Hoppa till huvudinnehåll

Har du svårt att koncentrera dig? Stäng skärmen och börja handarbeta!

finger som trycker på tangentbord med en hjärna på skärmen
Hur kreativt använder vi våra händer i en digital värld? finger som trycker på tangentbord med en hjärna på skärmen Hand,Dator,tangentbord,hjärnan

Sambandet mellan händerna och hjärnan är förutsättningen för vår inlärning, betonar hjärnforskaren Minna Huotilainen. Händerna kan också lindra våra självorsakade koncentrationsstörningar i den digitala vardagen.

I vårt samhälle har tid för handarbete och handskrift allt mera ersatts av umgänge med digitala skärmar. Forskningen kan inte ännu med säkerhet säga vilka konsekvenser den här utvecklingen har för oss, men däremot kan forskningen nog tala om varför det också i fortsättningen lönar sig att använda händerna.

Minna Huotilainen
Minna Huotilainen Bild: Yle/Parad Media Oy Efter nio,Minna Huotilainen

– Man kan säga att våra händer är intelligenta. Ungefär en tredjedel av vår kognitiva förmåga finns i händerna, hävdar hjärnforskaren Minna Huotilainen.

Hon betonar att kopplingen mellan händerna och hjärnan är förutsättningen för människans intelligens, och händerna är å sin sida förutsättningen för att vi ska kunna utöva vår intelligens.

Dåligt byta från handskrift till dator

Forskning har kunnat påvisa att inlärningen och minnet har försämrats för dem som övergått från handskrift till datorer. Den långsammare handskriften kännetecknas av att man hinner processa, eller sammanfatta, informationen medan man skriver, vilket samtidigt gör att man tar åt sig information bättre.

Därtill har de som varit vana med handskrift kanske använt en personlig stil för sina anteckningar som ytterligare underlättat inlärningen för dem. Den här processen har visat sig gå förlorad när man övergått till datorer, där skrivandet är snabbare och mera opersonligt.

Däremot finns det inte ännu forskning som visar hur inlärningen sker hos människor som från första början varit vana med att använda olika digitala anteckningsverktyg.

– De kan använda allt från bilder till emojin för att berika sin anteckningar, och då kanske de också processar informationen på ett liknande sätt som de som varit vana att anteckna för hand, säger Minna Huotilainen.

Handgriplig hjälp för koncentrationsförmågan

Förutom en positiv inverkan på inlärningen, hjälper händerna också att förbättra koncentrationsförmågan. I själva verket är koncentrationsförmågan en förutsättning för vår inlärning.

Idag, om någonsin, finns det många utomstående faktorer som konkurrerar om – och framförallt avbryter – vår koncentration. Minna Huotilainen har tillsammans med kollegan Mona Moisala skrivit boken Keskittymiskyvyn elvytysopas, en slags första hjälpen-handbok för koncentrationsförmågan. Den utgår från ett fenomen som den amerikanska läkaren Edward M. Hallowell på 1990-talet kom att kalla för ADT, attention deficit trait. Det handlar om en självorsakad koncentrationsstörning, som inte var så allmän då, men som blivit betydligt vanligare idag.

Många kan säkert känna igen sig i beteendet: Man gör flera saker samtidigt, hoppar i brådskan från en sak till en annan, avbryts konstant – speciellt av smarttelefonen, pauserna uteblir och sömnen blir kort och hackig. Om mönstret upprepar sig i veckor eller månader, kan man hamna in i ett tillstånd då det inte går att koncentrera sig överhuvudtaget. Att läsa en bok från början till slut kan bli en omöjlig uppgift.

– I det här fallet kan till exempel handarbete hjälpa att förbättra koncentrationsförmågan. När man till exempel virkar, krävs det att man koncentrerar sig. Kroppen förstår då att nu ska vi sätta ner oss, ta det lungt och fokusera på det just virkningen, berättar Minna Huotilainen.

I skolan hjälper det också att göra något enkelt med händerna för att bättre kunna koncentrera sig på det som sägs i undervisningen. Man kan rita mönster på papper, fingra på modellera eller snurra på fidget spinnern.

Fördelar med att byta hand

Att överhuvudtaget använda händer är alltså bra för inlärningen och koncentrationsförmågan. Får man då ytterligare fördelar med att träna upp den icke-dominanta handen?

– Åtminstone är det en krävande övning som tvingar en att lösa problem på nya sätt. All motorisk träning ger oss mera kunskap. Om inte annat kan man se övningen av den svagare handen som en försäkring för en situation där man inte längre kan använda sin dominanta hand.

Vänsterhänta smartare – men dör tidigare

Det finns påståenden om att vänsterhänta skulle vara smartare än högerhänta. Svaret finns antagligen att hitta i deras utsatthet under de högerhäntas tyranni.

– Påståendet om smartare vänsterhänta kommer utifrån deras utmaningar i vardagen. Tester har också kunnat bekräfta att de faktiskt i medeltal är mera kreativa och har en bättre förmåga att lösa problem jämfört med högerhänta.

Men det finns tyvärr också en tråkigare sida till att leva som vänsterhänt i de högerhäntas värld:

– Vänsterhänta dör i medeltal tidigare än högerhänta, antagligen på grund av de olyckor som de utsätts för i ett samhälle som är planerat med tanke på högerhänta. I ljuset av det här skulle det vara schysst om vänsterhänta skulle tas mera i hänsyn när man planerar säkerhet i samhället, avslutar Minna Huotilainen.

Efter Nios säsongstart, måndagen den 27 augusti 2018, kl. 21.00 i Yle Fem och Yle Arenan.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa