Hoppa till huvudinnehåll

Med geografin som vapen – profilerare ringar in brottslingar med hjälp av kartan: "De har en vardag precis som vi och de strävar efter bekvämlighet och trygghet"

En skugga mot en vägg
Geografisk profilering handlar om sannolikheter, aldrig sanningar. Det är ingen kristallkula, men ett verktyg där man kan få en god träffbild på var gärningspersonen kan hittas. En skugga mot en vägg Bild: Yle/Arja Lento skugga

En geografisk profilerare kan specificera den troliga ytan där en gärningsperson rört sig till och från ett brott. Utifrån det kan man lättare analysera vem som är mest intressant för utredningen.

Den som känner till svenska brott, har säkert hört talas om Hagamannen, serieskytten Peter Mangs och serievåldtäktsmannen i Örebro.

Det här är några av de mest uppmärksammade fallen i svensk kriminalhistoria, och gemensamt för dem är att de lösts med hjälp av geografisk profilering.

Jonas "Jocke" Hildeby är polisen som sedan 2004 ägnat sig åt geografisk profilering, och han var med och löste de ovannämnda fallen med sin metod.

Hildeby jobbar på nationella operativa avdelningen inom den operativa analysgruppen där man har hand om de allra grövsta brotten i Sverige.

- Geografisk profilering är en kusin till gärningsmannaprofilering, säger Hildeby.

Han beskriver det som att medan en gärningsmannaprofilerare försöker ta reda på vilken typ av person det är som har begått ett brott, så försöker den geografiska profileraren tala om var man ska leta efter den personen.

Jonas Hildeby
Jonas "Jocke" Hildeby jobbar med de grövsta brotten i Sverige. Han är geografisk profilerare och ringar in gärningspersonen med hjälp av kartan. Jonas Hildeby Polis,psykologiska profilerare,Rikskriminalpolisen i Sverige (RKP),Jonas Hildeby

Både seriebrott och enskilda brott funkar

Man kan göra en geografisk profil både på seriebrott och enskilda brott.

Då det gäller seriebrott är ordningsföljden viktig, i vilken ordning brotten skett, om flera brott skett under samma sekvens.

Man lägger tyngd vid det första brottet i serien.

Profileraren försöker alltid besöka brottsplatsen och det område där brottet begåtts för att försöka förstå vilken typ av gärningsperson det krävs för att kunna orientera sig i miljön.

Då det handlar om enstaka brott så är strävan också att besöka brottsplatsen, att lära känna området.

- Även om brottet skett på en viss plats så brukar vi tala om ”resan till brottet och resan från brottet”.

Man frågar sig från vilket håll offret rört sig, från vilket håll gärningsmannen kommit.

- Åt vilket håll avviker gärningspersonen? Avviker hen frivilligt eller blir hen störd?

Allt det här väger man in i den geografiska profilen för att kunna göra en skattning av var personen kan höra hemma någonstans.

En ensam kvinna går på en mörk gata
Platsen där ett brott begås berättar en hel del om gärningspersonen i fråga. Med hjälp av bland annat geografisk profilering fick man exempelvis fast en serievåldtäktsman i Örebro. En ensam kvinna går på en mörk gata Bild: Yle/Pentti Palmu överfall

Serievåldtäktsmannen i Örebro

De olika miljöerna står för väldigt olika saker, och berättar mycket om gärningspersonen för den med ett tränat öga.

- Vi hade exempelvis en lång serie våldtäkter i Örebro, sammanlagt fjorton brott. De inträffade alla i ett område som har en karaktär av boende.

Hildeby och hans kollegor resonerade då som så, att eftersom brotten inträffade i ett område där man i huvudsak bor, var det inte ett område som var och en som bor i Örebro besöker, jämfört med exempelvis stadskärnan.

Man tror ofta att gärningspersoner söker sig någon annanstans, men de har en vardag precis som vi

Med hjälp av berättelser från våldtäktsoffren, var de rört sig före brotten, från vilket håll gärningsmannen kom, kunde man göra en uppskattning om hans kunskap av området.

I det här fallet var gärningspersonens kunskap väldigt god, han hade till och med förmågan att genskjuta offren och dyka upp längre fram, berättar Hildeby.

- Då får man uppfattningen att den här gärningspersonen är på sin hemmaplan och han hittar väldigt väl där.

Och vad krävs det för att hitta väl i ett område som i huvudsak består av bostäder? Jo, att man har en anknytning dit i någon form. En egen bostad, annans bostad, eller kanske en arbetsplats.

Polisen kunde därmed ringa in ett troligt område och utförde sedan en urvalstopsning bland de män som bodde i området och stämde överens med offrens beskrivningar.

- Vi hade dna från fyra av offren och kunde då jämföra med resultaten vi fick i topsningen.

Och så kunde man gripa gärningsmannen.

Din omgivning avslöjar dig

För den oinsatta kan det verka ologiskt att gärningspersoner begår brott i sin egen omgivning.

- Man tror ofta att gärningspersoner söker sig någon annanstans, men de har en vardag precis som vi och de strävar efter både bekvämlighet och någon form av trygghet.

Gärningspersonen i Örebro skulle ju begå grova brott så därför ville han förvissa sig om att han skulle ha möjlighet att fly om något skulle gå snett.

- Och då vill man ju fly i en miljö som man känner. Känner man inte till miljön kan man göra misstag som kan göra att man åker fast.

De allra grövsta brotten sker faktiskt nästan alltid i en miljö som gärningsmannen är väldigt bekant med.

Hur exakt är då den geografiska profileringen?

- Vi kommer aldrig att kunna sätta ett kryss på en karta och säga att det här huset ska vi gå till. Men däremot kan vi göra skattningar på att ett område är mer intressant än ett annat.

Hildeby påpekar att det handlar om sannolikhetsbedömning.

- Vi jobbar med sannolikheter, aldrig med sanningar.

Det innebär att den osannolika gärningsmannen kommer att dyka upp i något skede.

- Men så här långt har vi haft en väldigt god träffbild med hjälp av geografisk profilering även vad gäller grova brott.

Hildeby gick utbildningen 2004 och sedan dess har han jobbat med hundratals ärenden, allt från vardagsbrott till de allra grövsta brotten.

Han undervisar dessutom i geografisk profilering.

Blomsterhyllning till minne av Olof Palme i Stockholm efter mordet 28.2.1986
Mordet på statsminister Olof Palme år 1986 kan med fog kallas för Sveriges mest kända olösta fall. Här är det inte möjligt att med geografisk profilering säga något om gärningsmannen, eftersom man inte vet om mordet var en slump eller om gärningsmannen följde efter Palme med uppdrag att ta honom av daga. Blomsterhyllning till minne av Olof Palme i Stockholm efter mordet 28.2.1986 Bild: EPA/STR SWEDEN OUT Olof Palme,mord,Stockholm,Sverige,blommor (prydnadsväxter)

"Vem mördade Olof Palme?"

Det mest kända olösta fallet i svensk historia är väl ändå mordet på statsminister Olof Palme år 1986.

För en som jobbar med profilering måste ju fallet ha orsakat många funderingar?

- Jo jag har nog funderat på det, många gånger. Men då måste man först konstatera att med vissa brott lönar det sig att göra en geografisk profilering, andra inte.

För om gärningspersonen målsöker ett offer och är ute efter att begå ett brott mot just den personen, kommer ju inte den gärningspersonen att kunna styra geografin.

Han blir istället tvungen att följa offrets geografi.

- Om gärningspersonen i det här fallet har valt just Olof Palme som offer så har han ju styrts av var Olof Palme finns.

Vi jobbar med sannolikheter, aldrig med sanningar

Är det däremot så att mordet skedde av en slump, att gärningspersonen råkade upptäcka Olof Palme på gatan, då kommer gärningspersonens geografi att bli intressant.

- Då är ju den gärningspersonen ute i sin egen vardag och rör sig och så plötsligt dyker Olof Palme upp.

Vilketdera som skedde, vet vi som bekant inte.

Hildeby vill understryka att geografisk profilering inte handlar om att spå i en kristallkula, vilket ofta brukar bli invändningen.

Det handlar om mänskligt beteende och understöds av gedigen forskning på området och empiriska erfarenheter.

- Människan är av naturen lat, och det gäller även de kriminella. De strävar efter bekvämlighet och trygghet. Vi har en vardag som ser ut på ett visst sätt och då gör vi geografiska val.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle