Hoppa till huvudinnehåll

Filmrecension: It Came From The Desert – spritglada jättemyror anfaller sexhungriga tonåringar i avslappnad b-film

En jättelik myra bakom sitt senaste offer.
En jättelik myra bakom sitt senaste offer. Bild: Black Lion Pictures It Came from the Desert

It Came From the Desert platsar inte riktigt på den vanliga finska filmkartan. Eller vad sägs om en komisk skräckis vars klichéer är lika gigantiska som myrorna den skildrar?

De finländska regissörer som siktar på en internationell karriär fantiserar antagligen om festivalerna i Berlin och Venedig. Filar på framtida Oscarstal och drömmer om respekt.

Marko Mäkilaakso gör antagligen varken det ena eller det andra. Hade han gjort det hade han förmodligen satsat på något annat än en story om manipulerade myror som biter huvudet av människorna de möter.

Och då hade han kanske byggt sin konstnärliga helhet kring lite mer mångfasetterade karaktärer än två killar som kunde vara Bill & Teds kusiner (Bill & Teds Excellent Adventure, 1989).

Den ena nördig och snäll, den andra snygg och … tja, lite mindre smart.

Bäddat för trubbel

Det hela börjar med att nördige Brian (Harry Lister Smith) och antismarte Lukas (Alex Mills) åker ut i ödemarken för att festa med ett gäng andra ungdomar.

Med på färden följer även Lisa (Vanessa Grasse). Alla killars drömkvinna. En tjej så underbar att hon går i slow motion. Med solstrålarna lekande i det långa håret.

Medan Brian tappar fattningen tappar Lukas tålamodet med sin tafatte kompis. Det här är ju århundradets hetaste chans att visa sig från sin coolaste sida!

Brian och Lukas poserar beväpnade och iklädda svarta myrutrotningsdräkter.
You and me, dude. Harry Lister Smith och Alex Mills spelar Brian och Lukas. Brian och Lukas poserar beväpnade och iklädda svarta myrutrotningsdräkter. Bild: Black Lion Pictures It Came from the Desert,Harry Lister Smith

Dessvärre visar det sig att festen de är på väg mot äger rum i närheten av ett övergivet fabriksområde. Ett område som verkar ha övergetts i all hast.

Kvar finns bara tomma byggnader och varningsskyltar.

Många varningsskyltar.

Gjord under en lycklig stjärna

Det är uppenbart att regissören Marko Mäkilaakso haft roligt medan han förverkligat barndomens dröm om att en dag få filmatisera videospelet It Came From the Desert.

Inte nog med att han fick ta sig an spelets grundkoncept utan att behöva betala en enda cent till upphovsmakarna – nej, han lyckades också få ihop det team han ville ha. Både framför och bakom kameran.

Och som en sista kick i lyckoruset fick han under inspelningen möta idolen Terrence Hill som råkade spelade in en film i samma dammiga område i Spanien. För övrigt exakt samma miljö där Indiana Jones och många spagettivästerns spelats in.

Filmplanschen till It Came from the Desert
Filmplanschen till It Came from the Desert Bild: Black Lion Pictures It Came from the Desert

Alllt detta bidrar säkerligen till att greppet är så lätt och genomförandet så lättsamt.

Självironisk hommage till b-filmen

Det som räddar It Came from the Desert är att den hela tiden annonserar att den vet var den hör hemma. Stadigt parkerad i en b-films tradition.

Någonstans i gränslandet mellan "creature feature"-genren och 1980-talets mest överdådiga actionpartyn.

Poängen är att leka med formen, bolla med referenser och locka publiken till att ömsom skratta, ömsom sucka djupt.

För att det är så pinsamt dåligt att det faktiskt blir lite småroligt.

Trion Lukas, Lisa  och Brian på språng.
Spring för livet - myrorna kommer. Trion Lukas, Lisa och Brian på språng. Bild: Black Lion Pictures It Came from the Desert,Harry Lister Smith

Med tanke på den blygsamma budgeten (drygt 600 000) och de få inspelningsdagarna (20) måste det dessutom medges att det ser oväntat snyggt ut.

Man slipper den mest akuta känslan av kulisser och myrorna ser inte ut att vara köpta på leksaksavdelningen.

Lite mindre hade gett mera

Roligast är det här paketet så länge man ägnar sig åt att pilla bort omslagspappret - det vill säga under själva upptrappningsfasen.

Och så har vi förstås dynamiken mellan huvudduon.

Brian och Lukas gömmer sig bakom en bill.
Inte utan min kompis. Brian och Lukas på nya äventyr. Brian och Lukas gömmer sig bakom en bill. Bild: Black Lion Pictures It Came from the Desert

Det grabbiga gnabbet i kombination med kravet på att försöka plocka machopoäng utgör onekligen en ganska charmig cocktail.

Dessutom finns det sekvenser i de långa, underjordiska gångarna och de övergivna rummen som får rädslan att glimma till i mörkret.

Men säg den glädje som varar för evigt? Problemet är att man på manusplanet förtvivlat hållit fast vid en övergripande ramberättelse - vilket gör att slutet i all sin förutsägbarhet känns olidligt utdraget.

I den här typen av film hade det inte alls varit nödvändigt att knyta ihop trådarna och landa i ett ordentligt avslut. Tvärtom hade det varit bättre att in i det sista bränna på med galna upptåg och sanslösa överdrifter.

Det hade både filmen och myrorna hållit för.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje