att lämna kvar plagget i affären och komma tillbaka nästa dag ifall det ännu känns som att vi vill slå till. Det här är svårare att göra om man handlar på nätet, till exempel.

Olika färgers ylleplagg hänger i radpå en klädställning
Olika färgers ylleplagg hänger i radpå en klädställning Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press kläder,textilier,Ylle

Genom att låta barnen vara delaktiga både i inköpen och klädvården skapar man en större respekt för klädesplaggen, tycker Lassenius.

- De får gärna vara med och tvätta, hänga kläder på tork och stryka plaggen också. Då märker de ju själva hur plagg slits och hur man får dem att hålla längre.

Reaställningens lockelse

Många unga tillbringar gärna sin fritid i köpcenter och klädaffärer. Stella Bondestam och Karin Boström har båda precis börjat i nian i Esbo.

- Visst hamnar man ju i klädbutiker nästan varje gång man hänger i köpcentret, konstaterar Boström, och alltid hittar man ju något man gärna vill köpa.

Flickornas shoppar för egna pengar, till exempel månadspengen eller födelsedagspresenter. Vad de köper bestämmer de följdaktligen själva.

- Mina föräldrar låter nog mig gå klädd precis som jag vill, de skulle aldrig lägga sig i, säger Bondestam.

- Fast om jag ska köpa något lite dyrare, festkläder och så, då kanske min mamma har åsikter. Men annars köper jag sådant som jag själv tycker är fint, fyller Boström i.

Flickorna dras ofta till reaställningarna i affärerna, och när någonting är riktigt billigt är tröskeln för att slå till väldigt låg.

- Mitt bästa köp var ett par jeans som kostade fem euro och som jag har använt hur mycket som helst, säger Karin Boström.

Skyltdockor i ett skyltfönster.
Skyltdockor i ett skyltfönster. Bild: Julia Malmsten skyltdockor,köpcentrum,skyltfönster,reklam (marknadsföring),Springer

De medger att det ibland händer att impulsköpen blir liggande i garderoben så gott som oanvända.

- Fast jag har försökt bli lite bättre på det där, säger Stella Bondestam, redan i butiken funderar jag på om det här är någonting jag kommer att vilja använda ännu om ett år.

Ingen retas för sina billiga kläder

Så kallat "fast fashion" må ha ödesdigra konsekvenser för miljön, men ur en social synvinkel är det inte enbart negativt att trendiga kläder är tillgängliga också för den som inte har så mycket pengar.

I Stella Bondestams och Karin Boströms umgängeskrets är det inte så noga med dyra märken.

- Det går ju förstås trender, då alla vill ha Gant-skjortor och Gucci-bälten eller någonting liknande, men jag tror inte att någon skulle bli mobbad för att den har en billig H&M-skjorta på sig, säger Boström.

- Det är ju inte så att jag vandrar in på Gant med min månadspeng och säger att nu ska här shoppas skolfotograferingskläder, skrattar Bondestam.

- Jag nöjer mig med att shoppa billigt och bra.

Sale-skylt i skyltfönster.
Sale-skylt i skyltfönster. Bild: Yle/Rolf Granqvist realisation,rea

Hur viktigt är det för en niondeklassare att vara snyggt klädd i skolan? Det varierar från dag till dag, menar flickorna.

- En del dagar kan jag planera och lägga fram de kläder jag vill ha redan kvällen innan. En annan dag drar jag bara på mig mjukisbyxor och huvtröja och går iväg, säger Karin Boström.

- Kläder är ju ett sätt att uttrycka sig. Till exempel visste jag precis vad jag ville ha på mig den första skoldagen.

Stella Bondestam och hennes mamma har ibland diskuterat vilka material det lönar sig att se upp med.

- Bomull brukar ju kännas bra att ha på sig, men polyester tycker jag blir dåligt i tvätten. Jag kanske inte alltid läser materiallappen så noga, men jag försöker känna på materielet och avgöra om det är bra.

Vet att billigt inte alltid är så bra

Att shoppa ekologiskt är inte något flickorna direkt prioriterar. Men de är fullt medvetna om att det alltid finns någon som betalar priset när ett nytt plagg kan säljas för småslantar.

- Jag har läst om hur eländiga förhållanden människorna har i klädfabriker ute i världen, att de knappt får någon lön, säger Stella Bondestam. Självklart tänker jag på sådant här. Och det är klart att jag gärna skulle köpa ekologiska kläder som är sydda av någon som fick bra betalt, men det är dyrt. Så vad göra?

- Men det är bra att få en tankeställare ibland, instämmer Karin Boström.

Hur resonerar du gällande då det gäller barn och kläder? Hur involverade är barnen i klädköpen och diskuterar ni saker som hållbarhet och ekologi hemma? Kommentera gärna!

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP