Hoppa till huvudinnehåll

Blått som i borgerligt eller rött som i revolutionärt - påverkar färger våra politiska val?

Trängsel vid valstugor vid gågatan i Åbo.
Trängsel vid valstugor vid gågatan i Åbo. Bild: Yle/ Nora Engström Kommunalvalet 2017,politik,politik

Symboler och färger talar ett ideologiskt språk. De signalerar vilka värderingar ett politiskt parti står för samtidigt som de skapar sammanhållning i de egna leden. Avigsidan för partierna är att symboler också kan bli en barlast eftersom de kan upplevas som exkluderande.

Men vad för konkret inverkan har symboler och färger på vårt beteende? Kan våra politiska val faktiskt påverkas av en logotyp.

Enligt statsvetaren Johanna Vuorelma vid Helsingfors universitet är svaret att symbolik har betydelse.

- Politik är mer än tal och skrift. Vi vet att människor blir mycket mer påverkade av symboler, färger och känslomässigt stimulerande bilder än genom texter, berättar Vuorelma.

Det är därför som partierna använder tid och resurser för att komma underfund med vad som väcker positiva känslomässiga associationer.

Vuorelma
Johanna Vuorelma säger att färger har betydelse Vuorelma Bild: Yle/Johan Ekman politik
Vi vet att människor blir mycket mer påverkade av symboler, färger och känslomässigt stimulerande bilder än genom texter― Johanna Vuorelma, statsvetare, HU

Vänstern har enligt tradition förknippats med en djupröd färg. Den djupröda färgen har sedan den Franska revolutionen symboliserat blodet som utgjutits i den politiska - och ibland revolutionära - kampen.

Nu har Vänsterförbundet i Finland gått in för att tona ner det mörkröda och införa en ljusröd logotyp.

Färgen är mer eller mindre identisk med den som det relativt nygrundade Feministiska partiet använder sig av. Det är också den associationen Vuorelma gör när jag frågar vilken hennes spontana reaktion på färgen är.

- Jag tänker på feminism när jag ser den, och man kan ju fråga sig vad det tillför i ett läge där det redan finns ett utpräglat feministparti i Finland, säger hon.

Det handlar knappast om en slump.

- Kanske Vänsterförbundet vill ta avstånd från det förflutna, säger Vuorelma.

Ljusrött väcker frågor hos erfarna vänsteraktivister

För Vänsterförbundets ordförande Li Andersson väcker vänsterns symboler associationer till Förstamajdemonstrationer. Hon vill också tona ner dramatiken i färgvalet och säger att den inte signalerar någon förändring i de politiska linjedragningarna.

Andersson säger att hon själv tycker att symboler är viktiga.

- Vänstersymbolik handlar för mig om att också påverka utanför de parlamentariska systemen, till exempel genom medborgaraktivism, säger hon.

Vänsterförbundets ordförande Li Andersson talar på partiets valvaka på restaurang LeBonk i Helsingfors.
Ingen förändring i det politiska innehållet trots nytt färgval, säger Li Andersson. Vänsterförbundets ordförande Li Andersson talar på partiets valvaka på restaurang LeBonk i Helsingfors. Bild: Lehtikuva pressbilder,Kommunalvalet 2017,Li Andersson,Vänsterförbundet

Som i de flesta partier vill många inte vädra interna debatter i offentligheten. I synnerhet när det är val på kommande. Men en rundringning till äldre partiaktiva visar att den nya färgen inte är enbart väcker positiva känslor.

- Jag tycker den överdrivet mycket för tankarna till mer begränsade teman som sexuella minoriteters rättigheter och feminism, säger Jeja Pekka Roos.

Pertti Tanner å sin sida anser att färgen är ”urblekt”.

Maarit Fredlund har en mer positiv bild på färgen.

- På det här sättet behöver vi åtminstone inte debattera huruvida det ska vara rött eller grönt med, säger hon.

Jag tycker den överdrivet mycket för tankarna till mer begränsade teman som sexuella minoriteters rättigheter och feminism― J-P Roos, äldre partiaktiv

Li Andersson menar också att responsen för det mesta varit positiv. Hon säger ändå att hon är medveten om att symboler väcker känslor och att traditionell vänstersymbolik kan få en del människor att känna sig utanför.

Blått för borgerlighet

Blått däremot förknippas med borgerlighet. Johanna Vuorelma säger att det är anmärkningsvärt hur lite partiernas färger ändrat under åren.

- Ser vi på Samlingspartiets symbol kan man ändå notera att den är tämligen ljusblå, poängterar Vuorelma.

Samlingspartiets riksdagsledamot Wille Rydman påpekar att politisk symbolik ofta är kulturellt bundet men att han själv känner sig bekväm med Samlingspartiets blå färg.

- I Finland förknippar man den blåa färgen med fosterländskhet och ett borgerligt sätt att profilera sig i politiken, säger Rydman.

Porträtt på Wille Rydman i Helsingfors stadfullmäktige
Den blåa färgen förknippas med fosterländskhet och borgerlighet, säger Wille Rydman. Porträtt på Wille Rydman i Helsingfors stadfullmäktige Bild: Yle/Helena von Alfthan Wille Rydman

På frågan om det skulle gå för sig att radikalt ändra på partiets färg, svarar Rydman att det knappast skulle vara möjligt.

- För de flesta samlingspartister är färgen nog viktig, säger han.

Mera ideologi idag

Både Wille Rydman och Li Andersson gillar att förankra sina åsikter i värderingar.

För de flesta samlingspartister är färgen nog viktig― Wille Rydman, riksdagsledamot , Samlingspartiet

De senaste åren har också visat att tanken om att val går att vinna genom att erövra den politiska mitten inte mera stämmer lika väl som förut.

- Om man jämför med nittiotalet, då kalla kriget hade tagit slut och den europeiska integrationsutvecklingen dominerade agendan, var skillnader partierna mellan mindre, säger Rydman.

Han använder regeringssamarbete mellan socialdemokrater och samlingspartister som exempel.

- Tänk på hur lätt det var för Paavo Lipponen och Sauli Niinistö att samarbeta och jämför med hur svårt det var för Antti Rinne och Alexander Stubb, säger Rydman.

Också Li Andersson tycker att vi lever i ideologiska tider.

- De som säger att höger och vänster inte har någon betydelse har ofta själv svårt att formulera klara budskap, till exempel gällande privatiseringar av offentliga tjänster eller maktrelationer på arbetsmarknaden, säger Andersson.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes