Hoppa till huvudinnehåll

Snart slut på sommartiden inom EU – golfspelarna och stugfolket tackar för de gångna årens ljusa kvällar

Gryning i Skärgårdshavet.
Gryning i Skärgårdshavet. Bild: YLE/ Nora Engström vindstilla

Det ser ut som att det nuvarande experimentet med sommartid går mot sin ände inom Europeiska unionen. Oavsett om man tycker att det är en god eller en dålig idé med sommartid så kanske det är på sin plats med en liten påminnelse om hur det hela började.

Sommartiden har inletts sista söndagen i mars och den sista söndagen i oktober har alla EU:s medlemsländer hittills ställt tillbaka klockan med en timme. Det vill säga återgått till normaltid.

Exempel på länder som har valt att ställa sig utanför systemet är Argentina, Island, Ryssland, Vitryssland och Turkiet (Argentina och Island har i stället i praktiken ett system med permanent sommartid).

De gemensamma reglerna för sommar- och vintertid finns till bland annat för att det ska bli lättare att sätta tidtabeller för transporter mellan olika länder.

Men konceptet med sommartid är ju naturligtvis inte uppfunnet av EU, det går betydligt längre tillbaka än så.

"Väck parisborna med kanonskott och kyrkklockor i gryningen."― Benjamin Franklin

Vissa hävdar att det var den amerikanske uppfinnaren och statsmannen Benjamin Franklin som kom på idén 1748 då han skrev en anonym insändare i en fransk tidning där han mer eller mindre på skämt föreslog att man börjar stiga upp tidigare om somrarna för att spara på ljusen.

Benjamin Franklin
Benjamin Franklin ville få upp parisarna tidigare på sommaren. Benjamin Franklin Benjamin Franklin

Den inte helt seriöst skrivna artikeln innehöll också ett förslag om att införa en skatt på fönsterluckor, och att man skulle börja väcka upp parisborna med kanonskott och kyrkklockor i gryningen.

Men att ställa klockorna framåt enligt någon sorts europeisk sommartid handlade Franklins förslag inte om. 1700-talets Europa hade inte ens någon enhetlig och exakt tidmätning som man kunde ha börjat trixa med.

Den första som föreslog begreppet sommartid i den mening vi känner till det, var den Englandsfödde nyzeeländaren George Hudson.

Hudson var entomolog eller insektsforskare och hans arbetstider var sådana att han hade ont om ljusa timmar efter jobbet för sina insekter.

1895 författade Hudson en artikel för det filosofiska sällskapet i Wellington där han föreslog att man ställer klockan framåt med två timmar. Det dröjde till 1927 innan Nya Zeeland införde sommartid.

Morgonpigg företagare

Här i Europa var det britten William Willet som lanserade begreppet med sommartid.

Willett var en förmögen företagare inom byggnadsbranschen, och han var uttryckligen av den morgonpigga sorten. Under sina tidiga ridturer i Kent, där han bodde, noterade han att många hus hade fönsterluckorna stängda trots att det var ljust ute.

“Tänk om alla kunde börja jobba lite tidigare, då kunde de sluta tidigare också och då skulle man hinna med så mycket mera golf.”― William Willett

Willett var också en ivrig golfspelare och blev ständigt irriterad över att golf-rundorna blev så korta på eftermiddagarna när skymningen föll på mitt i allt. “Tänk om alla kunde börja jobba lite tidigare, då kunde de sluta tidigare också och då skulle man hinna med så mycket mera golf.” Så 1907 skrev Willett en pamflett med namnet “Slöseriet med dagsljus”.

Ni som inte tycker om att vrida klockorna fram och tillbaka ska bara vara glada att Willetts förslag till sommartid inte gick igenom som sådant.

Willett nöjde sig inte med att helt enkelt vrida klockan framåt med en timme. Enligt hans förslag skulle man vrida klockan framåt med inalles 80 minuter i april, men inte på en gång, utan med 20 minuter åt gången med en veckas mellanrum.

Klocka med visare.
William Willet ville vrida klockan många gånger. Klocka med visare. Bild: Yle sommartid,vintertid,Normaltid,klocka

Och på motsvarande sätt skulle klockan vridas tillbaka i september.

Nu har vi ju bara vridit klockan två gånger om året, men om William Willett hade fått bestämma så hade vi vridit den åtta gånger.

Willett motiverade naturligtvis inte officiellt det hela med att han ville förlänga sina golfrundor om kvällarna, utan med att det skulle ge inbesparingar på hela 2,5 miljoner pund i belysningskostnader årligen.

Sommartid för att spara kol

Willett trodde stenhårt på sin idé och lobbade ivrigt i parlamentet för sin sak.

Den unge Winston Churchill understödde Willetts idé och man tillsatte en kommitté för att utreda saken, men det blev aldrig någonting konkret av det hela.

Åtminstone inte förrän första världskriget bröt ut, då det plötsligt uppstod brist på kol för eldning, och då dammades Willetts förslag av och sommartiden infördes den 17 maj 1916.

Fast då hade Tyskland och deras allierade, Österrike-Ungern, redan infört sommartiden i april samma år. Av samma orsak, för att spara dyrbart kol.

Fast William Willett fick aldrig se sitt förslag förverkligas i praktiken, för att inte tala om att inleda sina golfrundor tidigare. Han hade hunnit avlida av influensan året innan, i 58 års ålder.

Andra länder hakade hur som helst på experimentet med sommartid redan samma år, 1916, inklusive Sverige. Fast redan året därpå uteblev sommartiden i Sverige på grund av att bönderna protesterade så högljutt.

Och det här med att utnyttja dygnets ljusa tid till max har ju varit tanken bakom sommartiden ända sedan dess.

bild på sol
Ju mer vi utnyttjar solens ljus desto mer energi kan vi spara. bild på sol Bild: Mika Kanerva solen,stjärna,ljus

Ju mer av våra dagliga sysslor som vi kan inleda så fort solen redan har börjat lysa och värma, desto mer energi sparar vi.

Åtminstone i teorin, vetenskapen är inte riktigt enig om huruvida det egentligen fungerar i vårt moderna samhälle, enligt vissa studier är effekten rätt så plus minus noll.

Sommartid i Finland redan 1942

Finland experimenterade med sommartid så sent som 1942, men efter kriget frångick man det här.

Inte förrän 1981 infördes sommartid som en permanent praxis i Finland, som ett av de sista länderna i Europa.

De flesta andra europeiska länderna, inklusive Sverige, hade tagit i bruk sommartiden året innan som ett försök att spara energi i oljekrisens efterdyningar. Oljekrisen tog slut, men inte sommartiden, som EU senare befäste genom ett direktiv.

Sommartiden må ha sina fördelar, men här på våra breddgrader är nyttan inte så stor under sommarmånaderna, då det hur som helst är ljust nästan dygnet runt.

Finland har hur som helst valt att hänga med i systemet för att vårt affärsliv och våra transporter ska vara i synk med de övriga europeiska länderna.

Nyttan av sommartiden är som mest markant om våren och om hösten då folk på riktigt har nytta av den extra timmen av ledig ljus tid om kvällarna.

Hund med hatt ligger och vilar i solen.
Enligt vissa har sommartiden gett oss en extra sommarmånad Hund med hatt ligger och vilar i solen. Bild: Mostphotos djur,stugliv,Tjänstledighet,turism,solen,blommor (prydnadsväxter),hund,sommar,semester,sömn,hound

Vissa menar att Finland tack vare sommartiden har fått en fjärde sommarmånad, då folk kan förlänga stugsäsongen långt in i oktober då man har mer dagsljus till sitt förfogande.

Alla andra sorters utomhusaktiviteter gagnas ju också, inklusive fiske, idrott och skogspromenader.

Folk konsumerar mera

Amerikanska studier har också visat att sommartiden minskar mängden stölder, rån och inbrott då det blir mörkt senare. För Finlands del har det här inte undersökts.

Fast det här med att folk har mer ljus tid till sitt förfogande om kvällarna har ju lett till att folk kör mer bil, de är överhuvudtaget aktivare och konsumerar mera, något som handelsbranschen i USA har varit nöjd med.

Men det här går ju bevisligen emot den ursprungliga strävan med sommartiden: att spara energi.

I USA kallas sommartiden för daylight saving time, och alla delstater utom Arizona och Hawaii tillämpar sommartid.

Men precis som här så knorrar folk över att klockorna ska vridas fram och tillbaka. Så få se om inte USA följer EU i spåren snart.

Florida har redan röstat för att gå in för sommartid året om, men ändringen har inte ännu trätt i kraft.

Andra alternativ

Få se om något land i brist på sommartid ska pröva på någonting i stil med det som Iran hade på gång på 70-talet. Då ställde man på inte om klockorna på sommaren, utan man löste saken helt enkelt så att alla började och slutade arbetet en timme tidigare än annars.

För bönderna är det här hur som helst inte någon lösning, liksom systemet med sommartid inte heller har fallit dem i smaken.

Kuvassa lehmiä seisoo sähköaidan toisella puolella katsoen suoraan eteenpäin.
Kor vill bli mjölkade oberoende av sommartid. Kuvassa lehmiä seisoo sähköaidan toisella puolella katsoen suoraan eteenpäin. kor

Bönderna får ju lov att utgå från kornas och de andra djurens naturliga rytmer. Att ställa om en ko till sommartid går ju inte så bra, den ska mjölkas när den ska mjölkas.

Att ställa om vissa människor har också visat sig vara knepigt. Det finns studier som tyder på att risken för hjärtattacker och trafikolyckor ökar en aning under veckan som följer efter att klockan ställs.

Det här eftersom många känner sig trötta och på dåligt humör på grund av sömnbrist. Det påverkar också effektiviteten på jobbet, om än temporärt.

Men kanske det evinnerliga grälandet om sommartiden sist och slutligen handlar om moral.

"Utnyttja den ljusa tiden innan ni går till jobbet!"

Det tenderar ju att vara de morgonpigga som är mest sura på klockvridandet. “Ja men ni kan väl stiga upp tidigare då och utnyttja den ljusa tiden innan ni går till jobbet!”

Som Benjamin Franklin sade, “Early to bed, early to rise, makes a man healthy, wealthy and wise.”

Nattugglorna protesterar naturligtvis mot det här och muttrar om “de morgonpiggas diktatur”. Nattugglorna anser att deras moraliska hållning ifrågasätts och att de betraktas som bohemiska och oansvariga bara för att de hellre är aktiva om kvällarna.

I USA har man också, naturligtvis, dragit in Gud i diskussionen. Sommartidens motståndare argumenterade ända från början för att normaltiden var “Guds tid” som de världsliga makthavarna inte skulle mixtra med.

Det här argumentet håller inte, påpekade sekularisterna då. “Guds tid”, om man kan tala om någonting sådant, är i så fall tiden då solen står som högst ovanför en given plats på jorden.

Och i praktiken frångick vi denna “Guds tid” redan på 1800-talet då länderna gick in för enhetlig tidshållning med gemensamt tolvslag för hela tidszoner i stället för, som tidigare, individuellt tolvslag för varenda en liten by.

Och de som låg bakom det här var ju varken regeringen eller Mörkrets furste, utan järnvägsbolagen och deras tidtabeller.

Också här i Finland var det järnvägen som låg bakom det att Finland började gå enligt ett gemensamt fastslaget tolvslag.

Museitåget och ångloket Pikku-Jumbo kör över Vasklotbron i Vasa. Vinter.
Tågtrafiken behöver tydliga tidszoner. Museitåget och ångloket Pikku-Jumbo kör över Vasklotbron i Vasa. Vinter. Bild: Yle/Elin Willows ånglok

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix