Hoppa till huvudinnehåll

Pälsfarmarna i Nykarleby: Hyckleri att säga nej till päls om man äter kött och har sällskapsdjur - vad anser du?

Lis-Marie Jansson, lärare på Centria i Jakobstad, visar upp ett elevarbete
Lis-Marie Jansson är körsnär och lärare i pälshantverk Lis-Marie Jansson, lärare på Centria i Jakobstad, visar upp ett elevarbete Bild: YLE/Louise Bergman päls,pälsprodukter,Jansson,körsnär,Lis-Marie Jansson

Åsikterna om päls och pälsnäringen är lika svartvita som schackbrädets rutfält. Är päls ett hållbart naturmaterial eller något oetiskt som inte hör hemma i vårt samhälle?

På landets enda utbildning i pälshantverk tar man pälsmotståndet med ro. Pia Blomström och Lis-Marie Jansson visar runt på Yrkeshögskolan Centrias enhet i Jakobstad. De studerande har ännu inte börjat, så symaskinerna i ateljén står tysta och oanvända.

- Snart börjar drygt 10 elever på vår engelskspråkiga utbildning, säger Pia som är lektor på Centria i Jakobstad.

Pia Blomström och Lis-Marie Jansson på Centrias utbildsningsenhet i Jakobstad visar en fåtöljer med randig päls
Pia Blomström, till höger i bild, och Lis-Marie Jansson testar pälsbeklädda fåtöljer Pia Blomström och Lis-Marie Jansson på Centrias utbildsningsenhet i Jakobstad visar en fåtöljer med randig päls Bild: YLE/Louise Bergman pälsprodukter,pälsindustri,andra stadiets utbildning,konsthantverk,Jansson,Blomström,Lis-Marie Jansson

Ännu i början av 2000-talet hade skolan en körsnärsutbildning, en utbildning i pälshantverk. Numera handlar det om en ekonomiutbildning på yrkeshögskolenivå, där eleverna kan välja inriktning pälsdesign och marknadsföring.

Päls är också så mycket mer än kläder. Vi jobbar hela tiden med att använda päls på nya områden som till exempel inredning.― Pia Blomström, Centria

- Det är viktigt att de kan grunderna i hantverket för att sedan kunna jobba med till exempel marknadsföring av pälsprodukter.

Det säger Lis-Marie Jansson som är körsnär och lärare på Centria. Hon visar olika typer av pälsplagg som designats och sytts av eleverna under årens lopp.

Svart- och blårandiga pälsdetaljer på en klänning med serietidningsmönster
Pälsdetaljer på en klänning Svart- och blårandiga pälsdetaljer på en klänning med serietidningsmönster Bild: YLE/Louise Bergman pälsprodukter,pälsindustri,hantverk (läroämnen),klänning,Päls

- Det är i första hand modet och trenderna som styr hur våra pälsar och pälsprodukter ser ut. Tidigare var det vanligare att tillverka en jacka eller kappa helt i päls. I dag är pälsen allt oftare en detalj på ett plagg.

Rosa- och vitfärgad päls i rutmönster
Rutig päls som används på en fåtölj Rosa- och vitfärgad päls i rutmönster Bild: YLE/Louise Bergman päls,pälsprodukter,pälsindustri,inredningstextilier

- Päls är också så mycket mer än kläder. Vi jobbar hela tiden med att använda päls på nya områden som till exempel inredning, säger Pia Blomström.

Pälsnäring i med- och motvind

Pälsdjursuppfödningen började utvecklas i Finland under 1910- och 1920-talet. Det var hemvändande emigranter som tog med kunskapen från Kanada och Amerika. Näringen, som var beroende av fisk till djurfoder, fick fotfäste bland annat längs den österbottniska kusten.

Fodertruck på pälsfarm.
Fodertruck på pälsfarm. Bild: Yle/Roger Källman djurfoder

På 1980-talet fanns det omkring 5 500 pälsfarmer, i dag finns det mellan 800 och 900. Flest, 95 procent, finns i Kustösterbotten.

Pälsnäringen är en bransch som är mycket känslig för ekonomiska svängningar. Den första riktigt allvarliga ekonomiska smällen kom i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Då var det många mindre pälsfarmer som gick i konkurs eller avslutade sin verksamhet.

Det fanns många orsaker till kraschen. Bland annat blev den så kallade ”mommopälsen” omodern i Europa och Amerika.― Kenneth Ingman, pälsuppfödare

- Det fanns många orsaker till kraschen. Bland annat blev den så kallade ”mommopälsen” omodern i Europa och Amerika. Dessutom försvann marknaden i Sovjetunionen i samband med landets kollaps. Det här gick helt enkelt inte ihop med en rekordstor produktion av päls.

Det säger Kenneth Ingman som är ordförande för Finlands pälsdjursuppfödares förbund, ProFur. Han har själv en farm i Munsala, Nykarleby, där han föder upp räv.

Kenneth Ingman.
Kenneth Ingman. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist kenneth ingman

Efter den första ekonomiska smällen har det kommit fler. I nyhetsrubrikerna pendlar det mellan ”rekordpriser på räv” till ”kris i näringen efter prisras”.

- En orsak till känsligheten är att det inte finns några mekanismer som reglerar den här branschen. Det här är fullständig marknadsekonomi. Om en pälstillverkare inte behöver päls, så köper han eller hon ingen päls och då säljs inga pälsskinn. Det är en svår bransch och det gäller att klara av svängningarna, säger Ingman.

Pälsmotståndet ändrar skepnad

Det är inte bara ekonomin som är en utmaning för pälsnäringen. Också djurrättsaktivisterna och deras opinionsarbete ger näringen huvudbry.

- Tidigare var det unga idealister som demonstrerade och utförde sabotage genom att till exempel släppa ut minkar och rävar ur sina burar. Numera bedriver de mer sofistikerade kampanjer. De är mycket skickliga på sociala medier, säger Ingman.

Många modehus har valt att sluta använda päls. Det handlar bland annat om Armani, Hugo Boss och Gucci.

År 2013 lämnades ett medborgarinitiativ in till riksdagen. Nästan 70 000 personer hade undertecknat kravet att pälsnäringen bör förbjudas.

Hur skulle du säga att opinionen ser ut bland finländarna i dag?

- Jag tror att majoriteten accepterar näringen, säger Kenneth Ingman.

På ett nationellt plan är pälsnäringen marginell. I pälsriket Nykarleby, där det finns omkring 150 farmer, är den oerhört viktig.

Pälsnäringen ger skatteintäkter och den ger sysselsättning. Skulle vi inte ha pälsnäringen så tror jag att betydligt fler österbottningar hade emigrerat till Sverige under årens lopp.
― Gösta Willman, stadsdirektör

- Den ger skatteintäkter och den ger sysselsättning. Och skulle vi inte ha pälsnäringen så tror jag att betydligt fler österbottningar hade emigrerat till Sverige under årens lopp, säger Gösta Willman.

Willman är stadsdirektör i Nykarleby, den pälsdjurstätaste kommunen i landet. Hur mycket staden får i samfundsskatt från pälsnäringen beror på hur det går för näringen.

- När det gick som bäst handlade det om uppemot 2 miljoner euro i samfundsskatt. I dag ger det mycket mindre. Men pälsnäringen är en livsnerv för staden och för regionen, säger Gösta Willman.

Gösta Willman.
Gösta Willman är stadsdirektör i Nykarleby Gösta Willman. Bild: Yle/Jukka Tyni gösta willman

Diskussionen för och emot päls är, enligt Willman, olöslig. De mest hårdnackade motståndarna kommer aldrig att ändra ståndpunkt.

- Men det gäller att kommunicera med den stora majoriteten. Och då måste man sköta sig. Det får inte förekomma missförhållanden på pälsfarmer, säger Willman.

Pälsmotstånd på modeshow

För ungefär ett år sedan filmade djurrättsaktivister så kallade jätterävar på en pälsfarm i Österbotten. Bilderna visade rävar med extremt stor, veckad päls.

- Det här är något vi ser mycket allvarligt på. Aveln måste gå rätt till. Man får inte göra hur som helst, säger Kenneth Ingman.

Han berättar att man från förbundets sida besökt farmen där filmen var tagen, för att diskutera situationen.

Under en modevisning ställde sig en kvinna i päls, nedsmetad med ketchup, på scenen. Vi blev chockade och jag minns att det blev knäpptyst i salen då det hände.― Pia Blomström, Centria

Våren 2017 fick utbildningen i Jakobstad besök av pälsdjursmotståndare. Under en modevisning ställde sig en kvinna i päls, nedsmetad med ketchup, på scenen.

- Vi blev nog chockade och jag minns att det blev knäpptyst i salen då det hände. Jag tycker inte att det är okej att någon vill förstöra det som våra elever planerat och jobbat med så länge, säger Pia Blomström.

Många modehus har valt att sluta använda päls. Det handlar bland annat om Armani, Hugo Boss och Gucci.

Andra tar avstånd från päls, men ni kör på. Hur tänker ni kring det här?

- Jag tror att päls kommer att finnas också i framtiden. Vem vet vad modehuset bestämmer sig för om 10 år, säger Lis-Marie Jansson.

Jag tycker det är hyckleri att säga att päls är moraliskt fel samtidigt som man äter kött, använder dunjacka och har sällskapsdjur för sitt eget höga nöjes skull.― Kenneth Ingman, pälsuppfödare

Kenneth Ingman är inne på samma linje.

- Modevärlden har ett behov av att ständigt förnya sig och de senaste åren har det handlat om att inte använda päls. Nästa gång är det något annat som ska väcka uppmärksamhet.

Vad tänker du kring den moraliska frågan, att många människor anser att du jobbar i och företräder en bransch som utnyttjar djur?

- Den dag mänskligheten bestämmer sig för att avsluta all användning av djur, oavsett om det handlar om päls eller mat, så ”fine”. Men jag tycker det är hyckleri att säga att päls är moraliskt fel samtidigt som man äter kött, använder dunjacka och har sällskapsdjur för sitt eget höga nöjes skull. Det strider mot djurrättsfilosofin, säger Kenneth Ingman.

Debatt med pälsfarmare, politiker och djurrättsaktivister i Nykarleby

Svenskfinlands pälsmecka, Nykarleby, är alltså beroende av skatteinkomster från näringen, men pälspriserna har varit i botten länge och näringen kämpar i motvind i samhällsdebatten.

Hur ser unga pälsfarmare på sin framtid? Finns det alternativ i Nykarleby till mink och räv? Och är näringen moraliskt försvarbar?

Svenska Yle bjuder på kaffe och sänder direkt över Arenan från Nykarleby tisdagen 11.9 kl. 12.50 - 13.40. Platsen är Pub FAF (Bankgatan 6). Välkomna!

I diskussionen deltar bland andra Steven Frostdahl från ProFur, statsvetaren Thomas Karv, djurrättsjuristen Birgitta Wahlberg, förvaltningsdirektören Tomas Knuts, stadsstyrelsens ordförande Maria Palm, chefredaktör Kenneth Myntti, Kenneth Ingman från ProFur, Veikka Lahtinen från Animalia och Tuula Närvä från Vasanejdens gröna. Debatten leds av Markus Ekholm.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes