Hoppa till huvudinnehåll

Många abiturienter kan inte de dataprogram som behövs i studentexamen - lärare har inte hunnit undervisa, säger elever

Gymnasieelever vid Tölö gymnasium: Kasper Wallenius, Johanna Vanni, Emelie Schauman, Ulrika Blanc.
Abiturienter vid Tölö gymnasium: Kasper Wallenius, Johanna Vanni, Emelie Schauman och Ulrika Blanc. Gymnasieelever vid Tölö gymnasium: Kasper Wallenius, Johanna Vanni, Emelie Schauman, Ulrika Blanc. Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt

Studentexamensproven i fysik och kemi blir digitala från och med den här hösten, och studentexamensproven i matematik från och med våren 2019. Men många elever runtom i landet upplever att de inte har fått tillräckligt bra förberedande utbildning i de dataprogram som krävs, och är nu oroade.

– Vi har inte fått öva särskilt mycket på lektionstid. Det har mer varit så att läraren har sagt att vi ska nu börja använda det här nya dataprogrammet, oavsett vad det är. Och sen har vi kanske gått igenom det en aning, säger abiturienten Emelie Schauman vid Tölö gymnasium.

Hon tillägger att takten har varit så pass snabb att man inte riktigt har hunnit fokusera på det digitala, till exempel i matematikundervisningen.

Det är också stora skillnader mellan olika skolor i hur väl elever kan använda de dataprogram som ingår i Studentexamensnämndens digitala provsystem Abitti.

Vissa lärare kan utbilda effektivt i de här programmen - andra inte. Och vissa tar upp det digitala tidigare - andra senare, påpekar elever.

– Till exempel hade jag det första digitala provet i lång matematik i den åttonde kursen, medan jag har vänner i andra skolor som hade det redan i den andra kursen. Och de är mycket skickligare på det här med de olika dataprogrammen, säger Kasper Wallenius, som också är abiturient.

Schauman tillägger att gymnasiet ska vara en jämlik och allmänbildande utbildning.

– Och det känns inte särskilt roligt att en del skolor som kanske har lärare som lättare förstår den här digitala delen av ämnet sedan har en bättre utgångspunkt för att få goda resultat i studentexamen.

Gymnasieeleverna använder programmet Abitti för att räkna uppgifter på datorn.
Abitti-programmet är Studentexamensnämndens provsystem. Det används i de digitala studentskrivningarna. Gymnasieeleverna använder programmet Abitti för att räkna uppgifter på datorn. Bild: YLE/Petra Bredenberg datorprogram,matematik,gymnasiet,abitti

Flera dataprogram behövs

För att kunna svara på frågor i de digitala studentexamensproven i matematik, fysik och kemi så måste eleverna alltså ibland använda sig av särskilda räkneprogram.

Det finns flera olika dataprogram man får använda sig av i studentexamen och det finns inte ett enda rätt sätt att svara på.

Därför är det extra viktigt att eleverna lär sig vilka digitala verktyg det lönar sig att använda och hur de konkret fungerar (en tabell över alla programmen finns i slutet av artikeln).

– Många av lärarna har tyckt att det är okej med att det blir elektroniskt. Men det är också många som inte riktigt själva vet hur de ska lära oss, för många har inte kunskaperna. Själv får jag en sådan bild att det här ändå kom ganska snabbt och att många inte riktigt har hunnit fatta det, kommenterar abiturienten Ulrika Blanc.

Hennes kurskamrat Johanna Vanni tycker att lärarna borde betona det digitala mer än de gör i dag.

– Det är viktigt att lärarna ser till att alla elever får öva på att skriva digitalt, eftersom det är mycket jobbigare. Allt går mycket långsammare när man skriver digitalt.

Det är ganska alarmerande― Förbundsordförande Bicca Olin

På Finlands svenska skolungdomsförbund FSS är förbundsordförande Bicca Olin bekymrad över att många lärare uppenbarligen inte har fokuserat på det digitala. Förbundet har hört om liknande runtom i landet; särskilt av abiturienter.

– Studerande har varit jätteoroliga för att den kompetens de har fått, och den undervisningen de har fått just i att använda de här verktygen inte räcker till för själva provskrivningstillfället, och det är ganska alarmerande, säger Olin.

Förbundsordförande Bicca Olin.
Bicca Olin på Finlands svenska skolungdomsförbund FSS. Förbundsordförande Bicca Olin. Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,bicca olin

Enligt elever har en del lärare vid Tölö gymnasium hänvisat till tidsbrist - att de själva inte hinner lära sig dataprogrammen, för att sedan kunna lära ut hur de fungerar.

Det är en oro inför det okända.― Marina Sjöholm, rektor, Tölö gymnasium

Rektorn Marina Sjöholm svarar inte på frågan om huruvida det är så att lärarna är så stressade att de inte hinner lära eleverna de nödvändiga dataprogrammen. Istället betonar hon att eleverna känner en osäkerhet som kan vara obefogad.

– Jag skulle nog närmast säga det att det är en oro inför det okända. Den samma oron upplevde vi också när realen och språken blev digitala. Elever var jättenervösa inför de första digitala skrivningarna i språk, men det visade sig att de allra flesta tyckte att det var enklare, sist och slutligen.

Rektor Marina Sjöholm och biträdande rektor Joakim Häggström.
Rektorn Marina Sjöholm och biträdande rektorn Joakim Häggström. Rektor Marina Sjöholm och biträdande rektor Joakim Häggström. Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,joakim häggström
Det finns lärare som är mycket bättre och så finns det lärare som är sämre. Det ger en jättestor skillnad i lärandet― Kasper Wallenius, abiturient

Abiturienten Kasper Wallenius säger att han förstår att lärarna har mycket att göra på jobbet.

– Men jag tycker också att Studentexamensnämnden och andra organisationer borde ha mer fortbildningar för lärare. Det finns lärare som är mycket bättre och så finns det lärare som är sämre. Det ger en jättestor skillnad i lärandet sedan, tillägger han.

Skolan har ökat på det digitala

Matematikläraren och biträdande rektorn Joakim Häggström svarar att lärare vid Tölö gymnasium har fått en fortbildning där man bland annat behandlat de digitala verktygen och hur man kan jobba med dem.

Han påpekar också att det finns en läroplan som lärare måste följa, och att man stegvis har trappat upp det digitala under förra läsåret.

– Olika lärare tar in det på olika ställen de här programmen. Men vi är nog alla överens om att de bör kunna det här, det här ska vi ta upp, säger Häggström.

Han medger ändå att de som nu är abiturienter har fått mindre utbildning i de digitala än vad kommande årskurser kommer att få. De som nyss har börjat i gymnasiet ska däremot använda de digitala verktygen redan i samband med sin första matematikkurs.

Vi är nog alla överens om att lärarna bör kunna det här― Joakim Häggström, biträdande rektor

Häggström säger också att man inte ska fokusera för mycket på dataprogrammen, till exempel när det gäller studentexamen i matematik.

– Fyra av tio uppgifter är sådana där man inte använder hjälpprogrammen. Vi måste också sätta tid på baskunskaperna.

Elev: Lär er i grupp

Abiturienten Wallenius säger att han har satsat flera timmar på att självständigt lära sig de digitala verktygen, och det har inte varit särskilt enkelt, säger han. Studentexamensnämndens webbsidor - där informationen finns sammanfattad - upplever han som otydliga.

– Jag anser nog inte att det är tillräckligt. Du måste själv forska och kolla vad som lönar sig att göra, och fråga andra vänner som vill lära sig mer. Man borde jobba mer i grupp och kolla hur saker och ting fungerar.

Rektorn Marina Sjöholm betonar också att det inte är för sent för de nuvarande abiturienterna att lära sig det digitala i skolans regi.

På FSS kommenterar förbundsordförande Olin det så här:

– Det är så klart bättre än ingenting, men sist och slutligen har eleverna fattat de här besluten om att lämna bort matematiken eller skriva den nu på hösten, kanske förrän man har läst på så mycket som man skulle ha velat, och det är där som vi tyvärr kommer att se ett bortfall av matematikvitsord.

Att elever upplever att de viktiga digitala verktygen har haft en så liten roll i flera kurser har alltså redan påverkat vilka ämnen de väljer att skriva i studentexamen.

Jag har gjort det valet att jag inte skriver matematiken för jag känner att jag inte alls behärskar alla de där tekniska hjälpmedlen― Emelie Schauman, abiturient

Bicca Olin påpekar att det här särskilt påverkar situationen för många av de som nu är abiturienter - alltså de som går i trean i gymnasiet, alltså vilka ämnen de väljer att skriva och hur tidigt eller sent.

– Det är inte riktigt ändamålsenligt, och det sätter inte heller de studerande i en rättvis situation, jämfört med de studerande som skriver studenten om ett par år, och jämfört med de som nyss har skrivit.

Hon tillägger att när man söker in till högskolor så tävlar man också med andra än de som har gått samma årskurs som man själv.

Väljer bort eller tidigarelägger

Flera elever Svenska Yle har talat med har till exempel bestämt sig för att välja bort matematiken helt och hållet.

– Jag har gjort det valet att jag inte skriver matematiken för jag känner att jag inte alls behärskar alla de där tekniska hjälpmedlen. Matten i sig är tillräckligt svår, men de tekniska hjälpmedlen gör det alldeles omöjligt för mig att skriva studentexamen i matematik, säger Emelie Schauman.

Vissa skriver också matematik tidigare än de egentligen skulle vilja - för om man skriver matematiken nu på hösten istället för på våren 2019 så får man göra det på papper. De eleverna har inte hunnit delta i alla matematikkurser, så resultatet riskerar bli sämre.

Åtminstone på Tölö gymnasium säger man ändå att antalet elever som skriver matematik på hösten inte har ökat jämfört med tidigare år.

Hur antalet ser ut inför våren vet man inte än för eleverna har inte ännu behövt anmäla sig till vårens skrivningar.

"Reformer borde vara mer genomtänkta"

Matematiken kommer i framtiden att bli allt viktigare i antagningen till universitet, påpekar Bicca Olin på Finlands svenska skolungdomsförbund FSS.

– Jag tror att det här är en diskussion som vi borde föra på en högre nivå i samhället när vi gör sådana här reformer i utbildningen, att det ska vara genomtänkt till slut, så att det inte sitter någon i ett provtillfälle som sist och slutligen kan vara ganska avgörande för ens framtid, och är osäker på hur man använder verktygen, säger hon och tillägger:

– Så knappa resurser borde vi inte behöva ha, och tror jag inte heller att vi skulle ha behövt ha det om planeringen skulle ha gjorts i god tid i samarbete mellan personal, studerande och Studentexamensnämnden.

Vissa kommer ändå att skriva matematik, fysik och kemi trots att de inte har så god kunskap i de digitala verktygen.

– För min del påverkar det inte intresset men det påverkar nog stressen. Stressen blir större. Det finns mycket mer saker att ta i betraktande, säger abiturienten Johanna Vanni.

DataprogramBeskrivning
4F-Häftematematisk text
Casio ClassPad Managersymbolisk beräkning (CAS)
Diavektorgrafik
GeoGebrasymbolisk beräkning (CAS)
GIMPbildbehandling
Inkscapevektorgrafik
KCalcräknare
LibreOfficetextbehandling, kalkylprogram, presentationsgrafik, vektorgrafik
LoggerProanalys av mätdata
MAOL digitabellertabellsamling i fysik, kemi och matematik
MarvinSketchkemiska strukturformler
Mousepad texteditor
Okularpresentationsprogam för dokument
Pintabildbehandling
TI-Nspire CASsymbolisk beräkning (CAS)
wxMaximasymbolisk beräkning (CAS)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes