Hoppa till huvudinnehåll

Ungdomsstationen Klaara har rekordmånga klienter – nu svarar Vasa bättre på ungas behov av hjälp

Närbild på en anonym man som håller på att tända en joint.
Många har en väldigt liberal syn på bruk av det som de kallar för lätta droger, säger Cecilia Flygar på ungdomsstationen Klaara i Vasa. Närbild på en anonym man som håller på att tända en joint. Bild: Mostphotos marijuana,cannabis,narkotika,missbruk,hasch

Från 582 enskilda klienter år 2014 till 1042 klienter år 2017. Det är verkligheten på ungdomsstationen Klaara i Vasa, där personalen gör sitt yttersta för att svara på de ungas behov av hjälp.

Situationen var nästintill katastrofal på ungdomsstationen Klaara senhösten 2017. Personalen var pressad och kalendern så fullbokad att man ibland inte kunde erbjuda samtalstider för de unga inom rimlig tid.

Men fördubblingen i antalet klienter och envisa påtryckningar från personalen gav till slut resultat, berättar socialhandledare Cecilia Flygar på Klaara.

- Vi har äntligen fått mera resurser och är nu betydligt fler som jobbar här. Det har lett till att vi snabbare kan ta emot våra klienter och också kan erbjuda dem tätare återbesök, säger Flygar.

Cecilia Flygar från Klaara.
Cecilia Flygar. Cecilia Flygar från Klaara. Bild: Yle/ Malin Hulkki cecilia flygar

Hur känns det för dig som jobbar här?

- Det känns fantastiskt. Nu behöver jag inte säga till klienterna att vi träffas om en månad utan jag kan säga att vi träffas nästa vecka eller senast om två.

Klaara finns till för den som är mellan 13 och 24 år, och behöver hjälp på grund av ångest, depression, missbruk eller någon annan svår situation. Klaaras huvudsakliga verksamhet går ut på att erbjuda de unga stödsamtal, totalt 20 samtalstillfällen per klient är det normala.

Ungdomsstationen erbjuder också en daglig jour för den som upplever en plötslig kris och behöver hjälp genast, psykiater finns tillgänglig.

Skrämmande utveckling inom drogproblematiken

Cecilia Flygar är en av dem som erbjuder stödsamtal på svenska vid Klaara. Hon tror att det finns flera orsaker bakom den otroliga ökningen i antalet unga som vänder sig till ungdomsstationen och ber om hjälp.

- Dels tror jag tröskeln för att be om hjälp inte längre är lika hög som tidigare. Ungdomar pratar sinsemellan mer än tidigare om ångest och att må dåligt. Om man hör att någon annan har fått hjälp så känns det kanske lättare att själv söka hjälp.

Men det betyder inte att allt är frid och fröjd, påpekar Flygar.

- Problemen har nog ökat. Sociala medier sätter en stor press på de unga idag. Många lider av ångest, låg självkänsla. Och användningen av droger har krupit ner betydligt i åldrarna, många har en väldigt liberal syn på bruk av det som de kallar för lätta droger. Det är skrämmande, säger Flygar.

Mobiltelefon.
Sociala medier kan sätta stor press på unga och många söker hjälp på grund av ångest. Mobiltelefon. Mobiltelefon

Klaara fungerar även som öppenvårdsmottagning för missbruksproblem och personalen har tystnadsplikt när det gäller klienter över 18 år. Personalen vid Klaara gör regelbundet besök vid stadens högstadie- och gymnasieskolor. Under de senaste veckornas skolbesök har personalen hört eleverna berätta om en oroväckande utveckling.

- Till och med många av dem som går i de yngre högstadieklasserna berättade att de har erbjudits droger, ute i parker eller på busshållplatsen.

Staden svarar på stort behov

Att det är rätt lätt att få tag på olika narkotikapreparat har i samband med de allt liberalare attityderna gentemot droger snabbt återspeglats i ökade problem. Men nu svarar staden bättre än tidigare på de ungas behov av hjälp, anser Cecilia Flygar.

- Staden gör mer och mer, just inom förebyggande rusmedelsarbete, vilket är bra. Men också att medierna rapporterar är viktigt, så att alla föräldrar blir medvetna om hur lätt det är för deras barn och unga att komma i kontakt med droger, säger Flygar.

Sari Pukkinen är projektarbetare inom ett av Vasa stads allra senaste antidrogprojekt. Det ettåriga projektet har startats upp vid enheten för hälsofrämjande den första augusti och har som mål att ta fram modeller för rusmedelsförebyggande verksamhet som fungerar inom grundskolan idag.

- Vi vill utveckla de modeller som vi har sedan tidigare så att de fungerar ännu bättre och verkligen svarar på de behov som dagens unga har, säger Pukkinen.

Inom staden kommer man också att utöka antalet informationskvällar för föräldrar till barn i grundskolans årskurs 3. Modellen har prövats vid Nummen koulu, en av stadens finskspråkiga lågstadieskolor.

- Det har visat sig vara verkligt bra att föräldrar redan i det skedet när barnen är nio-tio år gamla får sig en rejäl dos med information, inte minst vad gäller droger. Modellen har varit en succé och vi anser att det vore viktigt att föräldrar till skolbarn i hela staden får ta del av den, säger Pukkinen.

Pepp - den österbottniska drogförebyggande modellen

Arbetet inom projektet görs i nära samarbete med ett annat nystartat projekt - Pepp, eller den österbottniska drogförebyggande modellen, som startade i mars tidigare i år.

- Vi arbetar väldigt långt i samarbete med aktörerna bakom Pepp och de två projekten kompletterar varandra, säger Pukkinen.

Under hösten riktar man i Vasa en enkät till samtliga rektorer, lärare och hälsovårdare vid grundskolorna för att ta reda på vilka behov som finns i skolorna. En enkät riktad särskilt till eleverna kommer också att genomföras.

- Vi behöver naturligtvis få reda på vad de unga själva tycker att vore ett fungerande sätt att kommunicera kring rusmedel och förebygga drogproblem, säger Pukkinen.

Projektet Pepp kommer på sikt att samarbeta med många skolor runt om i Österbotten, men i det här skedet är endast Vaasan lyseon lukio och Korsholms högstadium med.

Arbetet ska resultera i en ny webbplats och handböcker som kan användas i skolorna.

Det kan kanske tyckas som om det drogförebyggande arbetet i Österbotten är spretigt eller som om den ena handen inte vet vad den andra gör. Sari Pukkinen vid Vasa stad säger ändå att så inte är fallet.

- Nu står vi inför ett jättestor utmaning. Problem förorsakade av rusmedel har ökat och berör allt yngre barn och unga. Därför måste vi också angripa problemet från många olika håll.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten