Hoppa till huvudinnehåll

Essä: Håller människans dröm om att flyga på att bli en mardröm?

Abstrakt flygillustration
Abstrakt flygillustration Bild: Anna-Sofia Nylund konst

Människan är en art som, trots att hon saknar de biologiska förutsättningarna, faktiskt flyger. Men håller drömmen om att flyga på att bli en ekologisk och livshotande mardröm? Flyger vi redan nu, som antikens Ikaros för nära solen, i ett klimat som hotar bränna sönder våra vingar? Dan Bäckman undersöker flygandets lockelse.

Jag är oerhört höjdrädd. Nyligen gjorde jag ett försök att utmana mig själv genom att besöka TV-tornet i Berlin, med sin utsiktsvåning på 203 meters höjd.

Jag hade från pålitliga källor hört att man kände sig helt säker där och att det absolut var värt ett besök. Så fort jag steg ur hissen svindlade det till.

Att säga att jag övervann min höjdrädsla vore en överdrift, men jag lyckades, krampaktigt hållandes i räcket, ta mig två varv runt utsiktsvåningen.

Och vilken fantastisk utsikt man hade och ett perspektiv som ger insikter, som är svåra att få från gatunivå. En liten insikt i hur det är att flyga.

Tv tornet i Berlin och luftskepp
Berlintorn och luftskepp Tv tornet i Berlin och luftskepp Bild: AOP/EPA Berlin,luftfartyg

Drömmen om att flyga är gammal.

Flygande människoliknande varelser återfinns i religionerna, i myterna, i sagorna.

Flygandet är förknippat med det heliga, det magiska och det övernaturliga.

Att flyga innebär att övervinna de mänskliga begränsningarna, att kunna ta sig till nya positioner, att kunna röra sig obehindrat, att se saker ur ett nytt perspektiv.

Att flyga är ett återkommande tema i såväl nattliga som dagliga drömmar.

Idag är den drömmen verklighet. Vi flyger som aldrig förr.

Ut ur holken

Redan flera hundra år innan vår tideräknings början flög man drakar i Kina.

Senare även med människor fästa vid drakarna.

Man hade även kommit på principen om att varm luft är lättare än kall luft, samma princip som får dagens varmluftsballonger att lyfta, och konstruerade så kallade svävande lyktor.

Av naturliga skäl var fåglar ofta förebild och inspiration då flygning studerades.

Så även för Leonardo da Vinci, som i början av 1500-talet noggrant studerade fåglars flykt och därefter skissade ritningar för ett flertal flygande maskiner.

DA Vincis modell eller konstruktion
Da Vinci modell DA Vincis modell eller konstruktion Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press Leonardo da Vinci

Han ritade bland annat ornihoptrar, det vill säga maskiner med vingar som piloten skulle flaxa likt fåglarnas, men även maskiner med roterande blad, glidplan och fallskärmar.

Även om Da Vinci aldrig lyckades konstuera en fungerande maskin var han flera viktiga principer på spåren.

Det skulle dock räcka flera hundra år innan någon lyckades med det och då det hände var det inte med vingar, flaxande eller fixerade.

Daidalos var en framstående vetenskapsman.

Han hade bland annat planerat labyrinten som höll Minotauros fången.

Men han var själv fången på ön Kreta av dess kung Minos. Daidalos hade en dröm: ”Minos må spärra länder och hav, men fri är himlen.

Den vägen tar vi!

Allt står under hans makt, men han har ingen makt över luften.” Så han sätter igång och börjar bygga ett par vingar av fjädrar och bivax.

Han ska överskrida naturens gränser och han lyckas.

Bild av Ikaros och Daidalos ute på flygtur
Daidalos och Ikaros ute och flyger Bild av Ikaros och Daidalos ute på flygtur Bild: ullstein bild - ullstein bild/ All Over Press antiken

Upp som en ballong

Det som först på allvar tog upp människor i luften var att göra sig lättare än den omkringliggande luften, det vill säga fylla ballonger med antingen varm luft eller någon gas som väger mindre än luft.

Under loppet av några månader år 1783 gjorde man i Frankrike flera lyckade flygningar med ballonger, först obemannade och sedan bemannade.

Det måste ha varit, och är väl även idag, en speciell upplevelse att få sväva över hustaken och se landskapet, staden, hembygden från ett nytt perspektiv.

Luftballonger över tempel och djungel
Luftballonger över tempel och djungel Bild: Kaj Arno Myanmar

Under drygt hundra år var ballongerna det sättet på vilket man övervann gravitationen och erövrade skyarna.

Problemet med ballongerna är att de är långsamma och svåra att styra, entré luftskeppen.

En dröm blir till aska

“Oh, the humanity” gråter radioreportern Herbert Morrison på ljudupptagningen. Han är i Lakehurst, New Jersey, för att rapportera om luftskeppet Hindenburgs första landning i Nordamerika år 1937.

Landningen är en publik tilldragelse och luftskeppet bland de finaste och modernaste i sin klass.

Under 1930-talet var de tyska zeppelinarna ett konkurrenskraftigt transportmedel för passagerartrafik och de hade goda säkerhetsmeriter, noll döda och skadade i passagerartrafiken.

Det måste ha varit en mäktig syn att bevittna den 245 meter långa ballongen komma glidande in över New Yorks skyskrapor.

Ändå är det en annan bild som kommer att förknippas med Hindenburg.

Det Morrison får se är den största katastrofen i flygandets historia och reportaget blir hans direkta reaktioner på händelserna.

Det han förmedlar är ren och skär desperation.

Zeppelinare och svastika
Zeppelinare Zeppelinare och svastika Bild: ullstein bild - Wolff & Tritschler/All Over Press Airship,rigid airship,Historical museum

Olyckan resulterar i att 36 människor mister livet och ytterligare ett okänt antal skadas.

Vad som orsakade olyckan är inte helt klarlagt, men svåra vindförhållanden och möjligtvis ett åskväder ledde till att en flamma antändes och snart fattade hela den vätgasfyllda ballongen eld och störtade mot marken.

Det är denna bild de flesta kommit att förknippa med Hindenburg.

En oval brinnande jätteballong som ser ut att sitta fast i ett torn.

Några ögonblick senare finns bara ett svart skelett kvar.

Då jag ser bilderna idag förundras jag över att någon över huvud taget överlevde, speciellt med tanke på att utrymmena för passagerare och besättning fanns inuti ballongen och inte i en korg utanför.

Katastrofen, tillsammans med det politiska klimatet och den tekniska utvecklingen, ledde till att luftskeppens gyllene ålder abrupt tog slut.

Människor som sitter i ett luftskepp, 1930-tal
Sköna dagar i lufskeppet Människor som sitter i ett luftskepp, 1930-tal Bild: ullstein bild - Wolff & Tritschler/All Over Press Historical museum,Airship,luftfartyg,historievetenskap

Vingar som bär

Samtidigt som luftskeppen utvecklades och upplevde sin guldålder skedde parallellt en annan utveckling.

Det var nu studierna av fåglarnas flykt börjar ge frukt och förståelsen för de aerodynamiska principerna ökade.

Vingarna kom tillbaka och snart skulle det gå att flyga trots att pilot och farkost vägde mer än luften.

Många var pionjärerna som bidrog till denna utveckling och en av dem var Otto Lilienthal, som bokstavligen byggde sig själv vingar.

Under 1890-talet experimenterade och flög han med glidflygplan från höga höjder.

Han flög över 2000 gånger och var den första att göra flera dokumenterade flygningar.

Han var även den första att bli fotograferad flygandes med vingar, vilket bidrog till hans berömmelse.

Hans upptäckter kom att få stor betydelse för efterkommande flygare och flygplansbyggare.

Hans egen karriär fick dock ett abrupt och tragiskt slut. Lilienthal dog år 1896 efter en krasch med en glidare.

Kanske kom han för nära solen. Hans sista ord lär ha varit “"Opfer müssen gebracht werden".

Amerikanska presidentens flygplan på grått fält
Den amerikanska precidentens flygplan Amerikanska presidentens flygplan på grått fält Bild: AOP/EPA Air Force One photo op incident

Solen som bränner allt som kommer den för nära - ett fadersarv

Daidalos son Ikaros ser beundrande på då fadern bygger vingarna.

Daidalos bygger även ett par vingar till sonen. Tillsammans ska de flyga iväg och vara fria. Daidalos varnar sin son för att flyga för högt eller lågt: “”Ikaros, glöm ej att flyga mitt mellan himmel och hav!”.

Han fäster vingarna på sonens rygg och gråtande kysser han sonen trots att han inte vet att det är sista gången.

Sedan flaxar de iväg och de går bra. De lämnar Kreta och flyger över flera andra öar.

Ikaros njuter av flygandet och drabbad av hybris flyger han högre och högre. Han kommer för nära solen som smälter vaxet i vingarna.

Han störtar ner i havet och drunknar.

Daidalos ser bara fjädrarna som flyter på havet.

Sonden Parker Solar Probe ska undersöka solen på nära håll.
Flyger mot solen Sonden Parker Solar Probe ska undersöka solen på nära håll. Bild: AFP / Lehtikuva Parker Solar Probe,solen,rymden

Drömmen systematiseras

Glidflygplan och glidare i all ära, de är tysta, släpper inte ut några förorenande avgaser och möjliggör flygande trots sin vikt.

De lider dock av några ganska avgörande begränsningar.

Först och främst att de inte kan ta sig upp i luften av egen kraft.

För att kunna börja flyga krävdes att man hittade en hög plats med gynsamma vindförhållanden och sedan släpade upp sina vingar på den.

Därifrån fick man sedan hoppa och hoppas att man lyckades fånga det önskade glidet. Detta medförde i sig fler begränsningar.

Exempelvis innehade Lilienthal vid sin död längdrekordet i flygning vilket låg på 250 meter, en imponerande sträcka ur dåtidens perspektiv, men utan större praktisk nytta.

Utvecklingen av vingarnas lyftkraft var dock värdefull då nästa steg skulle tas.

Jumbojet 747, åbo flygplats
747:an Jumbojet 747, åbo flygplats Bild: Joona Haarala / Yle jumbojet 747

Det var bevisat att maskiner tyngre än luft kunde flyga nu gällde de att få dem att ta sig framåt, eftersom det är framåtrörelsen som som skapar vingens lyftkraft.

Den saknade pusselbiten var motorn och snart hittade även den sin plats.

Vem som egentligen var den första att flyga ett motorförsett flygplan är omdiskuterat.

Den etablerade sanningen, att bröderna Wright var de första då de gjorde det 1903, har blivit utmanad.

Redan två och ett halvt år tidigare påstås en tysk-amerikan vid namn Whitehead ha flugit med motor.

Dokumentationen av bröderna Wrights flygningar är dock entydigare och betraktas fortfarande som de första av flera instanser.

Längre än tolv sekunder varade inte deras första flygning, men nu levde drömmen på riktigt och nu skulle det bara vara en tidsfråga innan flygplanen kunde etablera sig.

Flygplan byggdes och utvecklades på många håll samtidigt, teknikerna förfinades, flygningarna blev längre och längre, styrning och kontroll förbättrades, milstolpar passerades.

Man började seriebygga flygplan, man lyckades konstruera plan med endast ett par vingar, man flög över engelska kanalen, det första planet i metall tog till skyarna.

Sedan kom första världskriget och man monterade kulsprutor på planen.

Stridsflyg, första världskriget och piloter som str framför det
Kring första världskriget då framtiden ännu var hyfsat oskyldig Stridsflyg, första världskriget och piloter som str framför det Bild: /All Over Press Aircraft,Brittiska,Bank Street Theater,flight,Aviation

Döden från ovan

“Så att de allra flesta som dör, dör av själva explosionen, av själva hettan, brinner upp. [...] Sen är det också en enormt kraftig radioaktiv strålning i explosionsögonblicket som också dödar många människor direkt eller ger väldigt starka akuta strålskador.”

Så beskriver Yukiko Duke, vars mormor överlevde Nagasaki, i P3-dokumentären Jakten på atombomben vad som hände vid detonationsögonblicket då Little Boy, ja världshistoriens mest förödande vapen hade ett så oskyldigt namn, släpptes över Hiroshima.

Omkring 100 000 människor dog genast eller inom några dagar från explosionen.

“Jag gjorde jobbet och var så lättad över att det lyckades att du inte kan förstå” beskriver piloten Paul Tibbets, sina känslor efter att ha släppt den första atombomben i ett krig.

Han talar som en soldat, utan tankar på konsekvenserna. Det som måste göras, måste göras, och det är någon annan som besluter vad som måste göras.

Morris Richard Jeppson, som var den som osäkrade bomben och således den sista som rörde vid den innan den släpptes, beskriver å sin sida hur han grips av ångest då han ser förödelsen och lidandet nere på marken.

Stukat lähdössä pommituslennolle Immolan kentältä 28. kesäkuuta 1944.
Stukaplanet Stukat lähdössä pommituslennolle Immolan kentältä 28. kesäkuuta 1944. Bild: SA-kuva

Forskare på Los Alamos, där kärnvapnet utvecklats, hade innan bombningen vädjat till president Truman att amerikanerna skulle spränga bomben i havet som en varning.

Vädjan hade ingen effekt och istället tillsades forskarna att hålla sig till sin forskning och låta andra fatta besluten.

Då nyheten om att Hiroshima förstörts nådde Los Alamos ställer sig forskarna frågan “vad har vi gjort?”.

Ansvaret är en kedja.

Beslutsfattaren sitter i den ena änden, de som får ta konsekvenserna i den andra.

Längs kedjan finns länkar, mer eller mindre utbytbara, som under risk för repressalier kan bryta kedjan.

Svampmoln, städer i ruiner, rasande skyskrapor, brinnande barn.

Den vackra drömmen om att sväva runt bland molnen har också haft en tendens att förvandlas till den värsta av mardrömmar.

Likt all annan teknik har även flygtekniken använts i militära syften.

Det har gällt från de kinesiska drakarna och svävande lyktorna till dagens högteknologiska drönare.

Till och med de ömtåliga och lätträffade zeppelinarna användes för bombningsuppdrag.

Redan några år innan första världskriget användes flygplan för rekognoserings- och bombningsuppdrag.

Under första världskriget kom man dock att börja använda flygvapen på en helt ny skala.

Fotografi av atombom,ben över Hiroshima.
Omöjligt utan vingar Fotografi av atombom,ben över Hiroshima. Bild: EPA/HIROSHIMA PEACE MEMORIAL MUSEUM atombomb

Många strider utkämpades i luften och de mest framgångsrika i att skjuta ner andra plan blev kända som flygaräss.

Kriget drev på utvecklingen och lärdomarna från striderna ledde till flera specialicerade flygplanstyper, för exempelvis flygstrider, markstrider och bombning.

Mellankrigstiden innebar även den stora utvecklingsframsteg som kom att sätta sina avtryck i både krig och fred. En avgörande uppfinning var jetmotorn.

Under andra världskriget eskalerade användningen av flygplan och helikoptrar och döden i form av bomber regnade ner i en aldrig tidigare sedd skala.

I augusti 1945 användes ett aldrig tidigare skådat vapen, därefter tog kriget slut.

Ett flygplan fäller brandförebyggande medel över en skog i Kalifornien.
Utan flyg är det svårare att släcka skog Ett flygplan fäller brandförebyggande medel över en skog i Kalifornien. Bild: PA-EFE/ALAN SIMMONS USA,Kalifornien,skogsbränder,Brandsläckning,flygplan

Vaxet smälter

Att erövra himlarna har alltid haft ett högt pris i människoliv.

Många är de pionjärer som satt livet till för att uppnå det fantastiska.

Samtidigt har farorna också lett till extremt noggranna säkerhetsrutiner kring flygning och speciellt den kring den kommersiella passagerartrafiken.

Under år 2017 omkom 44 personer ombord på flygplan i olyckor och inga av dessa var passagerarjetplan, vilket gör året till det säkraste i passagerartrafikens historia.

Att nämna ett transportmedel med bättre säkerhetsmeriter är svårt. Samtidigt slogs även ett annat rekord, i och med uppskattningsvis 36,8 miljoner flygningar var det det hittills mest aktiva året någonsin i flygtrafiken.

Från 1950-talet började passagerarjettrafiken etablera sig och fler kunde börja flyga i fredliga syften.

Man och kvinna framför amerikansk flagga
På 1980-talet ville många bli stridspilot och sänka fiender Man och kvinna framför amerikansk flagga Bild: All Over Press Top Gun,Tom Cruise,Kelly McGillis

Lågprisflygbolagen lyckades dessutom åstadkomma ett annat mirakel då de gjorde det möjligt för vem som helst att flyga.

Det är förstås en sanning med modifikation.

Lågprisflygen har också bundit samman platser som legat lite i skymundan med varandra, bundit samman människor över socialklasser.

Men det finns naturligtvis de som inte får borda plan, annat än då de flygs tillbaka från länder där de inte tillåts stanna.

Människans existentiella val att bli en flygande varelse begränsas ofta politiskt.

Av jordens befolkning är det bara 18 % som någonsin har flugit och inte heller i Finland är det alla som flyger.

Men fler och fler har råd att flyga och de som tidigare flög sällan kan nu flyga oftare.

Och ju mer vi flyger desto mer sprider vi ut oss och får ännu fler anledningar att flyga. Kanske är det här den större olyckan gömmer sig.

flygplan, Super Caravelle
Paradisstränderna kallar? flygplan, Super Caravelle Bild: Pressfoto/Lauri Kautia. kvanthopp

Kanske är det nu vi på riktigt håller på att flyga för nära solen och visst verkar det som att vaxet håller på att smälta.

Och det är inte konstigt, år 2017 var även bland de varmaste åren på jorden sedan man börjat mäta jordens temperatur på 1880-talet.

Varenda enskild olycka, katastrof eller krigshandling är en tragedi, men hittills har ingen fått så långtgående konsekvenser som den globala uppvärmningen hotar att få.

Flygtrafiken ensam kan inte på långa vägar skuldbeläggas för den globala uppvärmningen, men utsläppen ökar.

Att ta ett långflyg är också den mest förorenande enskilda handling en individ kan göra.

Daidalos lyckades vinna sin frihet, men priset han betalade var hans sons liv.

Den antika grekiska myten som nedtecknades av romaren Ovidius brukar ofta tolkas som en varning för det högmod som Ikaros drabbades av.

Men vi kan även läsa den ur faderns perspektiv. Är vi beredda att ta de oöverskådliga konsekvenser vårt flygande idag kan föra med sig.

Kan vi själva höra varningen ”Glöm ej att flyga mitt mellan himmel och hav”?

Text: Dan Bäckman är sociolog.

Porträtt av man med mustasch
Dan Bäckman Porträtt av man med mustasch Bild: Elin Willows människan (art),dan bäckman