Hoppa till huvudinnehåll

ÅA-avhandling: Enspråkigt svenska par kan ha betydligt högre inkomster

Rödgul husbondsvimpel som används av de svenskspråkiga i Egentliga Finland och Österbotten.
Rödgul husbondsvimpel som används av de svenskspråkiga i Egentliga Finland och Österbotten. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Husbondsvimpel,Svenskfinland,Vimpel,Egentliga Finland,Österbotten,svenskfinlands färger

En färsk doktorsavhandling vid Åbo Akademi studerar korrelation mellan inkomster, utbildning och familjens språkliga sammansättning. Disputerande Camilla Härtull kommer bland annat fram till att svenskspråkiga par i huvudstadsregionen tjänar en fjärdedel mer än helt finskspråkiga.

Härtull har använt sig av registerdata för att undersöka dels språkets inverkan på inkomsten samt språkets relation till fattigdom. I ett aningen paradoxalt resultat är finlandssvenskarna i toppskiktet i båda kategorierna.

Härtulls metoder då hon undersökt inkomstfattigdomen avviker en del från traditionella mätningar och därför är resultaten svåra att jämföra med Statistikcentralen siffror.

Enligt Härtulls forskning tjänar familjer där båda föräldrarna är svenskspråkiga i medeltal 25 procent mer än en familj med två finskspråkiga föräldrar.

Skillnaden är tydlig också om ena föräldern är svenskspråkig och ena finskspråkig; ett enspråkigt svenskt par tjänar runt en fjärdedel mer.

Inkomstskillnaderna är också sanna om vi talar om medianinkomst, alltså det mittersta värdet för inkomst. Då tjänar ett helsvenskspråkigt par 107 000 euro i året, medan ett helfinskt tjänar 89 000 euro.

Det är ungefär 20 procent mer för det finlandssvenska paret. Ett par där ena parten är finsk tjänar drygt 90 000, fortfarande över ett dussin procent mindre än ett helsvenskt par.

Löneskillnader mellan språkgrupper i Helsingfors: +2 procent för finlandssvenska kvinnor, +17 procent för män

Det är ändå viktigt att understryka att inkomstskillnaderna kommer från data på huvudstadsregionen, alltså Helsingfors med kranskommuner, där det redan tidigare påvisats löneskillnader mellan språkgrupper (+2 procent för finlandssvenska kvinnor, +17 procent för män).

Liknande skillnader är inte närvarande i alla landets regioner, säger Härtull.

- Tidigare forskning på individnivå har visat att det finns områden där situationen är den direkt omvända, det vill säga att finskspråkiga förtjänar mer. Så nej, mönstret behöver inte se så ut på andra håll i Finland.

Tribalism och privilegium?

Exakt vad det beror på är aningen oklart, men en trestegsmodell kan förklara de grova dragen.

För det första är endogami – att gifta sig eller hitta en partner inom sin egen grupp eller "stam" – extra vanligt hos finlandssvenskar, enligt tidigare forskning.

För det andra är utbildningsmässig homogami (Härtull använder engelska begreppet educational homogamy), det vill säga tendensen att gifta sig eller hitta sin partner med samma utbildningsnivå som du, vanligare hos finlandssvenskar.

Utbildningsmässig homogami är också kopplad till ökad ekonomisk ojämlikhet.

Härtull resonerar att eftersom högutbildade finlandssvenskar brukar hitta en hitta en partner bland andra högutbildade finlandssvenskar, och att deras barn brukar vara högutbildade finlandssvenskar, upprätthålls ett mönster av socialt kapital och ökade möjligheter inom gruppen.

Camilla Härtull.
Camilla Härtull. Camilla Härtull. Bild: Handout/Åbo Akademi Åbo Akademi,doktorsavhandlingar,Camilla Härtull

Undantag bland minoriteter

Familjer där ena parten är svenskpråkig, andra finskspråkig har ändå enligt Härtulls material i medeltal en lägre inkomst.

I avhandlingen spekulerar Härtull i att tvåspråkiga familjer kan ha fördelar som inte syns i familjens inkomst.

Till exempel blir barnen ofta tvåspråkiga, man har tillgång till nätverk som inte enspråkiga har tillgång till och större möjlighet till socialt utbyte.

Även om kvinnorna i svenskspråkiga famlijer är lika högt utbildade som männen, är det ändå männens inkomster som styr

Oavsett är det intressant att ställa finlandssvenskarnas förutsättningar mot traditionella modeller för etniska minoriteter och immigranter.

Studier från USA och Australien visar att immigranter eller andra etniska eller språkliga minoriteter klarar sig ekonomiskt bättre då de gifter in sig med den så kallade majoritetsbefolkningen.

Upprätthåller ojämlikhet mellan könen

Härtull upptäckte också att inkomstskillnaden i huvudsak beror på mannens utbildningsnivå och inkomster.

- Även om kvinnorna i svenskspråkiga famlijer är lika högt utbildade som männen, är det ändå männens inkomster som styr. Det material jag använt kan inte ge svar på varför, säger Härtull till Vasabladet.

I avhandlingen skriver hon att kvinnors utbildning, trots att de i alla språkgrupper tjänar minst 40 procent av hushållets inkomster, inte är en avgörande faktor i skillnaderna mellan hushållen.

Männens utbildning har tio procentenheter större betydelse enligt Härtulls avhandling.

Det leder till slutsatsen att endogami, som ett verktyg att upprätthålla social status, på samma gång kan upprätthålla ojämlikhet mellan män och kvinnor och därmed kan ses som en orsak till inkomstklyftan mellan könen.

Fattigdom också vanligare

Som ovan nämndes så är finlandssvenskar också representerade i toppen av Härtulls lista på inkomstfattigdom.

Sannolikheten för att vara inkomstfattig, det vill säga inkomsterna ligger under en specifik nivå, är marginellt större om du och din partner är ett finlandssvenskt par.

Skillnaden i inkomstfattigdom mellan språkgrupperna har minskat sedan 90-talet.

Inkomstfattigdomen har ökat för barnfamiljer i båda grupperna. Härtull tror det kan bero på kvinnornas arbetssituation.

- Kvinnornas arbetstid är polariserad i Finland. Antingen jobbar man heltid eller så jobbar man inte alls, säger Härtull till Vbl, och noterar att i Sverige är deltidsarbete mycket vanligare.

Camilla Härtulls avhandling kan läsas på Åbo Akademis hemsidor, också i sin helhet: Essays on income and income poverty of Swedish speakers and Finnish speakers in Finland.

Rättelse 30.8: Medianen är inte det mest förekommande utan det mittersta värdet.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes