Hoppa till huvudinnehåll

Det bortglömda kråkbäret är ett superbär

Ett inhemskt, hälsosamt superbär som är lättplockat, ger en god skörd och kan förädlas till läckra syltar och safter – är det något vi bara skall lämna åt björnarna?

Nästa gång du går i en torr moskog, på en karg tallmosse eller en fjällhed skall du stanna upp och bekanta dig med detta gänsande svarta ofta förbisedda bär.

Många bärplockare lämnar kråkbären orörda i skogen i tron att de är oätliga.

Det färska bäret kan smaka konstigt, men i saft eller sylt är smaken god, till och med utsökt. Ta vara på recepten senare i artikeln.

Kråkbär kan plockas långt in på hösten

Det finns nästan lika mycket kråkbär att plocka som blåbär. Den årliga skörden är ungefär 120 miljoner kg.

Säsongen är lång – från juli fram till den första snön. Överåriga bär kan plockas ännu på våren. Trots detta blir över 95 % av skörden kvar i skogen.

Bäret har goda förutsättningar att bli en lika stor hit som blåbär.

Kråkbäret har många hälsosamma egenskaper – det är rikt på fibrer och flavonoider och innehåller till och med mera skyddande antioxidanter än andra bär i vår natur.

Kråkbärsris
Den nordliga underarten av kråkbär smakar godare än den sydliga. Kråkbärsris Bild: Anna-Kaisa Brenner/Yle Kråkbär,kråkbärsväxter

Kråkbäret eller kråkriset är vindpollinerat vilket gör att skörden är ungefär lika stor från år till år. Till exempel blåbärets skördeprognos varierar årligen.

Naturresursinstitutets prognoser för bärskördar brukar inte innefatta kråkbäret, men specialforskare Rainer Peltola vid Naturresursinstitutet uppskattar att årets skörd är lika riklig som vanligt, speciellt i norr där skörden normalt är betydligt större än i Södra Finland.

– Söderut är bären små och fåtaliga, men skörden av nordkråkbär ser bra ut, konstaterar Peltola och tillägger att kråkbäret inte brukar lida av torka.

Information om kråkbär

Kråkbär och dess ris, grafik
Kråkbär och dess ris, grafik Bild: Annukka Palmén-Väisänen/Yle Kråkbär
  • Vetenskapligt namn: Empetrum nigrum
  • I Finland växer två underarter av kråkbär: det vanliga kråkbäret (ssp. nigrum) och nordkråkbäret (ssp. hermaphroditum).
  • Nordkråkbäret ger en större skörd och har större bär med bättre smak än det vanliga kråkbäret.
  • 10–30 cm högt vintergrönt ris. Växer främst på torra moskogar och tallmossar. I norra Finland även friska moskogar och fjällhedar.
  • Blommar i april–juni.
  • Bärsäsong från slutet av juli fram till den första snön.
  • Bästa tiden att plocka i början av augusti, överåriga bär kan plockas på våren.
  • Stenfrukt, d.v.s. bärlik fruktkropp som innehåller frö med ett yttre hårt skal.
  • Mild och lite syrlig smak.
  • Innehåller mycket fibrer och flavonoider, speciellt mycket antocyaniner.

Kråkbäret är inte ett bär för kråkan

Förutom den svarta färgen lär kråkbäret inte ha någon anknytning till kråkan. Trots att bären bär kråkans namn föredrar kråkor inte dem som föda.

Historiskt har man förhållit sig reserverat till alla mörka bär. I folktron har kråkan ansetts bringa otur. Namnet kråkbär kan antas beskriva hur bäret föraktats.

I Tyskland har bäret till och med ansets vara svagt giftigt. Kråkan förekommer i bärets namn även i andra språk: variksenmarja, crowberry, Krähenbeere.

Då samer talade om bär syftade de på kråkbär

Bland samer och andra ursprungsbefolkningar har kråkbäret alltid uppskattats. Det har varit ett så viktigt matbär att till och med det vanliga namnet på bär, muorji, har syftat på kråkbär.

Närbild på kråkbär täckta av rimfrost
Kråkbär kan plockas fram till den första snön. Närbild på kråkbär täckta av rimfrost Bild: Ole Husby kråkbär

Den framlidne etnografen Samuli Paulaharju nämner i sin bok om skolterna, att kråkbäret varit det enda bäret som skolter samlat inför vintern.

Frusna bär har ätits i soppor eller med varmt renfett. Samer har även lagat läckerheten kappatialmas av mosade bär i renmjölk eller vassle.

Fjällripa hane i övergångsdräkt.
Fjällripan överlever vintern genom att äta kråkbär. Fjällripa hane i övergångsdräkt. Bild: Risto Salovaara fåglar,fjällripa,vattenfåglar

Kråkbär har använts till att bota feber, huvudvärk och trötthet. Den har förebyggt skörbjugg under den långa vintern. Kråkbäret innehåller mera vitamin C än till exempel lingon.

Kråkbäret är också en viktig del av födan för små och stora djur, allt från hermelinen till björnen. Med hjälp av kråkbären klarar till exempel fjällripan av den kalla vintern i fjällen.

Bären far inte illa under vintern, vilket gör dem till en viktig näringskälla för de återvändande flyttfåglarna.

Kråkbäret lämpar sig väl för konservering

Det är inte en speciellt gammal tradition i Finland att koka sylt och saft. Vanligt folk hade inte råd med det innan sockerpriset sjönk i början av 1900-talet, då järnvägar fanns och man började odla sockerbetor.

Oftast är bär som bäst då de är färska, men kråkbäret är absolut lönt att konservera. Många kan tycka att färska kråkbär smakar konstigt, men överraskas av hur god sylt och saft man kan få av dem.

Andra njuter av kråkbär som sådana, utan socker. Anu Tossavainen från Savukoski berättar att kråkbäret är ett av hennes favoritbär, med behaglig smak och mångsidiga användningsmöjligheter.

För att bevara bärets hälsosamma egenskaper gör Anu ouppvärmd saft, som hon sötar med honung. Enligt Anu lönar det sig att njuta av denna antioxidantbomb outspädd på morgonen.

– Dagen kan inte gå åt pipan, om man börjar med att hälla i sig ett glas kråkbärssaft, lovordar Anu på Instagram.

Kråkbärssaft i flaska och kråkbärssylt på burk.
Kråkbärssaften har en mörk och fyllig smak och sylten är bärig. Kråkbärssaft i flaska och kråkbärssylt på burk. Bild: Sara Vertanen/Yle Konservering,Kråkbär,kråkbärssaft

Förutom saft har Anu även gjort kråkbärssylt och en traditionell kråkbärskräm med hjortron som tillsätts på slutet.

– Jag har också provat på att laga örtsalt med kråkbär. Det ger en vacker färg och smak och passar både kött och fisk.

Recept på kråkbärssaft

1,5 liter kråkbär (färska eller frysta)
1 liter vatten
15-20g citronsaft
honung

Mosa bären. Lägg till vatten och citronsaft. Förvara blandningen svalt i en vecka. Rör om nu och då. Sila saften genom ett tyg och söta med lite honung eller socker. Skumma av ytan och lägg på flaskor. Saften förvaras svalt.

Morning drink ✨✨✨ . #berrypower #kaarnikka #empetrumnigrum #lapland

Ett inlägg delat av Anu Tossavainen (@anutossavainen)

Jonna Pehkonen från Idensalmi blev intresserad av kråkbär, då de kom med i bärplockaren när hon plockade blåbär och lingon. Jonna har använt kråkbärssaft till att göra en gelé som passar väl till exempel på en ostkaka.

– Det lönar sig att sila saften genom en duk innan sockret tillsätts, så blir gelén slät, instruerar Jonna.

Recept på kråkbärsgelé

1 liter kråkbärssaft
800-1000g socker

Häll saften och socker i en kastrull. Rör om tills sockret löser upp sig. Värm långsamt upp till kokpunkten och koka på låg värme ca 20 minuter utan att röra om.

Gör ett gelétest: ta en matsked bär-sockerblandning på en kall tallrik och kyl ner snabbt i kylskåp eller frys. Gör en fåra i gelén med en sked. Fåran består om gelén är färdig. Koka blandningen ytterligare och gör ett nytt test om fåran inte består och fortsätt tills den består.

Skumma av gelén och lägg upp på uppvärmda glasburkar. Stäng väl och förvara svalt.

Om du inte gillar kråkbärets smak lönar det sig att kombinera det med ett surare bär, som till exempel vinbär.

Anni, som bloggar om att baka, fick inför Yles kampanj – Vi drar till skogs – i uppgift att baka en kaka på kråkbär.

Den läckra kakan fick en fyllning av sylt med kråkbär och svartvinbär, kryddad med kardemummasmak. Du hittar Annis recept här.

- Jag provsmakade upptinade kråkbär och tyckte att smaken var ganska konstig. Jag blev sedan överraskad av att kakan blev så härlig, berättar Anni.

Bloggaren Anni håller en färdig kråkbärskaka
Annis kråkbärskaka har vitchoklad i bottnen och fyllningen är kråkbärssylt med svarta vinbär och kvargfyllning med vanilj. Bloggaren Anni håller en färdig kråkbärskaka Bild: Sara Vertanen/Yle bakning,kakor,Kråkbär,kråkbärskaka

Kråkbäret passar utmärkt till vintillverkning

Norge har en lång tradition av kråkbärsvin, som tillverkats redan på 1100-talet under kung Sverre Sigurdssons tid.

Enligt historier importerade tyskarna så mycket vin till Norge att det blivit lika billigt som öl, och som följd drack folket för mycket. Kung Sverre lyckades efter en upplysningskampanj avsluta importen.

Sverre som vuxit upp i Färöarnas karga natur hade kunskap om naturprodukter och föreslog att man i stället skulle tillverka vin av kråkbär. Denna kunskap delade han också till Grönland och Island.

Kråkbär och dess ris, grafik
Kråkbär ger vinet en stark färg men fruktköttet ser färglöst ut. Kråkbär och dess ris, grafik Bild: Annukka Palmén-Väisänen/Yle Kråkbär

Finska bärvinstillverkare har goda erfarenheter av kråkbär – i varje fall då den används vid sidan om andra syrliga vilda bär. Bäret är saftigt och går lätt att pressa.

Bärvinsföretagaren Terttu Nurmela från Ranua Revontuli Oy har tillverkat kråkbärsvin redan i tjugo år.

Enligt hennes erfarenhet är det svårt att få ett vin med endast kråkbär att jäsa. Av den som vill tillverka hemvin själv, krävs tålamod för att få ett lyckat resultat.

– Jäsningen underlättas om man till exempel lägger lite jordgubbar med bland kråkbären, tipsar Nurmela.

Kråkbär är populära bland vintillverkare eftersom de är ett utmärkt färgämne som redan i småmängder ger vinet djup.

På Rönnviks vingård i Pälkäne hat kråkbär kombinerats med svarta vinbär för att få ett fylligt mörkt vin som passar väl till mat.

– Hemma skall man vara uppmärksam med saften, så den inte gör fläckar på golvet eller på väggarna. Färgen lossnar nämligen aldrig, varnar Eila Rönni.

Kråkbärets fördelar

  • Lätta att plocka, färgar inte händerna
  • Lång säsong, god hållbarhet, kan även förvaras i vatten
  • Lätta att frysa, tinade bär är vackra och hela
  • Lätta och snabba att torka
  • Läskande bär som passar till saft
  • Ger en fin färg och behaglig rund smak till vin

Kråkbäret är ett superbär och innehåller mer c-vitamin än lingon

Kråkbäret innehåller mycket fibrer. Fibrer upprätthåller tarmens hälsa, hindrar förstoppning, ger mättnadskänsla, jämnar blodsockret, sänker kolesterolet och har även konstaterats minska risken för tjocktarmskancer.

Bär innehåller i genomsnitt mera fibrer än till exempel importerade frukter. De flesta bären från naturen innehåller 3 gram fibrer på 100 gram. Kråkbäret innehåller till och med 5,6g/100g.

En god antocyankälla

Kråkbäret är också en god källa för flavonoider, speciellt mycket innehåller den antocyaniner – naturens mörka färgämnen – som främjar hälsan och hämmar många sjukdomar som framskrider långsamt.

Många ämnen i kråkbäret fungerar som antioxidanter, som skyddar kroppen. Kråkbäret innehåller mera antioxidanter än många andra bär.

En klase med röda vinbär, svarta vinbär i bakgrunden
Kråkbäret passar bra i hop med röda vinbär. Man borde äta 2 dl bär om dagen och kombinera många olika bär. En klase med röda vinbär, svarta vinbär i bakgrunden Bild: Sara Vertanen/Yle bär,röda vinbär

I Asien används antocyanrika bär som råvara inom livsmedels- och läkemedelsindustrin. Verksamhetsledaren Simo Moisio från Arktiska Aromer r.f. berättar, att även några Finska företag har inlett produktion av antocyanextrakt.

– Jag hoppas kråkbäret i framtiden får mycket mera användning i produktionen av olika slags supermat, kosttillskott och kosmetikprodukter, funderar Moisio.

Vad är flavonoider, antocyaniner och antioxidanter?

Flavonoider är en grupp kemiska föreningar som innehåller fenolgrupper. De förekommer i växter och har en positiv inverka på hälsa och välmående. Den mest värdefulla typen av flavonoider som kråkbären innehåller är antocyaniner. Antocyaninerna är blåa, röda eller svarta färgämnen och ju mörkare ett bär är desto mer antocyaniner innehåller den. De ljusa nätterna i norr ökar bärens antocyanininnehåll.

Föreningar med fenolgrupper kan fungera som antioxidanter i kroppen. Antioxidanter skyddar celler och cellernas beståndsdelar mot skador som orsakas av fria radikaler, vilka förknippas med många sjukdomar som framskrider långsamt, så som hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer.

Alla bär innehåller mera antioxidanter än frukt och grönsaker.

Källor:

Artikeln är en översättning av Heidi Bruckers ursprungliga artikel.

Artikeln är korrigerad 30.8 kl. 17:25: Tidigare stod det Iisalmi i stället för Idensalmi.

Kommentarer