Hoppa till huvudinnehåll

Skådespelaren Marika Parkkomäki: "Den som ofta måste utbilda sig på nytt upplever att man inte duger" – facket och arbetsgivare kräver att utbildningssystemet reformeras för att omskola snabbare

Marika Parkkomäki.
Skådespelaren Marika Parkkomäki. Marika Parkkomäki. Bild: yle/ Patrik Schauman Marika Parkkomäki

Utbildningsväsendet måste reformeras för livslångt lärande. Det anser både arbetsgivare och fackförbund. Den modell vi har i dag räcker varken för de arbetslösa eller för dem som har arbete.
Skådespelaren Marika Parkkomäki påminner om att den som måste utbilda sig på nytt ofta upplever att man inte duger.

Matti Paavonen är chefsekonom på servicearbetsgivarna Palta. Han efterlyser ett större utbud av snabba utbildningar.

- Vi behöver en marknad för snabb utbildning i Finland. Vi behöver mera produktivitet, och digitaliseringen är en lösning. Därför måste utbildningen också stöda digitaliseringen, och den utbildningen måste vara snabb. De femåriga examina är ofta för långsamma för nutida behov.

Akademikerfacket Akavas ordförande Sture Fjäder är inne på samma linje.

- Först går alla igenom hela utbildningskedjan och sedan avlägger man en examen. Antingen en yrkesexamen, en yrkeshögskoleexamen eller en magisterexamen från ett universitet. Det räcker ändå inte för man ska ju hållas kvar i arbetslivet i fyrtio år.

Skådespelaren Marika Parkkomäki valde att inleda studier till närvårdare med inriktning på mental- och missbrukarvård.

- Jag hade inte tillräckligt med jobb som skådespelare. Arbetskraftsbyrån krävde att jag skulle utbilda mig på nytt för att jag skulle få arbetslöshetsunderstöd. Jag måste vara aktiv enligt den nya aktiveringsmodellen. Därför valde jag att studera för att slippa slåss med myndigheterna.

Marika Parkkomäki poängterar att hon inte vill överge sitt arbete som skådespelare, trots att hon nu skaffar sig en annan utbildning. Den mentala processen har ändå inte varit enkel.

- Det har varit jättetungt och verkligt deprimerande. Det har tagit på självförtroendet otroligt mycket. Som skådespelare är hela identiteten det man gör. Jag är förstås också mamma och har annat i livet, men det var nog en jättetung process innan jag kom till att: fan, jag kan inte bli här och gråta utan jag måste vidare.

Hon drömmer om att i framtiden kunna använda båda sina kompetenser.

- Speciellt om jag arbetar med ungdomars mentalvård kan jag också hålla på med drama. Då kan jag kombinera båda yrkena. Det är målet med mina studier.

Helt nytt utbildningssystem

Sture Fjäder berättar att olika intressegrupper tillsammans med Undervisnings- och kulturministeriet diskuterar ett helt nytt system för utbildningen i Finland.

- I den ska man också efter sin examen gå tillbaka till sitt universitet eller sin högskola och fortsätta studera ny kunskap under hela sin livstid. Till det måste man skapa ett system med finansiering och struktur, säger Sture Fjäder.

Matti Paavonen påpekar att kunskapen föråldras. Företagen behöver sådana utbildningspaket som de kan använda för att utbilda sina anställda.

- Jag tror att vi behöver snabbare utbildningspaket som företagen ska kunna köpa när de behöver dem.

Sture Fjäder.
Sture Fjäder Sture Fjäder. Bild: yle/ Patrik Schauman Akava,Sture Fjäder
Sture Fjäder jämför utbildningen med en mjölkprodukt där innehållet blir gammalt.

- När kunskapen blir gammal måste man förnya den. Men tanken är inte att man ska få en ny examen utan bara förnyad kunskap. Det är ju det enda Finland lever av. Nu har vi inte ett sådant system. Alla har det som uppgift men det fungerar inte i praktiken.

Också Marika Parkkomäki ser att behovet att utbilda sig flera gånger har kommit för att stanna.

- Så kommer det att se ut om man tänker på våra barn eller på ungdomar. Det blir mer och mer så att man måste ha två yrken eller flera så att man har fler alternativ.

Palta påpekar att det redan finns en stor efterfrågan på snabba utbildningspaket.

- För tillfället finns det cirka 300 000 fler anställda inom servicebranschen än år 2000. På 18 år har alltså efterfrågan på arbetskraft ökat med 300 0000. Det viktigaste är att skapa ett utbud på arbetsmarknaden som motsvarar företagens behov, säger Matti Paavonen.

Snabba utbildningar kan ge problem

Matti Paavonen tycker dessutom att utbildningarna i dag tar för lång tid.

- Det är möjligt att studera till skogsmaskinsförare på tre år, men att få pilotutbildning på två år. Är det så mycket konstigare att köra en skogsmaskin än ett flygplan?

Marika Parkkomäki är ändå kritisk till alltför snabba studier.

- Det låter ju som en bra plan, men hur fungerar det i praktiken? Får folk tillräcklig utbildning? Det kan bli problem när man skall vara så effektiv. Jag är inte övertygad om att alla som till exempel blir färdiga närvårdare faktiskt har den kompetensen. Det är nog ganska snabba ryck.

Akava har som ett konkret förslag fört fram att alla finländare skulle få en servicesedel på 1000 euro vart tredje år.

Den skulle man få använda till att uppdatera sin kunskap i en yrkesskola, yrkeshögskola eller ett universitet.

- Om du ska jobba 40 år och inte gör någonting för att lära dig nytt kommer du inte att hänga med i arbetslivet. Därför vill vi ha ett system där högskolorna får en ny roll. Det här är den stora grejen om Finland och Europa ska hänga med i utvecklingen. Det är lika stort som när vi införde grundskolan, säger Sture Fjäder.

Mera utbildning för arbetslösa

Men de nya utbildningspaketen behövs inte bara för att de som har arbete i dag ska kunna hållas kvar i arbetslivet.

För tillfället har många företag svårt att hitta arbetskraft samtidigt som många är arbetslösa. De arbetslösa har inte de färdigheter som företagen söker.

- Det är ett ganska stort problem eftersom branscher eller yrken försvinner hela tiden och det kommer nya. Det leder till att vi måste ha ett system där människor kan utbilda sig på nytt, säger Sture Fjäder.

Matti Paavonen är Paltas chefsekonom.
Matti Paavonen Matti Paavonen är Paltas chefsekonom. Bild: yle/ Patrik Schauman Arbetsgivarna för servicebranscherna (Palta),Matti Paavonen

Därför tycker Palta det är mycket viktigt att arbetslösa erbjuds möjligheter att utbilda sig på nytt.

- Regeringen har i år beslutat att satsa 50 miljoner euro för snabb utbildning, men vi måste också tänka på framtiden och satsa på snabba utbildningar också de kommande åren, säger Matti Paavonen.

Ett exempel på den här typen av utbildning är satsningen på att återutbilda ingenjörer inom processindustrin där det inte längre finns så många jobb.

- Däremot finns det ett stort behov inom IT-industrin. Där har yrkeshögskolorna och universiteten faktiskt haft sådan utbildning på ett till två år där man ger ny kunskap och processingenjörer har kunnat bli IT-ingenjörer eller något annat, säger Sture Fjäder.

Fjäder skulle vilja se flera liknande utbildningspaket inom olika branscher, men kritiserar utbildningssystemet för stelhet.

- Här måste våra utbildningsinstitutioner hänga med. Vi är kanske inne för mycket i den gammalmodiga examensutbildningen, i stället för att förstå att människor behöver kunskap.

Men för den som måste byta bransch är det inte alltid lätt att ta första steget. Marika Parkkomäki ser i dag mycket positivare på sitt liv än i början av studierna.

- Det började med förnedring och skam. Jag skämdes också för det. Det är mycket känslor i att börja skola om sig, börjandes med en känsla av att man inte duger. Från den känslan är jag nu ett och ett halvt år senare bara tacksam. Jag tycker att alla borde studera. Dessutom är det gratis att studera. På det sättet fungerar samhället bra. Det är fantastiskt att studera. Nu är jag inte mera bitter. Nu är jag bara glad.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes