Hoppa till huvudinnehåll

Serbien och Kosovo vill göra "gränskorrigeringar" - att dra om gränser för att skapa etniskt homogena områden på Balkan är farligt, säger Carl Bildt

En fransk soldat som patrullerar Mitrovica regionen 1999. Området ansågs inte vara säkert för dess invånare. Det är nu delar av det här området som Kosovo potentiellt skall byta mot Serbiens Presevo dal.
En fransk soldat som patrullerar Mitrovica regionen 1999. Området ansågs inte vara säkert för dess invånare. Det är nu delar av det här området som Kosovo potentiellt skall byta mot Serbiens Presevo dal. En fransk soldat som patrullerar Mitrovica regionen 1999. Området ansågs inte vara säkert för dess invånare. Det är nu delar av det här området som Kosovo potentiellt skall byta mot Serbiens Presevo dal. Mitrovica

I ett öppet brev till Europeiska unionen tar tre stycken toppdiplomater ställning mot ett förslag av Serbien och Kosovo. De två länderna vill byta områden med varandra, men diplomaterna menar att det kan vara början på slutet för Balkan.

Diplomaterna är Carl Bildt, Paddy Ashdown, och Christian Schwarz-Schilling. De har alla erfarenhet av kriget på Balkan och varnar nu för reformens konsekvenser.

Områdena i frågan är Kosovos norra del av Mitrovica-området mot Presevodalen i Serbien.

Förslaget som lagts fram understöds av både Kosovo och Serbien, det är de facto ländernas presidenter som kommit med idén. Det är frågan om en gränsjustering mellan de två staterna, ett dilemma som de anser att kan lösas på fredlig väg genom att byta territorium med varandra.

Så sent som i fredags (31.8) tog Tyskland och några andra EU länder ställning emot förslaget. De menar att en sådan här överenskommelse kan öppna regionens läkta sår.

I juli 1995 avfärdade generalen Ratko Mladic just en gränsjustering. Även då var det frågan om att skapa ett monoetniskt territorium för Serbien. I stället för att justera gränsen tog man till andra medel för att få ett mer "etniskt rent" Serbien.

Vad handlar det om?

Det är frågan om området som tidigare var en nation – idag forna Jugoslavien. Området bestod av sex stater och två självstyrande områden.

Det var alltså Slovenien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro, Serbien och Makedonien som stater och Vojvodina och Kosovo som autonoma områden.

Josip Broz Tito, bilden tagen 1972
Josip Broz Tito, bilden tagen 1972 Josip Broz Tito, bilden tagen 1972 Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press Josip Broz Tito

Det var en kommunistisk stat som leddes av Tito ända fram till hans död år 1980. Efter statschefens död började nationalismen pyra i området.

1987 väljs Slobodan Milosevic till Serbiens kommunistiska ledare och till president 1990. Han lovar att krossa de etniska albanernas nationalistiska rörelse i den serbiska provinsen Kosovo.

Slobodan Milosevic bilden från 1993
Slobodan Milosevic i en bild från 1993 Slobodan Milosevic bilden från 1993 Bild: ullstein bild - dpa / / All Over Press Slobodan Milosevic

Den kaotiska perioden under 1990-talet var främst präglad av etniska motsättningar. Samma problematik finns ännu i området och det är just de etniska motsättningarna diplomaterna varnar för.

Vad är det som nu är på tapeten?

Planen det nu handlar om verkar ha understöd av EU, men kan i värsta fall leda tillbaka till samma situation som för 20 år sedan.

Presidenterna från Kosovo och Serbien vill genomföra så kallade gränskorrigeringar.

Diskussionerna har inletts redan 2010 och EU står värd för samtalen. Tanken är att förhandlingarna skall vara klara nu i september.

Kosovos president Hashim Thaçi säger att staten är fast besluten att nå ett bindande avtal med Serbien och att tiden för det här är nu.

Vidare manar han till lugn och säger att det inte finns orsak att vara rädd för överenskommelsen. Han menar att det inte finns någon orsak till oro, fast det handlar om gränskorrigeringar.

Entusiasmen delas inte av Kosovos premiärminister, Ramush Haradinaj, som går emot sin president.

Vilken som helst typ av gränskorrigering skulle betyda krig, säger Haradinaj.

Vad vill man uppnå?

Den största befolkningsgruppen i Kosovo är albaner. Kriget under 90-talet handlade för albanerna i Kosovo om självständighet från Serbien.

Självständigheten Kosovo utlyste för 10 år sedan är inte ratificerad av Serbien. Inte heller Ryssland eller EU-länderna Spanien, Slovakien, Cypern, Rumänien eller Grekland anser att Kosovo är en autonom stat.

Spanien vill inte erkänna Kosovo av rädsla för vad som kan hända i det egna landet. Det är frågan om Katalonien och Baskien, Madrid vill inte att de här områden skall få mer vind i seglen.

Justeringen av gränserna skulle även, av allt att döma, betyda att Serbien erkände Kosovo som en suverän stat. Något som inte är populärt bland serberna.

Det är något som varken jag eller nästan någon annan serb skulle godkänna även om det skulle betyda medlemskap i EU― Milica Radenkovic, caféägare.

Milica Radenkovic, som The Telegraph har talat med, säger att ingen serb i området skulle godkänna ett sådant beslut.

- Det är något som varken jag eller nästan någon annan serb skulle godkänna även om det skulle betyda medlemskap i EU, säger Radenkovic som är caféägare.

Radovan Karadzic och Ratko Mladic
Radovan Karadzic och Ratko Mladic, bilden tagen 1993 Radovan Karadzic och Ratko Mladic Ratko Mladić,Radovan Karadžić,Serbien,Balkan

Alltså, man vill flytta på gränserna, så att Kosovo får mindre serber och på samma gång får Serbien mindre albaner.

Det är inte första gången man vill byta områden på Balkan. Under kriget på 90-talet försökte man från Kosovos håll byta områden med Serbien.

Sammanlagt var det frågan om tre enklaver som skulle bytas ut, Srebrenica, Zepa och Gorazde, områden i Bosnien-Hercegovina med en stor muslimsk befolkning.

Kvinnor och barn som lyckats fly massakern i Srebrenica.
Kvinnor och barn som lyckats fly massakern i Srebrenica, sommaren 1995. Kvinnor och barn som lyckats fly massakern i Srebrenica. Srebrenica

Brutalt kom män och pojkar att separeras från barn och kvinnor. Männen och pojkarna avrättades och drygt 20 år efter krigsförbrytelserna hittar man fortfarande massgravar.

Dålig ide, säger tidigare diplomater

Den brittiska diplomaten Paddy Ashdown säger till BBC att man inte vet vad som händer ifall man går den här vägen. Det är med andra ord lite som att öppna Pandoras ask.

- Man ska inte flytta gränser på grund av befolkningens etniska tillhörighet, i stället skall man lära sig leva med det befolkningsunderlag som finns.

Paddy Ashdown, brittisk politiker och diplomat.
Paddy Ashdown, brittisk politiker och diplomat. Paddy Ashdown, brittisk politiker och diplomat. Paddy Ashdown

Ashdown är orolig för vart det hela kommer att leda. Han säger att alla vet var man vill dra om den första gränsen, men var vill man dra om den sista gränsen?

Han är rädd för en kedjereaktion där andra aktörer kommer att vilja följa exemplet. Det kommer helt enkelt att söndra den status quo som man har på området för tillfället.

Ett sorts prejudikat, där det mitt i allt är okej att börja flytta på gränser och vi till slut inte har något kvar av de stater som idag finns i området, är kontentan av Ashdowns kritik.

...slutligen kan vi ha en situation där man försöker flytta runt minoriteter till områden där någon stat tycker att de hör hemma― Paddy Ashdown

Förslaget kommer att gynna dem som vill destabilisera Bosnien-Hercegovina, det kan påverka Montenegro och slutligen kan vi ha en situation där man försöker flytta runt minoriteter till områden där någon stat tycker att de hör hemma, menar Ashdown.

Ashdown drar en parallell till vad Ryssland och Putin håller på med i Ukraina. Enligt Ashdown ger förslaget vatten på Putins kvarn vad gäller ändringar av gränser.

Från EU:s håll avvisar man detta och menar att det är frågan om en bilateral överenskommelse mellan två länder. Alltså inte ett regelverk för andra stater.

Ashdown kritiserar den här tanken. Han pekar på historien och säger att det aldrig har varit smart att dra om gränser för att skapa etiskt homogena stater. Han vill att man ska fokusera på att skapa fred inom de befintliga gränserna.

Att göra staterna på Balkan etniskt homogena är enligt Ashdown en dålig idé. Det kommer att destabilisera området vilket gör att staterna utan tvivel hamnar i luven på varandra.

I stället menar han att bästa vägen för regionen är att alla stater gör sig redo för att ansluta sig till EU.

Alternativet till att skapa monoetniska stater är att se till att gränserna inte spelar någon roll längre – att ansluta sig till EU är en bra början och ett steg i rätt riktning.

Carl Bildt skriver i sin blogg att förslaget inte fått mycket kritik. USA kommer av allt att döma inte motsätta sig gränskorrigeringen. John Bolton, tidigare FN-ambassadör för USA och nu nationell säkerhetsrådgivare, säger att USA inte kommer opponera sig.

Sveriges utrikesminister Carl Bildt
Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister samt EU:s medlare i Jugoslaviska krigen. Bilden är från 2014 Sveriges utrikesminister Carl Bildt Bild: EPA/Valda Kalnina utrikesminister carl bildt

Vidare kritiserar Bildt EU för att inte säga något eller ha en oklar linje.

- EU:s Federica Mogherini har sagt absolut ingenting alls och kommissionären Johannes Hahn imponerade inte i klarhet vid en diskussion i Österrike, skriver han i sin blogg.

Att sätta upp monoetniska stater på Balkan, och det är precis det som det handlar om, kommer inte att kunna ske utan betydande instabilitet, starka motsättningar och omfattande omflyttning av befolkning.― Carl Bildt

Likt Ashdown är Bildt övertygad om att nya gränsdragningar kommer leda till spänningar. Han skriver:

- Att sätta upp monoetniska stater på Balkan, och det är precis det som det handlar om, kommer inte att kunna ske utan betydande instabilitet, starka motsättningar och omfattande omflyttning av befolkning.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes