Hoppa till huvudinnehåll

Pixneklinikens chef: Fortfarande mycket skam kring alkoholproblem

Pixneklinikens chef Camilla Berts-Orre
För tillfället är tio klienter inskrivna på Pixnekliniken. Det finns plats för tolv. Oftast får man plats här inom en vecka eller två, säger klinikens chef Camilla Berts-Orre. Pixneklinikens chef Camilla Berts-Orre Bild: Yle/Anna Kurtén Pixnekliniken

På Pixnekliniken i Malax får man nästan dagligen samtal av människor som funderar över sitt drickande. Fortfarande är beroendeproblematik så fullt av skam att man sent söker hjälp.

På landets enda svenskspråkiga behandlingshem för personer med missbruksproblem, beläget i Malax, går vardagen sin gilla gång. Tio klienter är inskrivna för att genomgå vårdprogrammet, en fyra veckor lång intensivkurs.

Pixnekliniken behövs, konstaterar klinikens chef Camilla Berts-Orre.

Enligt THL:s stora alkoholundersökning dricker en av sju finländare farligt mycket. För att minska den siffran krävs ännu mer information om skadeverkningarna, säger Berts-Orre.

Lättare att dölja ett alkoholberoende

Berts-Orre tycker att det är positivt att THL:s undersökning visar att både män, kvinnor och unga dricker mindre alkohol än tidigare.

- Samtidigt tror jag att många fler använder droger och det kommer ju aldrig fram i den här undersökningen om alkohol.

Vinglas som fallit omkull
Vinglas som fallit omkull Bild: Mostphotos vinglas,viner,Alkohol

Det är lättare att dölja ett alkoholberoende än ett drogberoende. Alkoholproblem leder mer sällan till en kriminell livsstil än vad drogproblem gör, säger Camilla Berts-Orre.

- Fortfarande är en stor alkoholkonsumtion och de effekter det har på ens privata liv så fullt av skam att man sent söker hjälp för det.

Hänvisas alltid först till öppenvård

Camilla Berts-Orre säger att man på Pixnekliniken nästan dagligen får samtal av personer som funderar över sitt drickande eller sitt mående på grund av beroendeproblematik.

Pixnekliniken i Malax
Pixnekliniken i Malax Bild: Yle/Patrick Stenbacka pixnekliniken

Numera hänvisas man alltid först till den egna kommunens öppenvårdstjänster. Det är den proceduren som måste genomgås innan klienten får tillträde till Pixneklinikens vård.

- Det går inte som tidigare att man ringer till Pixnekliniken och frågar när det passar att man kommer, utan det ska gå via hemkommunen. Där tar man ställning till vårdbehovet.

Av tradition har vårdperioden på Pixnekliniken varit fyra veckor lång men i dag är det allt fler som både vill ha och behöver längre vårdperioder än så, berättar Camilla Berts-Orre.

Pixnekliniken i Malax
Pixnekliniken i Malax Bild: Yle/Patrick Stenbacka pixnekliniken

- Vi har de som är här i upp till åtta veckor. Hemkommunerna är rätt positiva till om klienterna vill förlänga sin vårdperiod och man brukar få möjlighet till det.

Tror på människans möjlighet att förändras

Camilla Berts-Orre tror på människans möjlighet att göra förändringar. Det är det som driver henne att jobba med beroendeproblematik.

- Det som driver mig är också att få både allmänheten och beslutsfattarna att förstå att beroendeproblematik faktist är en sjukdom, inte enbart ett socialt problem.

- Det är en kronisk sjukdom som man behöver hjälp och stöd för att klara av.

Föreläsningar, samtal och akupunktur på Pixnekliniken

  • Vården på Pixnekliniken består av en 4 veckors intensivkurs med möjlighet till individanpassad längd.
  • Behandlingsprogrammet bygger på psykosociala metoder för att stöda förändringsprocesser vid beroendeproblematik, bl.a. 12-stegsprogrammet, KBT-teknik, MI-samtalsmetoden och HAP-programmet.
  • Genom föreläsningar, grupp- och enskilda samtal stöds klienten i förändringsarbetet med att hitta nya lösningar och en ny livsstil. Akupunktur och avslappningsövningar ingår också i behandlingen.
  • Under kurstiden ges möjlighet att bekanta sig med olika eftervårdsformer och individuella eftervårdsplaner görs upp. Personal finns på plats dygnet runt.
  • Anhöriga deltar i vården i form av inbjudan till enskilda samtal, par- och familjesamtal och anhörigkurs.
  • Hemkommunen betalar ett dygnspris för klienten. Själv betalar man en klientavgift för kortvarig anstaltvård.

Källor: Pixneklinikens webbplats , Camilla Berts-Orre

Berts-Orre säger att många tror att vården av ett beroende handlar om att göra människor friska. Vi har lärt oss att sjuk och frisk är motsatser till varandra.

- Men det handlar om att lära sig förstå sig själv och leva med problematiken utan att få akuta symptom som leder tillbaka till drickande eller annat missbruk.

Vanligt att dölja alkoholproblem

Det är vanligt att anhöriga försöker dölja alkoholproblem, säger Eva Asplund, verksamhetsledare för USM, understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård.

Eva Asplund, verksamhetsledare för USM, Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård
Eva Asplund Eva Asplund, verksamhetsledare för USM, Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård Bild: Yle/Anna Kurtén Pixnekliniken,understödsföreningar

Föreningen jobbar bland annat med stöd för anhöriga.

- Ofta blir det så att man vill skydda personen och man försöker normalisera det onormala. Det blir en fasad som man försöker hålla upp och det går åt jättemycket energi till det.

Har man problem med alkohol påverkas ganska många. Inte bara den nära familjen utan också arbetskompisar, vänner och andra runtomkring, säger Eva Asplund.

- Om man tänker kring vad som händer i en familj med alkoholmissbruk så är det ju en otrygghet för barn och unga. Det kan leda till familjevåld och olika konsekvenser både fysiskt och psykiskt.

- Det kan handla om rattfyllerier, övriga våldsbrott och ekonomiska bekymmer.

Ofta stor lättnad att berätta för andra

För att bryta det dåliga mönstret krävs en insikt och vilja att göra något åt problemet.

- Det krävs att man själv inser att det här funkar inte, det förgör mig och hela min familj. Vi måste söka hjälp och stöd, säger Eva Asplund.

- Jag tror att när man en gång vågar berätta så uppstår en stor lättnad. Att man vågar ta stöd av andra och säga åt nära kompisar och kanske släkten att nu ser situationen ut så här och vi orkar inte hålla uppe den här fasaden mera.

Sätt ner foten med övriga familjen

Eva Asplund säger att det bästa är att få alkoholisten att själv ta ansvar för konsekvenserna och att inte möjliggöra drickandet.

- Få personen att inse att om du dricker så leder det till det här. Backa inte upp personen utan ta en enad linje med övriga familjen och sätt ner foten. Det kan få personen att inse att han eller hon behöver göra något åt sina problem.

En man håller en vodkaflaska i ena handen och en ölburk i den andra.
En man håller en vodkaflaska i ena handen och en ölburk i den andra. Bild: Linus Hoffman / Yle Fylleri,Alkohol,alkoholmissbruk,rusmedel,rusmedelsberoende,alkoholberoende,Dryckesburk,öl

Understödsföreningen har en verksamhet som man kallar Se mig, som går ut på att se och upptäcka barn och ungdomar som har föräldrar med missbruksproblematik.

Man ordnar läger, träffar och aktivitetsdagar samt ger individuellt stöd.

Eva Asplund säger att barn och unga brukar känna en stor lättnad över att få träffa andra som har det likadant och få lära sig vad beroendesjukdomar handlar om.

- Att det inte är deras fel att mamma eller pappa dricker. Och att de kan lära sig att må bra oavsett vad föräldern väljer.

Sedan två år tillbaka ordnar föreningen också samtalsgrupper i Vasa och Närpes.

Andelen som söker hjälp enbart för alkoholproblem har minskat

Inom öppenvården i Vasa hade man ifjol omkring 3 000 besök som hade att göra med beroende, berättar man vid Vasas center för mental- och beroendevård Horisonten.

Av dem var det omkring en tredjedel som behövde hjälp med alkoholproblem.

Ett mångprofessionellt team hjälper inom öppenvården

  • Vårdförhållandet bygger på frivillighet och samarbete med klienten. Man följer God medicinsk praxis-vårdrekommendationerna för alkoholproblem.
  • Klientens problem konstateras genom intervju och vid behov laboratorietest.
  • Klienten får en egenvårdare och har också tillgång till ett mångprofessionellt team med sjukvårdare, socionomer, en handledare och en överläkare i missbruksvård.
  • Innehållet i vården är alltid individuellt.
  • En central byggsten i vården av alkoholism är att ge tillräcklig information om själva sjukdomen. Då kunskapen om sjukdomen ökar är den lättare att förstå och kontrollera.
  • Tillfrisknandet består av att vänja sig av vid gamla vanor och hitta nya vanor och förhållningssätt.
  • Det psykosociala stödet och stödsamtal som man erbjuder klienterna beaktar hela klientens livssituation eftersom sjukdomen påverkar hela livet på många sätt.
  • Om klienten vill kan också anhöriga delta i vården.

Källa: Jaana Kurki, ledande handledare vid Vasas center för mental- och beroendevård Horisonten

Andelen som söker hjälp enbart för alkoholproblem har minskat på lång sikt i takt med att problem med blandmissbruk har ökat.

I år verkar antalet besök hållas på ungefär samma nivå som ifjol.

Sök hjälp i ett tidigt skede

Till Horisonten får man tid inom en vecka, säger ledande handledare Jaana Kurki.

Ett blodprov tas från armveck.
Ett blodprov tas från armveck. Bild: Mostphotos/ Michael Erhardsson blodprov,medicin,sjukhus,hälsovård,hälsovårdare,sjukskötare

Det är bra att söka hjälp för alkoholproblem redan i ett tidigt skede, säger Kurki.

Att ta upp problemet till diskussion har stor betydelse när det gäller att förebygga sjukdomen och identifiera den i ett tidigt skede.

- Det har visat sig att man med hjälp av en mini-intervention kan hjälpa klienter innan de blir beroende. Man får och ska söka hjälp när oron har väckts för en själv eller för en närstående.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten