Hoppa till huvudinnehåll

Trenden med minskande bostadslöshet i Finland hotas av långa köer till stödbostäder - i Helsingfors köar hundratals bostadslösa i ett år eller längre

Husfasad i Åbo.
Trots att långtidsbostadslösheten för varje år minskar i Finland finns det orosmoment som hotar utvecklingen. Husfasad i Åbo. Bild: Yle/Rolf Granqvist flervåningshus

Finland är det enda europeiska land där bostadslösheten minskar och har därför ofta kallats mönsterelev. Trots att långtidsbostadslösheten fortsätter minska varje år varnar de bostadslösas organisation för att den goda trenden hotas av att köerna till stödbostäder är för långa.

Sedan 2008 har man implementerat olika slags metoder på nationell nivå för att försöka råda bot på bostadslösheten. Bland annat har man gått inför modellen "Bostad först", som går ut på att man först erbjuder den bostadslösa en egen bostad, en grundtrygghet, för att personen sen ska kunna få ordning på andra delar av sitt liv.

Men långa köer till så kallade stödbostäder kan vara ett bakslag i utvecklingen, konstaterar Sanna Tiivola, verksamhetsledare för organisationen Vailla vakinaista asuntoa (på svenska: Utan fast bostad).

Med stödbostad menas en bostad som ligger i en större enhet där det finns personal på plats dygnet runt som kan fungera som stöd på olika sätt. Till exempel kan personalen erbjuda psykiskt stöd eller hjälpa till med att fixa praktiska saker.

Bild på Sanna Tiivola, verksamhetsledare på organisationen Vailla vakinaista Asuntoa.
Sanna Tiivola, verksamhetsledare på organisationen Vailla vakinaista asuntoa. Bild på Sanna Tiivola, verksamhetsledare på organisationen Vailla vakinaista Asuntoa. Bild: Jenna Emtö/YLE verksamhetsledare,Sanna Tiivola

”Finns för få bostäder”

Enligt Tiivola beror kötiderna dels på att det finns för få bostäder, dels på att personerna som bor i stödbostäderna bor där länge.

Vidare konstaterar hon att det finns de som kunde flytta ut ur stödbostäderna men inte gör det eftersom de känner att de inte vill eller kan göra det.

- Det är en märklig situation vi befinner oss i. Vi har lyckats driva igenom en bra lösning där vi erbjuder människor bostäder som de trivs i, men när vi inte har tillräckligt med andra bostäder där man också kunde få tillräckligt med stöd, då vill folk bo kvar i stödbostäderna, säger Tiivola.

400 står i kö till stödbostad

De långa kötiderna är ett problem som särskilt gäller Helsingfors där också de flesta bostadslösa befinner sig. I Helsingfors kan bostadslösa behöva stå i kö för en stödbostad i ett år eller längre.

För tillfället står 400 bostadslösa i kö för att få en stödbostad i Helsingfors.

- Om bostadslösheten blir långvarig försämras och försvagas andra aspekter i en människas liv. Det är svårt att upprätthålla sina sociala nätverk eller sin sysselsättning. Allt rasar samman. Ju längre bostadslösheten pågår, desto svårare blir det att sköta saker på ett normalt sätt, vilket samhället ju kräver av oss alla, säger Tiivola.

Olika åsikter om lösning

Men hur man bäst ska lösa problemet med de långa kötiderna råder det delade åsikter om.

Organisationen Vailla vakinaista asuntoa, som arbetar för att varje bostadslös ska få ett eget tak över huvudet, önskar att det byggs fler bostäder med rimlig hyresnivå. I dessa bostäder ska det också erbjudas tillräckligt med stöd till de personer som bor där, men utifrån individernas behov.

- Eftersom vi under flera år har arbetat med dessa fina projekt där vi ger människor möjlighet att bo någonstans under en längre tid vill vi inte bygga fler tillfälliga boenden. Men behovet är enormt och det är svårt att hitta en lösning.

- Alla aktörer måste göra sitt för att vi ska kunna erbjuda bostäder till rimlig hyra. De aktörer som har möjlighet till det borde reservera tomter och bygga bostäder. Staden borde göra mer för att luckra upp köerna, säger Tiivola.

Finns för få härbärgen

På Helsingfors stad är man av en annan åsikt. Maria Dahlström, ledande socialarbetare på enheten för stöd i boendet, säger att köerna vuxit sig så långa då det inte längre finns härbärgen.

- När modellen Bostad först infördes så kördes alla härbärgena ner. Alla ansågs ha rätt till en egen lägenhet med namnet på dörren. Men det finns inte tillräckligt med platser, säger Dahlström.

Dahlström berättar att det finns många orsaker som gör att en person kan bli bostadslös.

- För tillfället är hyrorna jättehöga i Helsingfors, vilket gör att många blir av med sina lägenheter för de har svårt att klara av hyran. En annan stor orsak är skilsmässor. Eller att man inte helt enkelt har hittat sin plats i samhället, man får inte jobb och vet inte hur man ska gå vidare med sitt liv.

Bild på ledande socialarbetare Maria Dahlström.
Maria Dahlström, ledande socialarbetare vid Helsingfors stad. Bild på ledande socialarbetare Maria Dahlström. Bild: Jenna Emtö/YLE socialarbetare,Maria Dahlström

I nuläget finns det bara ett härbärge i Helsingfors och det är ett stort problem anser Dahlström.

- Tidigare kunde människor söka sig till härbärgen för att ha en plats att sova på. De blev inte i lika dåligt skick utan de fick genast hjälp. De kom in i systemet snabbare och man kunde erbjuda dem lättare boendeformer.

"En ny grupp bostadslösa"

Hon är därför kritisk till modellen Bostad först, eftersom den skapat en ny grupp av bostadslösa trots att långtidsbostadslösheten har minskat.

- De som inte har något behov för annat stöd än en bostad har inte ett härbärge att ta sig till mera. Genom den vägen kunde de tidigare vänta med tak över huvudet och få hjälp i att reda ut sin situation. Det gör att människorna nu blir i ännu sämre skick före de får hjälp och till slut är i behov av en stödbostad, säger Dahlström.

Enligt Dahlström erbjuder staden också stödbostäder med lättare form av stöd och köerna till sådana bostäder är betydligt kortare.

- Beklagligt är dock att antalet personer med tillräcklig handlingsförmåga att klara sig i dessa bostäder har minskat avsevärt där bland annat användning av rusmedel och mentala störningar är orsaker. Personerna rehabiliteras inte heller lika snabbt från stödbostäderna som vi skulle hoppats vilket även påverkar att köerna växer.

Hon är också kritisk till att det grundläggande utkomststödet flyttats till FPA.

- Människorna söker sig inte mera till socialbyråerna för att få hjälp och stöd och det syns i vår verksamhet.

Dahlström efterlyser att man skulle börja satsa på härbärgen igen.

- Många som är bostadslösa berättar att de promenerar hela natten bara för att hållas varma.

- Det har redan under sommaren varit svårt att få plats på härbärget. Det är överfullt. Det finns ett skriande behov av härbärgesplatser i Helsingfors.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes