Hoppa till huvudinnehåll

Distansjobb och nätkommunikation ökar risken för missförstånd: “Gemensamma kaffepauser är inte alls oviktiga”

En bild på några personer runt ett bord tagen uppifrån.
Gemensamma kaffepauser är viktiga för sammanhållningen och kreativiteten i en arbetsgemenskap. En bild på några personer runt ett bord tagen uppifrån. Bild: Mostphotos/Lev Dolgachov Office,kontor,kaffe,företagare,kolleger,arbetsgemenskap

Finländarna är intresserade av distansjobb. Enligt statistik från Arbets- och näringsministeriet jobbar var tredje finländare åtminstone sporadiskt på en annan plats än själva arbetsplatsen.

Men distansjobb är inte alltid den bästa lösningen.

Pia Kuha, expert på ekonomisk förvaltning vid bokföringsbyrån Colleqium, har jobbat på distans från Nordamerika. På grund av tidsskillnaden jobbade hon när de finska kollegerna sov.

En kaffekopp bredvid en laptop på ett bord.
En kaffekopp bredvid en laptop på ett bord. Bild: CC0/Luis Llerena kontorsjobb

Kuha bedömer att arbetet blev mer effektivt då hon tilläts jobba koncentrerat.

- Jag upplevde inte att jag hamnade utanför arbetsgemenskapen eftersom vi hela tiden höll kontakt genom meddelandetjänster och e-post.

Alla arbetsuppgifter kan inte göras på distans, och många som har möjlighet till distansjobb föredrar ändå att vara på plats fysiskt.

Den största orsaken är just arbetsgemenskapen.

- Upplevelsen av att tillhöra en arbetsgemenskap ökar ofta motivationen. Gemensamma kaffepauser är inte alls ovidkommande, säger psykolog Jonna Ammunet.

Ögonkontakt ger energi

Forskning visar att kommunikation ansikte mot ansikte är det bästa sättet att bygga upp tillit och starka relationer på.

Det går inte att förmedla alla känslor genom skriftlig kommunikation, säger Ammunet.

- Det är till exempel viktigt för arbetstagaren att känna att förmannen bryr sig. En sådan känsla är svår att förmedla på andra sätt än genom möten ansikte mot ansikte.

Människan har ett inbyggt behov av fysisk växelverkan med andra människor

Emojier kan underlätta i förmedlingen av känslotillstånd, och det går att visa uppskattning för arbetet genom meddelanden. Men de ersätter inte den fysiska närvaron, anser Ammunet.

- Människan har ett inbyggt behov av fysisk växelverkan med andra människor. Ögonkontakt skapar en reaktion i oss och ger energi.

Distansjobb är vanligt framför allt inom planering och vid expertuppdrag, och också då är det ibland på sin plats att träffas.

Informell samvaro, så som kaffepauser, kan till och med öka produktiviteten.

- Detta gäller framför allt när man söker en lösning på ett problem eller ska komma på nya idéer, säger Tuija Lämsä, forskardoktor i ledarskap vid Uleåborgs universitet.

Enligt Lämsä delas erfarenheter och kunnande mera effektiv när man fysiskt befinner sig i samma utrymme.

Problem ska lösas ansikte mot ansikte

På samma sätt tänkte Yahoos tidigare vd Marissa Mayer då hon år 2013 helt och hållet förbjöd distansjobb för sina anställda.

Mayer motiverade beslutet med att arbetstagarna är mera samarbetsförmögna och kreativa när de jobbar på kontoret.

Det är lätt hänt att nätkommunikationen tar över när arbetstakten är hög

Men också de som fysiskt befinner sig i samma utrymme kommunicerar allt mer elektroniskt.

Det är oroväckande om den typen av kommunikation helt ersätter interaktion ansikte mot ansikte, säger psykolog Jonna Ammunet.

- Det är lätt hänt att nätkommunikationen tar över när arbetstakten är hög. Då vacklar upplevelsen av att man tillhör en arbetsgemenskap.

Risken för missförstånd ökar när kommunikationen sker elektroniskt

Problem som uppstår i en arbetsgemenskap lönar sig alltid att försöka lösa ansikte mot ansikte. Det gäller särskilt problem som har med stämningen inom gemenskapen att göra.

- Problem inom en arbetsgemenskap, och inom sociala grupper överlag, beror ofta på missförstånd. Risken för missförstånd ökar när kommunikationen sker elektroniskt, tror Ammunet.

Det kan till exempel vara svårt att i skrift markera vem som har social makt i en grupp.

Distansjobb har sina fördelar

Som bäst fungerar distansjobb när det ger arbetstagaren en känsla av att hen kan påverka sitt jobb. Många upplever att det är lättare att göra sig hörd genom skriftlig kommunikation.

Distansjobb kan till och med verka främjande för arbetsförmågan, säger rehabiliteringsplanerare Susanna Saranlinna vid Barona.

Distansjobb kan bidra till att en person hålls kvar i arbetslivet, till exempel då det finns begränsningar i rörlighet.

Saranlinna betonar vikten av tydliga regler.

- Det viktiga är att man känner att det går att få tag i sin kollega, och att den som distansjobbar är en del av gemenskapen.

Artikeln baserar sig på Maria Nykänens artikel Etätyö ja verkkoviestiminen lisäävät väärinymmärrysten riskiä: “Ei ole lainkaan yhdentekevää, onko työpaikoilla yhteisiä kavhihetkiä” för Yle Uutiset.