Hoppa till huvudinnehåll

I Rinkebyskolan får bara varannan elev avgångsbetyg - betyget kan vara skillnaden mellan liv och död, säger en förälder

Högstadieelever sitter runt bord i ett klassrum med papper och penna framför sig.
Majoriteten av eleverna i Rinkebyskolan har invandrarbakgrund. Många av deras jämnåriga kompisar väljer att pendla till någon annan skola där de tror att de får bättre utbildning. Högstadieelever sitter runt bord i ett klassrum med papper och penna framför sig. Bild: Yle/Linda Söderlund skolklass,skolor,klassrum,undervisning,elever,Rinkeby,rinkebyskolan

I Sverige ökar klyftorna mellan skolorna och det är stor skillnad mellan hur väl eleverna klarar sig. I Stockholmsförorten Rinkeby väljer hälften av familjerna bort Rinkebyskolan och bara hälften av eleverna som går ut nian där får avgångsbetyg.

Sjuorna i Rinkebyskolan har samhällskunskap och lär sig göra tankekartor. Läraren är engagerad, det är lugnt i klassen och det verkar vara en mönsterklass - ändå har Rinkebyskolan dåligt rykte sedan flera år tillbaka.

Eleverna Gloria Kakembo och Oumaima Boukhnouz i en skolkorridor.
Gloria Kakembo och Oumaima Boukhnouz går båda i nian och de trivs bra i Rinkebyskolan. Det är Rinkeby som har dåligt rykte, och det påverkar också Rinkebyskolan, anser de. Eleverna Gloria Kakembo och Oumaima Boukhnouz i en skolkorridor. Bild: Yle/Linda Söderlund elever,Oumaima Boukhnouz

- Eleverna kanske inte bryr sig så mycket om skolan, de som inte är så delaktiga. Men det var de gamla eleverna som inte är här längre. Nu tycker jag det är jättebra. Det är inte så stökigt och det brukar inte hända saker så ofta, säger niondeklassaren Gloria Kakembo.

Faktum är ändå att av de elever som trots allt väljer Rinkebyskolan, så får hälften av niorna inget avgångsbetyg och kan därför inte fortsätta till gymnasiet.

Risken är att det är de övriga som blir kvar, de som inte har så engagerade föräldrar

Martin Malmberg har varit rektor på Rinkebyskolan ett knappt år. Han förnekar inte problemen, utan säger att det finns flera orsaker till att eleverna får så dåliga resultat.

- Det handlar om att skolorna de gått på tidigare har misslyckats. Vi har elever som under nio år kan ha gått på sju skolor och det är problematiskt. Det är också en stor andel som inte gått i svensk skola tidigare, eller inte gått i skola alls.

Många Rinkebybarn pendlar till Stockholms centrum

De svaga resultaten har fått många familjer i Rinkeby att välja bort den kommunala Rinkebyskolan. Eleverna pendlar istället till någon annan skola - in till Stockholms centrum eller till någon av de privata friskolorna i området.

Det fria skolvalet i Sverige innebär att familjerna inte behöver välja den skola som ligger närmast, utan de kan välja den skola som de tror att är bäst för barnet.

Rektorn Martin Malmberg diskuterar med en elev vid ett bord.
Martin Malmberg har under sin tid som rektor koncentrerat sig på att rekrytera bra lärare och skapa lugn i skolan. Rektorn Martin Malmberg diskuterar med en elev vid ett bord. Bild: Yle/Linda Söderlund Rinkeby,rinkebyskolan

- Oftast är det de med resursstarka föräldrar, som vet vad det finns för valmöjligheter, som väljer andra skolor till sina barn. Risken är att det är de övriga som blir kvar, de som inte har så engagerade föräldrar eller som inte vet hur man söker andra skolor, säger Malmberg.

För Rinkebyskolan betyder färre elever också mindre ekonomiska resurser. Idag har skolan ungefär 170 elever, jämfört med omkring 500 elever för tio år sedan.

De ungdomar som inte får någon utbildning får inget jobb och lockas istället med i kriminella gäng

Martin Malmberg tycker att det är bra att det finns valmöjligheter, men att det i dag är alldeles för lätt att byta skola.

- När en elev inte klarar skolan i ett område, så byter man skola och så byter man skola igen. Det gör det mycket svårare för lärarna, elevhälsoteamet, skolsköterskan och kuratorerna att följa upp eleverna under en lång period. Vi tappar det och det tycker jag är mycket allvarligt.

“Unga mänskor dör för att de har misslyckats i skolan”

På Rinkeby torg är det mycket folk. Över 90 procent av invånarna här har utländsk bakgrund och de många olika kulturerna syns tydligt i stadsbilden.

Mohamed Hagi Farah flyttade till Rinkeby för 25 år sedan och han är en av de drivande krafterna bakom föreningen Järva föräldraallians. Han tycker att Rinkebyskolan har så dåliga resultat att den borde stänga.

- De skolor som inte fungerar, oavsett om de är kommunala eller privata, ska stängas. Vi har upptäckt att de barn som slutar nian utan gymnasiebehörighet, det är de ungdomarna som hamnar i kriminaliteten.

Mohammed Hagi Farah intill Rinkeby torg.
Mohamed Hagi Farah känner många i Rinkeby och många kommer fram för att hälsa. Mohammed Hagi Farah intill Rinkeby torg. Bild: Yle/Linda Söderlund Rinkeby

Hagi Farah säger att ett avgångsbetyg från nian kan vara skillnaden mellan liv och död för ungdomar i förorten. De ungdomar som inte får någon utbildning får inget jobb och lockas istället med i kriminella gäng.

Rinkeby är ett av de områden där kriminella gäng skjuter mot varandra. I vintras sköts till exempel en 20-årig man till döds på en pizzeria vid Rinkeby torg.

- Det är fråga om död och liv. I dag i Rinkeby dör unga mänskor, 20-åringar och 15-åringar, för att de har misslyckats i skolan. Och polisen säger själv att om man inte gör någonting så fortsätter dödligheten, säger Hagi Farah upprört.

Hagi Farah menar att det är mycket svårt att få en kriminell 20-åring tillbaka till skolbänken och därför borde alla ungdomar få en så bra start i grundskolan att de kan studera vidare.

Lärarbrist och segregerade bostadsområden ger olika kvalitet i skolorna

Att stänga skolor som uppvisar dåliga resultat är ändå omstritt, men på vissa håll i Sverige har det testats. I till exempel Örebro har staden stängt högstadieskolan i det utsatta området Vivalla och eleverna pendlar istället till andra skolor.

- Jag ser det som en nödåtgärd, som ibland kan vara nödvändig. Men vi måste jobba utifrån att de skolor vi har är välfungerande och har en kvalitet som kan möta elevernas behov, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Porträttbild på Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket.
Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket i Sverige, anser att politikerna kunde ta skoldebatten till en ny nivå. Porträttbild på Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket. Bild: Yle/Linda Söderlund Peter Fredriksson,Skolverket

Fredriksson har själv tidigare jobbat som rektor, både i välfungerande skolor och i skolor med stora problem. Att få de utsatta skolorna att prestera bättre är inte lätt, för problemen är ofta en kombination av lärarbrist, segregerade bostadsområden och det fria skolvalet.

I Sverige har vi det fria skolvalet, friskolor och skolpeng - och det har vi haft i snart ett kvarts sekel

- Det är det som är problemet idag, att vi har en så skiftande kvalitet i den svenska skolan. Vi har skolor som jag skulle säga att är världens bästa: fantastiska skolor och elever som får så otroligt bra utbildning - men vi har också skolor med väldigt låg kvalitet.

Under årens lopp har det skrivits åtskilliga rapporter om den segregerade svenska skolan, och forskarna pekar bland annat ut det fria skolvalet som en orsak till att klyftan mellan skolorna växer.

Skoldebatten borde flytta fokus till problemlösning

I Sverige är skoldebatten väldigt politiserad och skolfrågorna debatteras intensivt inför kommunal- och riksdagsvalet om en vecka. Debatterna handlar om skolsegregationen, när man ska få betyg och om hur mycket vinst friskolorna ska få göra.

Peter Fredriksson avundas den konsensus det finns bland finländska politiker i skolfrågan. I Finland verkar alla vara överens om hur skolan ska fungera och utvecklas, menar han.

När politikerna senast kom och videofilmade i Rinkeby så kastade mänskorna sten på dem och det blev lite kaos

- I Sverige har vi det fria skolvalet, friskolor och skolpeng - och det har vi haft i snart ett kvarts sekel. Vi kunde kanske sluta prata om just det och istället prata om vilka konsekvenser det får och vad man kan göra åt de negativa konsekvenserna. Det skulle jag önska att politikerna kunde samla sig kring.

Några elever markerar i en skolklass.
Några elever markerar i en skolklass. Bild: Yle/Linda Söderlund skolklass,klassrum,undervisning,elever,rinkebyskolan

Till de negativa konsekvenserna hör bland annat att inlärningsresultaten påverkas både av vilken skola eleverna väljer och föräldrarnas utbildningsnivå.

- Valet av skola påverkar inte heller bara dem som väljer ny skola, utan också dem som blir kvar på skolan. Allt det där är konsekvenser av det system vi har, säger Fredriksson.

“Inga politiker bryr sig om Rinkeby”

I skolkorridoren i Rinkebyskolan gör niorna Gloria Kakembo och Oumaima Boukhnouz en valkompass på nätet. De funderar på vem deras föräldrar kan komma att rösta på i valet. Omejma Boknos tycker att politikerna inte verkar bry sig om Rinkeby och de problem stadsdelen har.

- Inga politiker bryr sig om Rinkeby och jag tycker att det är jättedåligt. Men Rinkebyskolan är en jättetrevlig skola och det har kommit in flera mänskor hit, så jag tycker att skolan inte ska stängas, säger Boukhnouz.

- Varför tror du att politikerna inte bryr sig om Rinkeby?

- Det finns ju några mänskor som brukar vara i centrum, och när politikerna senast kom och videofilmade i Rinkeby så kastade mänskorna sten på dem och det blev lite kaos. Jag tror att det är därför de inte vill komma.

Valaffischer med Stefan Löfven och Annie Lööf.
Valaffischer i Rinkeby. Valaffischer med Stefan Löfven och Annie Lööf. Bild: Yle/Linda Söderlund Valaffisch,Rinkeby,Annie Lööf,Stefan Löfven

Frågan om den segregerade skolan i Sverige engagerar ändå politikerna och svenskarna tycker att skolan hör till en av de viktigaste valfrågorna.

Många ser kopplingen mellan dåliga skolresultat, utanförskap och kriminalitet - men få har formulerat det lika tydligt som föräldern Hagi Farah - att ett avgångsbetyg från nian kan vara skillnaden mellan liv och död.