Hoppa till huvudinnehåll

Trots draghjälp från FPA: Allt fler kommuner halkar efter med utkomststöden

Plånbok med pengar
Flera kommuner prickas för att handläggningstiderna för utkomststöden blivit längre. Plånbok med pengar Bild: YLE / Arja Lento pengar,stjäla

I fjol när handläggningen av det grundläggande utkomststödet flyttade från kommunerna till Folkpensionsanstalen trodde man att arbetsmängden skulle lätta hos socialbyråerna. Men det verkar inte vara fallet.

Södra Finlands Regionförvaltningsverk prickar nu ett tiotal kommuner för att handläggningstiderna för utkomststöd blivit längre.

Bland kommunerna som prickas finns Borgå, Esbo, Helsingfors, Kyrkslätt, Sibbo och Sjundeå. Enligt lagen får handläggningen för utkomststöd ta som längst sju vardagar.

Men i 12 kommuner tar det längre än så visar en undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd (THL) i april.

THL kartlägger hur kommunerna sköter handläggningen av utkomststöden två gånger per år. Föregående gång var i oktober i fjol vilket ledde till att åtta kommuner prickades av Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

"Det är oroväckande"

Sedan förra året har alltså antalet kommuner som inte klarar av att handlägga ansökningarna om utkomststöd blivit fler. Det trots att kommunerna avlastades på ansvaret att sköta betalningen av det grundläggande utkomststödet.

- Det är oroväckande för arbetsmängden på kommunerna borde inte längre vara lika stor som tidigare då de också behandlade det grundläggande utkomststödet, säger Sari Luukko, överinspektor för socialvården på Regionförvaltningsverket i södra Finland.

Det grundläggande utkomststödet sköts numera av Folkpensionsanstalten medan kommunerna ansvarar för det kompletterande och förebyggande utkomststödet – i det ingår bland annat stöd för att täcka extra boendeutgifter och mediciner.

Kommuner kan hotas med sanktioner

Nu kräver Regionförvaltningsverket att kommunerna redogör för fördröjningarna och berättar hur de ska åtgärda problemen. I sista hand kan Regionförvaltningsverket hota med sanktioner mot kommuner där handläggningstiderna fortsätter att vara för långa.

Vanliga skäl till fördröjningarna kan enligt Luukko vara att antalet kunder som söker om utkomststöd ökat, att det skett personalnedskärningar i kommunerna eller att man gjort ändringar i kundinformationssystem.

- Men vi kommer först efter att kommunerna skickat in sina utredningar veta varför det blivit förseningar, säger Luukko.

Olika skäl till fördröjningar

En rundringning till några av kommunerna som prickats visar att skälen till fördröjningarna är många.

I Sjundeå menar man att orsaken är teknisk. I kommunens it-system ser det ut som om ansökningarnas behandling dragit ut på tiden trots att man har behandlat dem inom utsatt tid.

I Sibbo hinner inte ledande social arbetare Maarit Ketola ställa upp på intervju men skriver per e-post att fördröjningarna beror på att personalen inte hinner med alla sina arbetsuppgifter, det vill säga stödja sina kunder på olika sätt, och därför tar handläggningen för lång tid.

Ketola säger att det oftast handlar om en fördröjning på en dag eller två.

Ketola berättar också att man trodde antalet kunder och ansökningar om utkomststöd skulle minska efter övergången till FPA, men det har inte skett.

Att samspelet mellan kommunerna och FPA inte fungerar smärtfritt är något man hört också på Regionförvaltningsverket. Det handlar fram för allt om att kunderna bollas mellan FPA och kommunerna.

"En fördröjd ansökan är en för mycket"

I Esbo söker omkring 2000 personer varje månad utkomststöd. I april var antalet ansökningar 2583 och för 57 av dem översteg handläggningen sju vardagar.

I regel hinner Esbo handlägga 98-99 procent av de inkomna ansökningarna, berättar Tapio Nieminen, chef för vuxen socialt arbete på Esbo stad.

- Eftersom situationen var mycket mer allvarlig i Esbo tidigare tycker jag inte den här situationen är så allvarlig om man jämför med då. Tidigare kunde det ta flera veckor om inte månader för Esbobor att få beslut om utkomststöd.

- Men på individnivå så är en fördröjd ansökan, en för mycket.

Bild på Tapio Nieminen, chef för vuxen socialt arbete i Esbo stad
Tapio Nieminen, chef för vuxen socialt arbete på Esbo stad. Bild på Tapio Nieminen, chef för vuxen socialt arbete i Esbo stad Bild: YLE/Jenna Emtö Esbo,Tapio Nieminen

Enligt Nieminen beror inte fördröjningarna på att man skulle ha brist på personalresurser utan han hänvisar också till tekniska skäl.

- I våras övergick vi till en digital handläggningsprocess och den behöver vi ännu finslipa, säger han.

Sari Luukko konstaterar att det bakom varje fördröjd ansökan finns en människa vars situation kan bli ohållbar om man måste vänta för länge på att få svar på sin ansökan om utkomststöd.

- Det är förstås väldigt individuellt hur det påverkar en. Men det kan handla om att man inte lyckas betala hyran eller köpa mat, säger Luukko.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes