Hoppa till huvudinnehåll

Österbottens sura sulfatjordar ger bra odlingsmarker men förstör vattendragen – forskarna är lösningen på spåren

Diket som forskarna har grävt. Det svarta är sulfatleran.
Diket som forskarna har grävt. Det svarta är sulfatleran. Diket som forskarna har grävt. Det svarta är sulfatleran. Bild: Yle/Anna Ruda sulfatjordar,sura sulfatjordar

Arbetet med att åtgärda de sura sulfatjordarna i Österbotten går vidare. På Risöfladan i Vasa pågår ett projekt som Yrkeshögskolan Novia koordinerar. Via dräneringssystemet försöker man behandla den sura jorden.

I ett två meter djupt schakt står Yrkeshögskolan Novias forskare Sten Engblom och studerar den svarta leran, längst ner i diket, som var havsbotten för 8 000 år sen.

- Det här visar en typisk profil hos en österbottnisk sur sulfatjord, säger Engblom.

Längst ner finns de ursprungliga havssedimenten. Ovanför dem finns ett rostfärgat skikt som består av sediment som har oxiderat och försurats när marken har torrlagts i samband med täckdikning.

Överst finns plogskiktet som är bördig jordbruksmark.

Sten Engblom
Sten Engblom Sten Engblom Bild: Yle/Jukka Tyni sulfatjordar,sten engblom

Täckdikning gör att jorden torkar upp

När jorden torkar upp, vid till exempel täckdikning, blir jorden sur och metaller frigörs ur jorden.

Det här har varit känt sen början av förra seklet, men nu hoppas forskarna att de har kommit på ett sätt att få jorden att behålla sitt neutrala pH-värde.

- Det här är konflikten i det hela, att jordbruksmarken fungerar bra och vi får bra skördar. Men dräneringsvattnet från de här markerna kommer från de här djupare siktena och är surt.

Syran som har bildats i marken lakar ut metaller och dräneringsvattnet som så småningom når vattendragen är både surt och metallrikt. Det kan ha förödande konsekvenser för de vattenlevande organismerna.

Längst ner i bilden den svarta sulfatleran och ovanför den den sura jorden.
Längst ner på bilden syns den svarta sulfatleran och ovanför den syns den sura jorden. Längst ner i bilden den svarta sulfatleran och ovanför den den sura jorden. Bild: Yle/Anna Ruda sulfatjordar,sura sulfatjordar

I ett unikt samarbetsprojekt försöker forskare från Åbo Akademi, yrkeshögskolan Novia och Linnéuniversitetet i Kalmar tillsammans med representanter från Pro Agria hitta ett botemedel mot de sura sulfatjordarna i Österbotten.

- Det här är kanske den första studien där vi aktivt försöker behandla de här markerna, där vi faktiskt försöker åtgärda problemen och skapa ett bättre dräneringsvatten genom att tillföra främst kalk, men också organiskt material för att bromsa upp processerna, säger Engblom.

Vattenkvaliteten lider

Engblom berättar att vattenkvaliteten i de österbottniska vattendragen är väldigt dålig och för att höja den måste metallutsläppen minska. Men problemet är inte bara österbottniskt.

- Det är väldigt vanligt förekommande i Österbotten, men det finns i andra delar av landet också, och i Sverige och andra Östersjöländer, säger Engblom.

Förutom att marken har täckdikats är orsaken till att marken blir sur inte människans.

- Absolut, det här är en naturlig process. Det handlar bara om att vi släpper dit syre.

Rainer Rosendahl
Rainer Rosendahl Rainer Rosendahl Bild: Yle/Jukka Tyni sulfatjordar,pro agria

Rainer Rosendahl jobbar som dränerings- och miljöplanerare på Pro Agria, Österbottens svenska lantbrukssällskap och berättar att det forskarna just nu håller på med handlar om hur man ska kunna använda dräneringsrören som redan finns i marken till att motverka försurningsprocessen.

- Vi kan säga att över 80 procent av de sura sulfatjordarna är täckdikade. Så vi söker ett verktyg eller en medicin som vi kan injicera via de dräneringssystem vi redan har i dag, säger Rosendahl.

Goda resultat

Proverna som forskarna tar ur marken ska visa hurdan effekt de behandlingar som utförts via dräneringssystemet på området har gett.

Rosendahl tycker att man har kommit en god bit i sina undersökningar av jorden på Risöfladan.

- Vi har hittat ett cirkulerande system som är unikt. Vi pumpar runt suspensionen, som vi behandlar med, i marken, säger Rosendahl.

När kan man se resultat av era försök?
- Inom ett halvår borde vi väl ha en stor del av analyserna klara och se vilka resultat vi får, säger Rosendahl.

Om försöket visar sig fungera räknar Rosendahl med att jordbrukarna använder ett inblandningskärl där de pumpar in suspensionen i jordbruksmarken med intervall på mellan 10 och 20 år.

- Vi har goda resultat och vi har byggt upp det bra, så förhoppningsvis ska både miljön och jordbruket vinna på det här, säger Rosendahl.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten