Hoppa till huvudinnehåll

Helsingfors daghem lider fortfarande av personalbrist – forskare: "På lång sikt kan det innebära sämre skolresultat för barnen"

Leksaker
Bristen på i synnerhet barnträdgårdslärare gör att barnen inte får det pedagogiska bemötandet som de borde få, säger Ann-Katrin Svensson, professor i barnpedagogik. Leksaker Bild: Maria Sbytova/Mostphotos småbarnsfostran,lek (barnlek),Barnträdgård,barn (familjemedlemmar),gemenskaper,kreativitet,fritid,barndom,barn (åldersgrupper),barnomsorg,leksaker,dagis

Ett tjugotal barnträdgårdslärare och barnskötare saknas för tillfället på daghem runt omkring i Helsingfors. Det här tär på både barn och personal. Forskare inom barnpedagogik efterlyser förändringar i såväl barnträdgårdslärarnas utbildning som yrke.

– I Helsingfors har vi just nu brist på både barnskötare och barnträdgårdslärare, bekräftar Niclas Grönholm på Helsingfors stad för Yle Huvudstadsregionen.

Det handlar om ett tjugotal platser som är obemannade. Det här har återverkningar i daghemmen.

En anonym barnskötare i Helsingfors berättar att de för tillfället är underbemannade med endast två tredjedelar av den personal de skulle behöva.

– Vi har endast fyra av sex anställda här, berättar den anonyma barnskötaren.

Två av daghemmets bemanning borde bestå av barnträdgårdslärare men eftersom de är svåra att få tag på får barnskötare fylla deras platser.

– Två av oss barnskötare jobbar för tillfället som barnträdgårdslärare. I brist på barnträdgårdslärare söker vi nu fler barnskötare.

Bristen på personal, berättar den anonyma barnskötaren, har stor inverkan på barnen.


Vi går omkring och funderar på hur många dagar vi ännu ska orka med det här. Man är helt förvirrad och slut när man kommer hem från jobbet.
― Anonym barnskötare som jobbar på daghem i Helsingfors.

Daghemmet måste konstant anställa vikarier som bara kan jobba för en viss tid.

– Barnen blir ofta väldigt fästa vid dem som jobbar på daghemmet. När vikarien sedan slutar blir barnen ledsna och måste vänja sig vid en ny vikarie igen, berättar barnskötaren.

Om en vikarie ens finns att få.

– Vissa dagar har vi endast två barnskötare på plats – med ansvar för en grupp på 22 barn, fortsätter hon.

Bristen på daghemspersonal påverkar inte bara barnen utan också personalen.

– Vi går omkring och funderar på hur många dagar vi ännu ska orka med det här. Man är helt förvirrad och slut när man kommer hem från jobbet.

Droppen som fick bägaren att rinna över, avslutar den anonyma barnskötaren, var när det kom fram att barnskötarna dessutom har fått för låg lön.

– Barnskötare som har jobbat med precis samma uppgifter som en barnträdgådslärare borde få samma lön som barnträdgårdslärare. Det här är något som ingen här i Helsingfors riktigt verkar bry sig om att åtgärda.

Förälder efterlyser åtgärder av politikerna

Personalbristen på daghem upprör också föräldrar. Tove Zilliacus, som har barn på ett daghem i Östra Helsingfors, meddelar att personalsituationen ser dålig ut på sonens daghem.

– Både på den stora och lilla sidan har daghemmet två anställda och en lediganslagen plats. De lediganslagna platserna har varit lediga nu sedan slutet av vårterminen och vad vi vet har daghemmet inte fått några behöriga ansökningar.

Enligt Zilliacus har hennes redan fem år gamla son inte reagerat så starkt på personalbristen.

– Jag tror att situationen är värre på den så kallade lilla sidan.

Zilliacus efterlyser också åtgärder av politikerna.

– Jag blev väldigt upprörd då jag som Helsingforsbo fick en lägre skatteprocent för i år samtidigt som situationen på daghemmen är väl känd.

– Höj skatteprocenten igen och ge folk skäliga löner! Den här personalen sköter om våra absolut viktigaste människor i samhället. Vågar politikerna göra ett riktigt pådrag nu så får de nog barnfamiljernas röster.

"Höj yrkets status"

Enligt Ann-Katrin Svensson, professor i barnpedagogik vid Åbo Akademi, kan personalbristen och i synnerhet bristen på barnträdgårdslärare i sämsta fall leda till en sämre skolstart för barnen.

– Det finns väldigt många bra barnskötare men de har inte alltid den pedagogiska kunskapen att bemöta barnen och fånga dem där de är, att utveckla deras lärande och intressen utifrån det.

Barnen får helt enkelt inte det pedagogiska bemötandet som de borde få.

– Barnen kunde dessutom få en mycket roligare tillvaro om de hade stimulerande pedagoger som mötte dem i det arbete där de är.

På lång sikt, säger Svensson, kan det här göra det svårt att uppfylla grunderna för planen för småbarnspedagogik. Dessutom, menar hon, kan det leda till sämre framtida skolresultat.

Det finns väldigt många bra barnskötare men de har inte alltid den pedagogiska kunskapen att bemöta barnen och fånga dem där de är, att utveckla deras lärande och intressen utifrån det.― Ann-Katrin Svensson, professor i barnpedagogik vid Åbo Akademi.

Vart de utbildade barnträdgårdslärarna tar vägen har Svensson svårt att ge ett direkt svar på.

– För det första så utbildar vi ju för få barnträdgårdslärare. Vi borde utbilda betydligt fler. Vi borde också göra utbildningen mera attraktiv.

Samtidigt som intresset för att utbilda sig till barnträdgårdslärare är litet, menar Svensson, finns det också en del färdiga barnträdgårdslärare som lämnar yrket.

– Det är för jobbigt, helt enkelt. Många barnträdgårdslärare är ensamma i sin tjänst på sin avdelning och får då inte utveckla sin pedagogik och har ingen jämlik att tala med om hur de ska jobba vidare och göra arbetet bättre.

Den här situationen ser inte ut att förbättras i och med den nya lagen som träder i kraft i september.

– Barnträdgårdslärarnas ansvar blir större i och med den nya lagen. Samtidigt får de kanske inte den lön de förtjänar. Det här påverkar yrket och dess status.

Många barnträdgårdslärare är ensamma i sin tjänst på sin avdelning och får då inte utveckla sin pedagogik och har ingen jämlik att tala med om hur de ska jobba vidare och göra arbetet bättre.― Ann-Katrin Svensson, professor i barnpedagogik vid Åbo Akademi.

Yrkets status är också något som Svensson tycker att borde höjas för att göra barnträdgårdsläraryrket mera attraktivt.

– Det gör man bland annat genom att höja lönen.

Yrket måste helt enkelt göras populärare.

– Vi borde visa hur roligt och viktigt det är att jobba med små barn. De yngsta barnen behöver ju egentligen de högst utbildade lärarna. Ju äldre man är, desto mer klarar man av själv.

Dessutom, tycker Svensson, borde utbildningen bli högre och bättre. Idag är barnträdgårdslärarutbildningen tre år lång.

– Jag hade gärna sett att de studerande kanske jobbar ett år med en mentor efter den treåriga utbildningen och sedan läser vidare på en magisterutbildning så att vi får en femårig utbildning, precis som i Norge och på Island.

Staden framför problemet till beslutsfattare och försöker underlätta situationen på arbetsplatserna

På Helsingfors stad är man väl medveten om personalbristen på stadens daghem.

Enligt Niclas Grönholm, som är direktör för den svenska servicehelheten vid sektorn för fostran och utbildning, har staden redan länge jobbat med de här frågorna.

– På svenska sidan är det här inte en så ny sak men nu har det också blivit en utmaning på finska sidan och därför jobbar vi fokuserat med att underlätta situationen.

Grönholm pekar på tre saker som staden gör och kan göra för att underlätta situationen.

– Vi framför problemet både till beslutsfattare och till bemanningsföretag som förser oss med vikarier. Dessutom försöker vi underlätta situationen på arbetsplatserna så att personalen blir kvar.

Personalkris i Helsingfors daghem

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen