Hoppa till huvudinnehåll

Att växa upp i skuggan av en paranoid mor – Tuva Korsström berättar om sin och syster Kyras uppväxt med författaren Mirjam Tuominen

Tuva Korsströms studentfotografi.
Tuva Korsströms studentfotografi. Tuva Korsströms studentfotografi. Bild: Privat Tuva Korsström,litteraturvetare,författare,journalist

Flera förlag i Sverige arbetar som bäst på att ge ut Mirjam Tuominens verk i nytryck. En del har redan kommit ut, som essäboken Besk brygd från 1947, om ondskan i oss.

- Hon är absolut unik, säger Tuva Korsström om sin mor som författare.

I hela sin produktion undersöker hon villkoren för människans existens, och litteraturvetaren och tidigare kulturchefen vid Hufvudstadsbladet tänker sig att hennes texter blir speciellt viktiga i oroliga tider som våra.

I sin nya bok Älvan och jordanden - en biografi om Mirjam Tuominen och Torsten Korsström analyserar Tuva Korsström inte bara sin mors författarskap. Hon berättar också om människorna kring Mirjam Tuominen.

Författaren Mirjam Tuominen håller sin dotter Kyra Korsström i famnen 1941.
Mirjam och Kyra hösten 1941. Författaren Mirjam Tuominen håller sin dotter Kyra Korsström i famnen 1941. Bild: Privat Mirjam Tuominen,Kyra Korsström
Författaren Mirjam Tuominen håller sin dotter Tuva Korsström i famnen i Nykarleby 1941.
Mirjam och tvååriga Tuva i Nykarleby 1948. Författaren Mirjam Tuominen håller sin dotter Tuva Korsström i famnen i Nykarleby 1941. Bild: Privat Mirjam Tuominen,Tuva Korsström

Storasyster Kyra, lillasyster Tuva i en kluven tillvaro

I slutordet till Älvan och jordanden skriver Korsström att boken rätt mycket har kommit att handla om två systrar, Kyra och Tuva, som omgavs av kärlek, men också av orättvisa, förlust och sorg.

Torsten Korsström och Mirjam Tuominen med Kyra i famnen på en järnvägsstation under andra världskriget.
Totti och Mirjam med Kyra på Arkadiagatan i Helsingfors. Torsten Korsström och Mirjam Tuominen med Kyra i famnen på en järnvägsstation under andra världskriget. Bild: Privat Mirjam Tuominen,station,krigstid,Torsten Korsström
Tuva Korsström som liten i slutet av 1940-talet.
Tuva Korsström i mitten av 1940-talet. Tuva Korsström som liten i slutet av 1940-talet. Bild: Privat Mirjam Tuominen,Tuva Korsström,dotter

Tuvas storasyster Kyra föds under andra världskriget, år 1941. Tuva kommer till i fredstid, fem år senare. När det sker håller Torsten Korsström och Mirjam Tuominen redan på att glida isär och snart är tillvaron definitivt kluven för Kyra och Tuva.

Enligt skilsmässoavtalet skall de under vinterhalvåret leva med mamma Mirjam i Kottby i Helsingfors. Tre sommarmånader är de med pappa "Totti", Torsten Korsström på Åkerlid, farmors och farfars ställe i Korpoström i Åbolands skärgård.

Författaren Mirjam Tuominens man Torsten "Totti" Korsström, far till Kyra och Tuva. 1940-talet.
Torsten "Totti" Korsström under 1940-talet. Författaren Mirjam Tuominens man Torsten "Totti" Korsström, far till Kyra och Tuva. 1940-talet. Bild: Privat Mirjam Tuominen,make,Torsten Totti Korsström

Egentligen splittras familjen Korsström – Tuominen redan av kriget, då bildkonstnären Torsten är mycket ute vid fronten, borta också från sitt arbete som lektor i teckning vid Nykarleby seminarium. För den glödande pacifisten Mirjam är den isolerade ensamförsörjartillvaron under krigets bristtider svår i småstaden Nykarleby.

Hennes inre behov att skriva gör redan nu livet emellanåt svårt också för Kyra. Hon minns till exempel gånger då hon som riktigt liten sitter och gråter utanför författarkammarens stängda dörr.

Kyra Korsström, dotter till Mirjam Tuominen och Torsten Korsström.
Kyra. Kyra Korsström, dotter till Mirjam Tuominen och Torsten Korsström. Bild: Privat Mirjam Tuominen,Kyra Korsström

I och med skilsmässan rycks Kyra sedan i slutet av 1940-talet upp från sin tillvaro som suverän småstadsflicka, vid det laget ett liv främst med pappa, farmor och farfar. Acklimatiseringen i Kottby i Helsingfors är inte lätt, hemma är hon ofta trumpen och inåtvänd, i skolan tvingas hon försvara sig emot bråkstakar.

Ett kluvet liv: Kyra i skottlinjen i Kottby – paradiset ute i Korpo

När mamma Mirjam får vredesutbrott blir Kyra måltavla också för dem, även om Mirjams vrede säkert oftast bottnar i annat. Bland annat bearbetar hon sitt barndomstrauma att hennes far dog då hon var sju år, något som hon enligt Tuva aldrig kom över.

Författaren Mirjam Tuominen på 1920 - eller 30-talet.
Mirjam Tuominen. Författaren Mirjam Tuominen på 1920 - eller 30-talet. Bild: Privat Mirjam Tuominen,författare

Under bra stunder är Mirjam en mamma som lever med i sina döttrars vardag och fantasier och bland annat läser mycket med dem. Men paradiset, det finns under de tre sommarmånaderna med pappa i skärgården. Han har ett outsinligt förråd av berättelser, han målar och ritar med sina döttrar, och de åker ut till holmar och skär som får namn efter äventyren i Odyssén.
Torsten Korsström har fångat en gädda ute i Åbolands skärgård, i Korpoström.
Totti och gäddan. Torsten Korsström har fångat en gädda ute i Åbolands skärgård, i Korpoström. Bild: Privat Mirjam Tuominen,författare,Torsten Korsström
En sommarbild av Tuva Korsström som 4 - 5 åring i Korpo.
Tuva 4 - 5 år gammal i Korpo. En sommarbild av Tuva Korsström som 4 - 5 åring i Korpo. Bild: Privat Mirjam Tuominen,Tuva Korsström,sommar,Skärgård

– Så det är klart att det var underbart! Mamma hade ju den där lite mera trista vardagen när man skulle gå i skola och allt det här, säger Tuva Korsström.

Tuva Korsström på Humlegatan i Helsingfors. I slutet av 1940-talet eller början av 1950-talet.
Tuva på Humlegatan i Helsingfors i slutet av 1940-talet eller början av 1950-talet. Tuva Korsström på Humlegatan i Helsingfors. I slutet av 1940-talet eller början av 1950-talet. Bild: Privat Tuva Korsström,barn (familjemedlemmar),Mirjam Tuominen,Torsten Korsström

De ensamma somrarna tär på Mirjam och när hon sommaren 1953 skriver på Tema med variationer börjar hon gå in i en så allvarlig psykos att hon under hösten och följande vår är så svårt paranoid att hennes mor, momi Nenne, sommaren -54 får henne intagen på Lappvikens mentalsjukhus.

Paranoia som späds på med verkliga element, blir oftast bara värre, konstaterar Tuva, och mycket riktigt får hon och i synnerhet Kyra ett helvete med sin mor från och med hösten 1954.

Ungt porträtt av författaren Mirjam Tuominen. 1953.
Mirjam Tuominen 1953. Ungt porträtt av författaren Mirjam Tuominen. 1953. Bild: Privat Mirjam Tuominen,författare

Nu avskärmar Mirjam sig och utfärdar allehanda förbud, bland annat får döttrarna inte ta emot kläder av släkten. I ett anfall av svartsjuka – förmodar Tuva - tvingar Mirjam den brådmogna och skönlockiga Kyra att låta klippa och förstöra sitt hår genom att inför en förvånad hårfrisörska vidhålla att Kyra skall hårdpermanentas.

Ett par gånger ger sig Mirjam också på Kyra fysiskt. Lyckligtvis är Kyra stor till växten och klarar sig rent kroppsligen.

Nu kommer pappa Totti ner från Nykarleby. Och när Mirjam skrivs in på Lappviken för andra gången tar han med sig Kyra upp till Österbotten.

Då Mirjam inser att också Totti varit inblandad vänder hon i sin kränkthet även honom ryggen. Misstron mot resten av släkten förvärras och inom ungefär ett år har Mirjam sedan brutit med alla.

Torsten Korsström med hunden Jeppe i Nykarleby.
Den älskade Jeppe i Nykarleby. Torsten Korsström med hunden Jeppe i Nykarleby. Bild: Privat Mirjam Tuominen,hund,Torsten Korsström

Systerlojalitet

Kyra återupptar sitt liv i Nykarleby med pappa, farföräldrarna, alla vännerna och hunden Jeppe, ett liv som Tuva bara kan drömma om. Men när Kyra ungefär ett par år senare upplever att mamma Mirjam har börjat rikta sina raseriutbrott också mot Tuva, får det henne att – utan att ange någon orsak - flytta tillbaka till Kottby.

Efter Kyras återkomst stöder systrarna varandra mycket. Då Kyra sedan läser till studentskrivningarna är det en rätt solig marsmånad och hon minns att hennes händer var alldeles solbrända, för hemma kunde hon inte läsa eftersom mamma bara skrek åt henne.

De goda sidorna

I umgänget ingår emellanåt också bra element, åtminstone för Tuvas del. Mirjam och hon läser bland annat tillsammans. Mirjam undervisar också Tuva i franska.

Hon översätter snällt allt från Franciskus solsång till den spanska mystikern Johannes av Korset, den franska filosofen Simone Weil och författaren Franz Kafka. Som vuxen inser Tuva tacksamt att:

- En stor del av vår västerländska kultur gav hon mig som på ett bräde … utan att det någonsin blev en fråga om elitism eller beläsenhet, utan bara något som jag levde med.

Och efter den andra intagningen på Lappviken finns en tid ännu ett visst socialt umgänge:

- I början kunde vi hälsa på sådana bekanta som ännu inte var fiender, som till exempel konstnärsparet Tito och Ina Colliander och författaren Kurt Sanmark och hans fru i Borgå.

Men från och med början av 1960 – talet lever Mirjam Tuominen totalt isolerad för att sedan i mitten av årtiondet befinna sig i ett mer permanent tillstånd av raseri. Om sitt liv i Kottby skriver Tuva:

- Kottby och livet där var mardrömmar, som jag aldrig ville återvända till.

Tvingas in i för tidigt vuxenansvar

Tuva lider fruktansvärt av att alla har tagits ifrån henne och hon är rädd för mammas vredesutbrott – också om de inte riktar sig mot henne, men de riktar sig mot alla de människor som hon älskar mest.

När Mirjam skriker helt utan kontroll är Tuvas reaktion den att mamma ska oroas så litet som möjligt. Ja, redan från det att Tuva var åtta, nio år började hon ta vuxenansvar i sina försök att skydda sin mamma genom att i förväg fundera ut vad som kunde tänkas irritera henne.

Tuva önskar att ingen skall komma till dem samtidigt som hon önskar att hon själv får gå ut. Hennes strävan är att vara helt vanlig. Hon går till skolan, hon har sina vänner, hon går till biblioteket, och går hon inte dit säger hon att hon går dit, vilket också Kyra säger under sina gymnasieår i Kottby.

- Jag tror ingen anade att det var något fel hemma hos oss. /…/ Men man kunde aldrig veta när stormen bröt loss, säger Tuva.

Mirjam Tuominen på 1960-talet.
Den sista bilden av Mirjam Tuominen. 1960-talet. Mirjam Tuominen på 1960-talet. Bild: Privat Mirjam Tuominen

Efter den andra intagningen på Lappviken är stormen extra kraftig. I dag kallar Tuva sig ostrategisk, då hon på hösten efter sommarens Korpovistelse har gråtit hejdlöst efter pappa Totti, något som får Mirjam att hädanefter förbjuda Korposomrarna.
Studentfoto av Kyra Korsström, dotter till Mirjam Tuominen och Torsten Korsström. 1959.
Kyras studentfoto 1959. Studentfoto av Kyra Korsström, dotter till Mirjam Tuominen och Torsten Korsström. 1959. Bild: Privat Mirjam Tuominen,student

För Tuvas del blir det nästan sex år som hon inte alls träffar sin pappa och släkten, för Kyras del något mindre. Det är först under Kyras studentfest som en återförening sker, när Mirjam inte är där, medan Totti, momi och moster Anita trotsar förbudet att ha kontakt.

– Det var ju alldeles fantastiskt! Och så började vi träffa pappa och släkten i smyg.

Rädslan att bli fast finns här. Men nu går en återförening inte längre att hejda.

Fem år får Kyra och Tuva åter ha sin pappa, nu under hemliga möten. Men 1964 hittas han livlös i sin gungstol hemma i Nykarleby. Torsten Korsström dör femtifem år ung i hjärtslag.

Den förlorade barn- och ungdomen

- Det var alltid synd om mamma när hennes pappa hade dött. Men det var en sak som man inte kunde fråga henne, hur hon då kunde skilja oss från vår pappa … Ungefär i samma ålder som hon hade varit när hon förlorade sin pappa lät hon mig förlora min… Det finns ingen logik!, utbrister Tuva.

Men hur kom hon till det?, far det ur mig. Tuva suckar tungt och säger:

- Jag hade ju också kommit till det här att hur kunde hon göra det och hur kunde de lämna mig ensam där och allt sådant.

Men går man in i det här materialet via allt som är skrivet och in i själva händelseförloppet så nära som jag har gjort… förlorar man känslan för logik, just så där som verkligheten inte är speciellt logisk, påpekar hon.

- Och då ser man hur det ena ger det andra, lägger Tuva Korsström till.

Förlaget Schildts & Söderströms författarporträtt av Tuva Korsström. 2018.
Schildts & Söderströms författarporträtt av Tuva Korsström. 2018. Förlaget Schildts & Söderströms författarporträtt av Tuva Korsström. 2018. Bild: Cata Portin Tuva Korsström,Schildts & Söderströms,biografier
Pärmbilden till Tuva Korsströms biografi "Älvan och jordanden En biografi om Mirjam Tuominen och Torsten Korsström. Schildts & Söderströms. 2018.
Pärmbilden till Älvan och jordanden. Schildts & Söderströms. 2018. Pärmbilden till Tuva Korsströms biografi "Älvan och jordanden En biografi om Mirjam Tuominen och Torsten Korsström. Schildts & Söderströms. 2018. Bild: Grafisk formgivning Emma Strömberg, foton i privat ägo Mirjam Tuominen,Tuva Korsström,biografier,Torsten Korsström

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje