Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Sachsen har ett extremistproblem - i bakgrunden finns historien, ekonomin och Angela Merkel

Analys av Johnny Sjöblom
Demonstranter vid Chemnitz fotbollsstadion den 30 augusti 2018. Analys av Johnny Sjöblom Tyskland

I Tyskland har en dödlig knivhuggning satt känslorna i svall. I den östtyska staden Chemnitz står två flyktingar misstänkta för att under veckoslutet ha dödat en 35-årig tysk man. Sedan dess har våldsamma högerextremistiska protester präglat vardagen i staden.

Sachsen. Varför alltid Sachsen?

Efter de senaste dagarnas händelser i den tyska delstatens tredje största stad Chemnitz är det här åter en gång frågan på många tyskars läppar.

Hur kan och hur tillåts extremhögerns protester eskalera till den grad att polisen inte längre kan trygga ordningen och säkerheten?

Hur är det möjligt att till synes mer eller mindre vanliga medborgare dras till samma demonstration som våldsamma nynazister och högersinnade fotbollshuliganer?

Och varför tycks det här alltid hända i just delstaten Sachsen, hemvist för den främlingsfientliga Pegidarörelsen och det högerpopulistiska partiets AfD:s starkaste fäste i landet?

Svaren på de här frågorna verkar vara nästan lika många som antalet frågeställare.

Inga nazister här

Ofta tyr man sig till en historisk förklaring och hänvisar till avsaknaden av demokratiska traditioner.

I Sachsen, liksom i de övriga tidigare östtyska delstaterna har man levt i ett demokratiskt system i mindre än trettio år och det här ska enligt förklaringsmodellen prägla en del mänskor än idag.

Efter krigsslutet år 1945 ersattes i det dåvarande Östtyskland ett auktoritärt system av ett annat.

I intervjuer har jag flera gånger fått höra att tidigare nazister rätt så smärtfritt kunde gå över till att bli partifunktionärer i det östtyska socialistiska enhetspartiet SED.

Om man bortser från själva ideologin fanns det flera strukturella beröringspunkter de auktoritära ideologierna emellan.

I DDR fanns officiellt inte heller någon fascism eller nazism. Som av ett under hade alla nazister plötsligt hamnat på det dåvarande Västtysklands område.

Av det här följde att man i DDR sällan såg sig själv i gärningsmannens roll, utan i stället som en fanbärare i kampen mot fascismen.

En attityd som åtminstone delvis har levt kvar i Sachsen, där delstatens förste regeringschef efter återföreningen Kurt Biedenkopf år 2000 slog fast att mänskorna i Sachsen är immuna mot högerextremism.

Inga problem till höger

Den här attityden inom politik och myndigheter spelar också en viss roll i att det i dagens Tyskland är just Sachsen som främst förknippas med högerextremism.

Ledande politiker har i många år tonat ner problemet och polisen har ofta låtit högerextremisterna hållas.

Det blev tydligt också nu i måndags i Chemnitz, då polisen trots varningar från säkerhetstjänsten var mer eller mindre oförberedd på att så många demonstranter skulle dyka upp.

Från de senaste åren finns det samtidigt flera fall där den sachsiska polisen beskylls för – ja kanske inte total blindhet men i alla fall en grav synskada på det högra ögat.

Det här har åtminstone delvis lett till att Sachsen och granndelstaten Thüringen har kommit att bli något av fristäder för de högerextrema i landet.

Det kanske mest handfasta beviset är terrororganisationen NSU, som hade sitt tillhåll i den sachsiska småstaden Zwickau.

Samtidigt tycks också den politiska handlingskraften av någon orsak vara betydligt mer begränsad än på andra håll.

Där Pegidademonstrationer i västtyska städer oftast har förpassats ut från städernas centrala platser har det i den sachsiska huvudstaden Dresden av någon anledning varit omöjligt att få bort demonstrationerna från den synliga platsen framför operahuset.

Inga blommande landskap

Att Sachsen utgör en gynnsam grogrund för mer extrema former av protester hänger också ihop med ekonomiska faktorer.

Förutom städerna Dresden och Leipzig består delstaten till största delen av delvis mycket struktursvaga områden.

Det här har också gällt för Chemnitz där utflyttningen har varit stor och där hela kvarter i stadskärnan har stått tomma.

Bland en del av befolkningen finns alltså också en stor bitterhet över att den tyska återföreningen inte ledde till de ”blomstrande landskap” som förbundskansler Helmut Kohl i tiderna målade upp.

Utflyttningen från de östtyska delstaterna tros dessutom framför allt ha tunnat ut den politiskt aktiva medelklassen, vilket tillsammans med arvet från DDR har lett till ett betydligt mindre aktivt civilsamhälle än i de västliga delstaterna.

Av det här följer eventuellt också ett större misstroende mot politiker, partier, medier och det demokratiska systemet i sin helhet.

Premiär med nynazister

Ja, och så har vi då ännu den fråga som helt konkret ligger bakom protesterna; förbundskansler Angela Merkels flyktingpolitik.

Trots att strömmen av flyktingar sedan länge har tunnats ut, så står det bortom allt tvivel att flyktingarna och flyktingpolitiken har satt sin prägel på landet och på den politiska verkligheten.

På de allra flesta håll råder idag enighet om att flyktingpolitiken får kritiseras och man kan säga att demonstranterna i Sachsen (och också på andra håll) redan på många sätt har satt sin prägel på attityderna och politiken i hela landet.

Det som ändå gör fallet Chemnitz unikt är att delar av de så kallade ”missnöjda medborgarna” nu ställer sig på samma sida som nynazister.

Att några tusen nynazister samlas på ett samma ställe är ingen ovanlighet i Tyskland, men att till synes vanliga medborgare sällar sig till demonstrationen är det.

Och att det här skulle ske i just Sachsen är en direkt följd av de senaste årens utveckling.

Val på kommande

Då Sachsens regeringschef Michael Kretschmer i torsdags besökte Chemnitz upprepade han det redan mycket slitna mantrat om att politikerna måste ta folks rädslor och oro på allvar.

Samtidigt finns det ändå knappast någon grupp i det tyska samhället vars oro och rädslor har diskuterats och behandlats lika mycket under de senaste åren, som just den grupp som nu protesterade i Chemnitz.

Kretschmer uppmanade vidare ”vanligt folk” att ta avstånd från nazisterna och hålla sig borta från deras demonstrationer.

Till Kretschmer och till delstaten Sachsens myndigheter kunde man eventuellt säga ungefär samma sak; att klart visa var man står, att klarare ta avstånd från högerextremismen och att hantera ytterhögerns våldsamma demonstrationer på exakt samma sätt som man hanterar andra våldsamma demonstrationer.

Det här kunde vara sättet att gå vidare mot nästa års delstatsval i Sachsen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes