Hoppa till huvudinnehåll

Xi lovar 60 miljarder till Afrika för grön utveckling och infrastruktur – förnekar kolonialistisk "skuldfälla"

En av de hyllade kinesiska investeringarna i Afrika är SGR-fraktbanan i Kenya mellan huvudstaden Nairobi och hamnstaden Mombasa.
En av de hyllade kinesiska investeringarna i Afrika är SGR-fraktbanan i Kenya mellan huvudstaden Nairobi och hamnstaden Mombasa. En av de hyllade kinesiska investeringarna i Afrika är SGR-fraktbanan i Kenya mellan huvudstaden Nairobi och hamnstaden Mombasa. Bild: EPA/Daniel Irungu Kenya,nairobi standard gauge railway

Kinas president Xi Jinping har idag öppnat det kinesisk-afrikanska toppmötet i Peking. Kina lovar Afrika ytterligare 60 miljarder dollar i stöd de kommande tre åren – en del som räntefria lån, en del som kinesiska investeringar i Afrika.

Flera afrikanska statsledare och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres deltar i toppmötet, som är den tredje upplagan av vad som officiellt heter Forum on China–Africa Cooperation (FOCAC). Det första hölls 2006 i Peking och det senaste 2015 i Johannesburg.

Den så kallade västvärlden anklagar Kina för neokolonialism, något kineserna starkt förnekar. Kineserna anklagas också för att försöka fånga de afrikanska länderna i skuldfällor, det vill säga lån som i förlängningen leder till djupt skuldsatta stater. Också det förnekar Xi starkt.

20 miljarder kredit

I de 60 miljarder dollarna ingår 15 miljarder i bistånd, räntefria lån och eftergifter, krediter på 20 miljarder dollar och 10 miljarder i en specialfond för sinoafrikansk utveckling.

Fem miljarder öronmärks för import av afrikanska varor, medan de återstående 10 miljarderna kommer från kinesiska företag, som ska "uppmuntras" till att investera i Afrika de kommande tre åren.

Xi Jinping på öppningen av Kina-Afrika toppmötet 2018.
Väst ser president Xi som en postmodern imperialist som försöker köpa hela Subsahara med sina projektpengar. Xi själv menar att Kina bara vill investera. Här på toppmötet i Peking den 3 september. Xi Jinping på öppningen av Kina-Afrika toppmötet 2018. Bild: EPA-EFE Xi Jinping,China-Africa Development Fund

För att påvisa att det inte handlar om att lura in afrikanska länder i skuldträsket har kineserna efterskänkt flera av de lån som skulle amorteras i år. Enligt president Xi handlar det inte om något annat än ett samarbete som gynnar bägge parter.

- Samarbetet mellan Kina och Afrika måste ge kineserna och afrikanerna påtagliga fördelar och framgångar som syns och som känns, sade Xi enligt Reuters under sitt öppningsanförande i Folkets stora hall invid Himmelska fridens torg, där FOCAC hålls.

- Deltagarna i toppmötet söker sätt på vilka vi kan uppnå gemensam tillväxt och utveckling, säger Sydafrikas utrikesminister Lindiwe Sisulu till Al Jazeera.

Handeln mellan Afrika och Kina var värd 170 miljarder dollar förra året, enligt Al Jazeera, en ökning på 14 procent från 2016.

Men den innehåller ett stort underskott för många av de afrikanska länderna, ett problem som förväntas tas upp under det pågående toppmötet.

Flera enorma projekt, men också grönt tänk

Kina sponsrar också flera enorma infrastrukturella projekt – kineserna bygger eller har byggt järnvägar i bland annat Kenya, Nigeria och Afrikas horn, de har byggt Algeriets toppmoderna Öst-Väst motorväg och har dessutom också lovat bygga en helt ny huvudstad i Egypten, Nya Kairo.

I Algiers bygger kineserna och en tysk arkitektbyrå vad som kommer att bli Afrikas största moské, den nya Djamaâ el Kebir (stora moskén), döpt efter den tusen år gamla almoravidiska helgedomen i den algeriska huvudstadens centrum.

Moskén Hassan II i Casablanca, Marocko.
Just nu är Hassan II:s moské i Casablanca den största på kontinenten. Kineserna vill ändra på det genom sitt projekt i Algeriet. Algiers nya Stora moské kommer att ta över Hassans ledande position både vad gäller kontinentens största moské och världens högsta minaret. Moskén Hassan II i Casablanca, Marocko. Bild: EPA/YAHYA ARHAB Hassan II:s moské,moskéer,Casablanca,Marocko

I Tanzania ska den slumrande hamnstaden Bagamoyo med hjälp av Kina och Oman expanderas i en så astronomisk utsträckning att den ska slussa 20 miljoner containrar per år, fyra gånger mer än storstaden Dar es Salaams nuvarande kapacitet.

För den påläste kan det te sig romantiskt – det första, stora kinesiska infrastrukturprojektet i Afrika var Tazara, Tanzania-Zambia-järnvägen som stod klar 1976.

I sitt öppningstal utlovade Xi också satsningar på grön teknologi och utveckling. Kina har åtagit sig 50 projekt som ska motarbeta klimatförändringen och främja naturen och skydda den berömda faunan i Afrika.

Däremot säger Xi att man sätter stopp för "fåfänga" byggprojekt, det vill säga projekt som enbart fyller en estetisk eller politisk funktion. Projekten ska ha en ekonomiskt gynnande effekt, men det är oklart var gränsen dras. Det var till exempel det statliga kinesiska byggföretaget CSCEC som byggde Afrikanska unionens bländande huvudkontor i Addis Abeba 2012, gratis.

BRICS möte juli 2018.
Som ett pojkband ställde Indiens Narendra Modi, Kinas Xi Jinping, Sydafrikas Cyril Ramaphosa, Rysslands Vladimir Putin och Brasiliens Michel Temer upp på foto då BRICS möttes i Johannesburg i juli. BRICS möte juli 2018. Bild: EPA-EFE/Mike Hutchings BRICS,Vladimir Putin,Narendra Modi,Cyril Ramaphosa,Xi Jinping,Michel Temer

Kinas investeringar provocerar i västvärlden. USA post-Obama tappar ledningen till Kina och dess allierade, och då BRICS – Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika – möttes i Johannesburg i slutet av juli var det idel glada miner.

De nya, ekonomiska muskelknuttarnas tidevarv kommer närmare, och det ses i USA och i den "gamla världen" som en ekonomisk utmaning som man inte stått inför sedan innan renässansen.

Utmanar Europa och USA

Det är ingen nyhet att Kina är en drivande kraft i omvärldens relationer med Afrika i sin helhet. Det första officiella ministermötet mellan Kina och afrikanska nationer ägde rum 2000 och parterna har träffats vart tredje år sedan dess.

Svenska Yle har uppmärksammat fenomenet flera gånger, bland annat 2014, innan det andra toppmötet.

Kina, som alltså anklagas av EU och USA för neokolonialism, slår ifrån sig och säger att väst är rädda för att de är oroliga för att rollen som "räddare" av Afrika hotas.

- Kinas investeringar innehåller ingen politisk styrning, sade Xi under öppningen av toppmötet på måndagen och det är en mening som sjuder av ställningstagande.

Väst kräver att Afrika följer den västerländska synen på demokrati, mänskliga rättigheter och samhälleliga spelregler. Kina kräver inget sådant.

EU och USA har traditionellt sett skickat bistånd, investeringar och andra resurser till de afrikanska länderna förutsatt att de följer den västerländska synen på demokrati, mänskliga rättigheter och samhälleliga spelregler. Kina kräver inget sådant.

Redan 2007 noterade det finländska utrikesministeriet i den numera nedlagda biståndspublikationen Global Finland att kineserna enbart kräver ekonomisk vinning, inte fria val eller en välmående opposition.

Inställningen syns om vi läser den pågående konferensens gästlista. Bland gästerna hittar vi bland annat Sudans president sedan 30 år tillbaka, Omar al-Bashir. al-Bashir är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen ICC för mord och förföljelser i Darfur mellan 2003 och 2008.

Internationella brottmålsdomstolen ICC uppmanar Sydafrika att gripa Sudans president Omar al-Bashir.
Omar al-Bashir. Internationella brottmålsdomstolen ICC uppmanar Sydafrika att gripa Sudans president Omar al-Bashir. Bild: EPA/AHMED YOSRI icc

Kina är inte med i ICC. Xi sade på måndagen att han hoppas att "främmande makter" inte blandar sig i toppmötet och vilka deltagarna är.

Till Reuters säger det kinesiska utrikesministeriets taleskvinna Hua Chunying att Kina hoppas att al-Bashirs ärende får ett lyckligt slut.

- Kina har alltid haft tvivel över ICC:s åtal och arresteringsorder mot Sudans president. Vi hoppas att ICC på ett varsamt sätt kan behandla ärendet i fråga, säger Hua.

Rättelse: Dar es Salaam är inte huvudstad i Tanzania, Dodoma är.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes