Hoppa till huvudinnehåll

Lauri Kivinen: Grundstenarna för Yles verksamhet: demokrati, kultur och språk

personporträtt
personporträtt Bild: Seppo Sarkkinen / Yle Lauri Kivinen

Under min tid som verkställande direktör för Yle har jag ofta fått frågan varför Yle finns och varför bolaget måste vara så starkt. Under mina åtta år på Yle har jag naturligtvis funderat mycket på den här saken och också benat ut den i många diskussioner.

Bra public service är till nytta för samhället, och den här nyttan överstiger det pris var och en av oss skulle vara villig att betala separat för den. Yle är en offentlig institution. Yle ägs inte av beslutsfattarna, makthavarna eller eliten. Yle tillhör medborgarna, för det är medborgarna som betalar. Yle går inte i regeringens ledband, och just därför anses Yle vara trovärdigt.

Det är lätt att försvara kärnan i Yles verksamhet och public service. Kärnan består av tre saker som är viktiga för var och en av oss: demokrati, kultur och språk.

För det första existerar Yle som en del av ett utvecklat demokratiskt samhälle, och förstärker det. Eftersom Yle finansieras av alla, ska förvaltningen, styrningen och övervakningen övervägas noggrant.

Yle är i grunden oberoende. Vi är oberoende av kommersiellt tryck, eftersom vi inte säljer reklamplats. Vi är oberoende av tryck från intressegrupper, eftersom vi betjänar alla finländare och fattar våra innehållsbeslut själva. Vi är till och med oberoende av de politiker som beslutar om vår finansiering, eftersom vår verksamhetsmodell grundar sig på parlamentariskt samförstånd.

Vi kan med andra ord säga saker rakt ut, fritt välja våra ämnen och betjäna samhället och stärka demokratin på ett sådant sätt att alla får sin röst hörd.

Tryggheten i ett starkt samhälle byggs också upp av social gemenskap. Vi gör och upplever saker tillsammans, vi är intresserade av samma saker och vi delar samma värdegrund. I den splittrade medievärlden finns det en stark önskan om det. Vår fasta relation till publiken visar att Yle förenar finländarna, vare sig det gäller paraden på försvarets fanfest, val, fotboll, hula-hula eller fågelholkar.

En andra grundpelare för Yles existens är den kultur och bildning som Yle bygger upp. Framför allt mindre kulturer och marginaliserade grupper är tvungna att kämpa mot den stora vågen av olika medieaktörer. På våra skärmar myllrar det av innehåll från olika delar av världen.

Yles uppgift är att se till att den finländska kulturen förnyas och består. Det här jobbet gör hundratals Yle-medarbetare varje dag, och en av de saker jag gläder mig mest över är att Yles utbud är så otroligt mångsidigt och djupt när det gäller att skapa kultur och bildning.

Den tredje saken jag vill lyfta fram är språkets betydelse. Oberoende av om det gäller finska eller svenska, samiska, teckenspråk eller karelska.

Det är en glädje att älska språk, och det går inte att föreställa sig Yles uppgift utan att tänka på språk. Ingen annan producerar och förmedlar lika mycket innehåll på de språk som används i Finland som vi. Vi måste satsa på språk och förstå dess värde som en del av vår kultur. Vi måste använda språket korrekt, men också låta det förnyas.Vi följer med hur språket förändras och låter dagens uttryckssätt höras i våra program.

Det är på de här tre grundstenarna som hållbar public service av hög kvalitet byggs.

Ägaren övervakar men styr inte

Som bolag har Yle flera ansikten. Yle är ett aktiebolag, ett statligt bolag och dessutom medborgarnas servicebolag.

Ur ägarens synvinkel är det viktigt att

  • garantera statens och samhällets intressen i en offentlig institution
  • sköta om den parlamentariska övervakningen
  • möta aktiebolagslagens krav på övervakning och styrning
  • försäkra sig om att Yle fullgör sin uppgift också i medborgarnas ögon.

Genom parlamentariskt samförstånd kan vi försäkra oss om att ingen enskild aktör kommer åt att påverka Yles linje och val. Det är viktigt att besluten om och värderingen av Yles totala betydelse för samhället görs tillsammans.

Min kollega Ulrich Wilhelm, som är generaldirektör för Bayerischer Rundfunk, sade fritt översatt så här i en intervju i tidningen Süddeutsche Zeitung 15.5.2018:

“Samhällen fungerar då de kan förena majoriteten av medborgarna, då man kan diskutera i samförstånd också om svåra saker och tillsammans väga upp och förenhetliga olika synsätt. Den växande digitala strömmen av halvsanningar och direkta lögner strider mot det. De demokratiska samfunden behöver ett utrymme som är gemensamt och öppet, genomskinligt och som inkluderar alla, där de kan föra en politisk diskussion, utbyta argument och staka sig fram för att nå konsensus.”

Den hotbild som Wilhelm målar upp är sann på ett sorgligt sätt. En viktigt motkraft mot den här typen av hot är ett livskraftigt, oberoende och mångsidigt mediefält, där public service-bolag har en viktig roll.

Om vi inte värderar kunnighet, professionalitet, auktoriteter och institutioner, utan struntar i dem, förstör de öppna västerländska demokratierna sig själva. Samhället förlorar sin omdömesförmåga och låter en sörja av åsikter och lösryckt information ta över branschen.

En fungerande medicin mot hotbilder är professionell, övervägd journalistik av hög kvalitet som inte låter sig störas av bruset utan gestaltar världen för oss och upprätthåller sin egen trovärdighet, tillförlitlighet samt respekten för sanning, kultur och bildning.

Allt det här bjuder Yle på, och det ska Yle göra. Det är därför Yle finns. Det är därför Yle måste vara starkt.

Läs också

Bolaget