Hoppa till huvudinnehåll

Stor oro, toppmöten inför ”sista striden” i syriska inbördeskriget – USA varnar för att regimen förbereder angrepp med kemiska vapen

Idlibin maakunnassa  on satoja tuhansia sisäisiä pakolaisia, jotka elävät hyvin vaatimattomissa oloissa.
En stor del av Idlibs invånare är flyktingar som har tvingats lämna sina hem i andra delar av landet på grund av striderna. Flera av flyktingfamiljerna har tvingats fly flera gånger under det sju år långa kriget. Idlibin maakunnassa on satoja tuhansia sisäisiä pakolaisia, jotka elävät hyvin vaatimattomissa oloissa. Idlib,Syrien,flyktingläger,flyktingar

USA:s nya Syriensändebud uppger att det finns gott om bevis för att regimen förbereder sig för att använda kemiska vapen under angreppet mot den sista rebellkontrollerade provinsen Idlib. ”Vi har goda grunder för att komma med de här varningarna”.

Syriska och ryska bombplan har redan i flera dagar trappat upp sina bombningar i Idlib.

Medan häftiga strider har rasat på andra håll i landet då regimen med ryskt och iranskt stöd har tagit kontroll över rebllområde efter rebellområde har Idlib i stort varit lugnt i flera månader.

De allt intensivare bombningarna vittnar ändå om att det som förutspås bli den sista stora striden i det syriska inbördeskriget mellan rebellerna och regimen, kampen om Idlib, kommer att börja inom kort.

USA har tidigare varnat regimen för att angreppet skulle ses som en hänsynslös provokation.

Drabbade klagade över symptom som tyder på att de har utsatts för klorgas
Syriska regimen har vid upprepade tillfällen använt kemiska vapen under krigets gång. Också i idlib har civila utsatts för kemvapenangrepp, har Organisationen för förbud mot kemiska vapen OPCW slagit fast. Drabbade klagade över symptom som tyder på att de har utsatts för klorgas Bild: EPA-EFE/MOHAMMED BADRA Syrien,Ghouta,kemiska vapen

Nu larmar landets nya Syriensändebud Jim Jeffrey för att regimen förbereder sig på att använda kemiska vapen under angreppet.

- Det finns gott om bevis för att kemiska vapen förbereds, säger Jeffrey.

Kommer att svara på angrepp mot civila

USA:s FN-ambassadör Nikki Haley har redan tidigare varnat för amerikansk vedergällning om regimen igen använder sig av kemiska vapen.

USA:s president Donald Trump beordrade angrepp mot syriska arméns mål efter ett kemvapenangrepp i Khan Sheihkoun i Idlib i april 2017.

USA, Frankrike och Storbritannien slog tillsammans till mot regimen efter angreppet i den belägrade staden Douma.

Jeffrey gav inga detaljer om vilken slags bevis USA har för sin varning.

USA:s FN-ambassadör Nikki Haley under säkerhetsrådets session efter omröstningen om de nya sanktionerna.
USA:s FN-ambassadör har lovat att USA kommer att svara på eventuella angrepp med kemiska vapen. USA:s FN-ambassadör Nikki Haley under säkerhetsrådets session efter omröstningen om de nya sanktionerna. Bild: EPA-EFE/ANDREW GOMBERT Nikki Haley

- Men jag är övertygad om att vi har mycket goda grunder för att komma med en sådan varning, säger Jeffrey.

Haley har också utvidgat sin varning om angrepp mot regimen till att gälla också konventionella angrepp som riktar sig mot civila.

Det finns nästan 3 miljoner invånare i provinsen, av vilka en stor del redan har tvingats på flykt en eller flera gånger under det långa inbördeskriget.

Angrepp innebär humanitär katastrof

FN har vädjat till både syriska regimen och dess allierade i konflikten Ryssland och Iran för att inte aningslöst angripa Idlib.

Då Turkiet i praktiken har stängt sin gräns för syriska flyktingar finns det inte längre någonstans för invånarna att fly till säkerhet undan de annalkande striderna.

Om ett fullskaligt angrepp inleds är det oundvikligt att det kommer att innebära ett blodbad, menar FN:s chef för det humanitära arbetet i Syrien Jan Egeland.

Jan egeland, chef för det humanitära arbetet i Syrien, gestikulerar och talar framför FN:s flagga.
FN vädjar till länderna som har inflytande över de stridande parterna. Vi måste undvika att kriget slutar i ett blodbad, säger FN:s Jan Egeland. Jan egeland, chef för det humanitära arbetet i Syrien, gestikulerar och talar framför FN:s flagga. Bild: EPA/MARTIAL TREZZINI Jan Egeland,Egeland

- Lär er av det som hände i östra Ghouta, i Aleppo, lär er av händelserna i Raqqa. Det måste inledas samtal och det måste slutas överenskommelser. Låt inte det här kriget sluta i ett blodbad, utan låt det ta slut genom överenskommelser, sade Egeland.

Han vädjade också till Turkiet att öppna sina gränser i det fall att en överenskommelse inte kan nås.

- Det finns bara en riktning att fly då det troligen inte är möjligt att ta sig över frontlinjen till regimkontrollerade områden. Det är Turkiet.

- Vi vädjar alltså till vad som redan är bland de mest generösa länderna i världen då det gäller att ta emot flyktingar, Turkiet, att låta gränsen vara öppen för civila i behov av skydd och säkerhet om det skulle behövas, sade Egeland.

Sista förhandlingarna i Teheran

FN:s säkerhetsråd ska diskutera situationen i New York på fredag kväll, men de avgörande samtalen förs sannolikt i Irans huvudstad Teheran.

Irans president Hassan Rouhani står på fredag värd för sina ryska och turkiska kolleger, Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdoğan.

Toppmötet i Teheran ses som den sista chansen att undvika det blodbad Egeland befarar.

Irans, Rysslands och Turkiets presidenter skakar hand  i Sotji.
Rouhani, Putin och Erdoğan har också tidigare träffats för att diskutera Syrien. Irans, Rysslands och Turkiets presidenter skakar hand i Sotji. Bild: EPA-EFE/MIKHAIL METZEL / SPUTNIK / KREMLIN POOL MANDATORY CREDIT Ryssland,Iran,Turkiet,Hassan Rohani,Vladimir Putin,Recep Tayyip Erdogan

Det ses som sannolikt att Turkiet, som är mån om att undvika att fler syriska flyktingar tar sig till landet, försöker förhandla fram goda villkor för de rebellgrupper landets stöder att lägga ner sina vapen.

Ett alternativ som har spekulerats vara aktuellt är att de turkisk-kontrollerade grupperna i utbyte mot säkerhet vänder sina vapen mot jihadistgruppen Hayat Tahrir al-Sham.

Gruppen, som tidigare använde namnen Jabhat al-Nusra och Jabhat Fatah al-Sham, är en samling jihadistiska grupper som har starka band till al-Qaida.

Flera rebellgrupper i området har ändå uppgett att de villkor de hittills har erbjudits inte ger några garantier om säkerhet.

Många grupper uppger att de då inte har något annat val än att strida till döden, eftersom de anser att kapitulering också skulle innebära en säker död.

Rebellstyrkorna i området tros vara kring 30 000 man starka och även om få experter tror på att de kan hålla tillbaka armén med stöd från ryska plan och iranska soldater kan striderna bli utdragna.

Ju längre striderna rasar desto värre befaras konsekvenserna bli för de civila i området.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes