Hoppa till huvudinnehåll

Experterna om de estniska barnens växande övervikt: Barnen rör sig för lite men det är med traditionella matvanor vi åtgärdar problemen

Barn lyfter tyngder på en lekstadion på Lottemaa temapark i södra Estland.
Barns kroppar är inte skapta för att träna på samma sätt som vuxna. Barn lyfter tyngder på en lekstadion på Lottemaa temapark i södra Estland. Bild: Gustaf Antell Barnfetma,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),fetma

Endokrinologen Ülle Einberg säger att barn inte kan träna hullet av sig. Det enda sättet för dem att gå ner i vikt är genom god diet och stort tålamod.

Barnen ligger och sover när jag kommer till dagiset Pillerpall i Vaida drygt 20 kilometer sydost om Tallinn.

Det är jätteviktigt att barn sover tillräckligt

- Det är jätteviktigt att barn sover tillräckligt, vi ser tydligt att barn som är trötta lättare blir överviktiga, säger dagisläraren Gerli Lehe genast.

Det här är något som stöds av forskningen. Både våra hunger- och mättnadshormoner påverkas negativt av för lite sömn.

Gården på dagiset Pillerpall i Vaida i Estland är full av klätterställningar.
Dagiset Pillerpall. Gården på dagiset Pillerpall i Vaida i Estland är full av klätterställningar. Bild: Gustaf Antell lekparker,Lekparksmöbler,lek,Estland,lekparksverksamhet

Men jag tror att tajmingen när hon bjöd in mig är mer noggrant uträknad än så.

Det är onödigt att barnen utsätts för en journalist som börjar fråga dem om övervikt och kanske till och med vill fota dem i det sammanhanget.

- I varje grupp har vi åtminstone ett barn som är överviktigt, påpekar Lehe. En barngrupp har vanligtvis 18 barn.

Redan i dagisåldern har barnen lärt sig skönhetsidealen och den som är rund har det tufft. Det är fortfarande vanligt i Estland att vuxna kommenterar barns vikt direkt åt barnet.

Närbild av en gungas kätting
Närbild av en gungas kätting Bild: Gustaf Antell lekplats,lekplatser,lek,Estland,Gunga,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),Dagisbarn,Barnfetma

Det är inte något Lehe gör, men däremot ser hon det som sin uppgift att tala med föräldrarna om barnens hälsa.

- Det finns fler barn per grupp som redan håller på få en benägenhet för övervikt. De har helt tydligt lärt sig dåliga matvanor hemifrån och de är fysiskt så svaga att de inte tycker om att röra på sig.

För mycket skärmtid på kvällen är ett gissel

- Barnen sover för lite. De sitter vid sina telefoner precis som sina föräldrar till sent på kvällen. På morgonen stiger de tidigt upp, alla är trötta och så skyndar de till dagis utan att ha fått någon energi i sig.

I Estland serverar de flesta dagis frukost, men eftersom barnen ofta kan komma både tidigt - sjutiden - och sent - niotiden, äter de på många ställen ganska sent.

Det som också är typiskt när man sover för lite är att suget efter sötsaker växer― Gerli Lehe

- Det som också är typiskt när man sover för lite är att suget efter sötsaker växer. Både vuxna och barn sätter snabbt i sig något sött på morgonen bara för att de har sovit för lite.

Det är lätt eftersom estniska butiker i dag börjar ha ett lika brett godisutbud som finländska.

Dessutom är godis i dag ofta paketerat i större förpackningar, vilket gör att mängden dåliga kalorier genast på morgonen blir nästan chockartad för ett barns kropp.

Dagisläraren Gerli Lehe
Gerli Lehe jobbar på dagiset Pillerpall i Rae kommun. Hon sitter också i kommunfullmäktige. Dagisläraren Gerli Lehe Bild: Gustaf Antell Estland,Gerli Lehe

På Barnsjukhuset i Tallinn har doktor Ülle Einberg redan gjort upp en lista på hur mycket sömn ett barn behöver när jag kommer dit.

Ülle Einbergs sovbehovslista

  • 4-12 månader gamla barn behöver 12-16 timmars sömn
  • 1-2 år behöver 11-14 timmars sömn
  • 3-5 år behöver 10-13 timmars sömn
  • 6-12 år behöver 9-12 timmars sömn
  • 13-18 år behöver 8-10 timmars sömn
Tre barn i tre hängmattor
Tre barn i tre hängmattor Bild: Gustaf Antell Hängmatta,vila,sömn,sömnlöshet,sömnbrist,sömnstörningar,sömnapnésyndrom

Einberg är chef för avdelningen för endokrinologi, det vill säga det är här barn med störningar eller sjukdomar i de hormonproducerande organen får hjälp.

- Barn sover för lite. Det påverkar bukspottkörteln negativt, säger Einberg.

Hon påpekar att det inte finns någon normal eller hälsosam övervikt utan ur hälsosynpunkt måste målet vara att inga barn blir runda.

- Den vanligaste frågan jag får av föräldrarna är hur man vet att ens barn är överviktigt.

Doktor Ülle Einberg i sitt arbetsrum
Barnläkaren Ülle Einberg. Doktor Ülle Einberg i sitt arbetsrum Bild: Gustaf Antell Barnfetma

Det enkla svaret är att jämföra med BMI-tabellerna för barn eftersom de fungerar annorlunda än tabellerna för vuxna. Barn ska ha betydligt lägre BMI och pojkar och flickor har också olika skalor.

Dessutom har myndigheterna i till exempel Finland och Estland lite olika skalor och definitioner.

Enligt världshälsoorganisationen WHO:s uträkningar är en fjärdedel av barnen mellan sex och nio år i Finland och Estland överviktiga eller feta.

- Ett lättare sätt är att följa med hur mycket barnet går upp i vikt per år, säger Einberg. Före puberteten är två kilogram per år rätt.

Men ibland växer ju barn ganska snabbt och blir lite runda för en tid?

- Det är aldrig bra om för hälsan om ett barn går upp flera kilo på ett år.

Varför rör sig estniska barn allt mindre?

Estland har på färre än trettio år gått igenom en förvandling som tog Finland och västvärlden drygt 50 år, det vill säga efterkrigstiden till millennieskiftet ungefär.

För inte så länge sedan var barnen aktiva. De lekte på skolgården, rörde sig i sin närmiljö och sportade mycket.

Barn leker en traditionell barnlek på Lottemaa temapark i södra Estland.
Barn leker en traditionell barnlek på Lottemaa temapark i södra Estland. Bild: Gustaf Antell barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),lek,lekar,lek (barnlek),rörelse,motion,motion (idrott),hälsa,mental hälsa

I dag är deras tid och rum mer reglerat och föräldrarna mer beskyddande mot yttre risker.

I Tallinn finns det få platser dit barn och ungdomar spontant kan gå och sparka boll. Upplysta konditionsspår passar vuxna kroppars motionsbehov bättre än ungas.

Det finns i och för sig fler lekplatser än tidigare, men de är allt som oftast bara gjorda för småbarn.

Barn leker en traditionell barnlek på Lottemaa temapark i södra Estland.
Barn ska leka. Barn leker en traditionell barnlek på Lottemaa temapark i södra Estland. Bild: Gustaf Antell lek (barnlek),lekar,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),rörelse

Och sen är det det här med barnens hobbyer. I dag är det ofta de vuxnas bilschema som avgör vilka intressen barnen har. Förr valde barnen sin egen hobby och tog sig själv till träningen.

Barn får inte tvingas till fysiska uthållighetsprestationer

- Barn behöver röra på sig, påpekar Ülle Einberg. En timme per dag, minst. Dessutom borde de ha en eller två hobbyer så att de har övervakad träning ett par gånger i veckan.

Sedan betonar hon att det här är rekommendationer som man ska ta till sig innan barnet har blivit överviktigt.

- När ett barn väl har blivit överviktigt går det inte att korrigera med att sätta barnet i rörelse. Det måste göras genom att förändra matvanorna och mängden energi ett barn sätter i sig.

Förklaringen är att barns kroppar är annorlunda än vuxnas.

Tre barn på äventyrsbana i Estland
Tre barn på äventyrsbana i Estland Bild: Gustaf Antell lek (barnlek),lekar,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),gång (motion),motion,motion (idrott),klättring

- Barn är inte uthålliga på samma sätt som vuxna, så de kan till exempel inte börja jogga för att gå ner i vikt. Deras kroppar är inte skapta så.

Lösningen är att ge barnet rätt diet med tillräckligt många kalorier för att de ska växa och utvecklas på rätt sätt. Får de bra mat och rätt antal kalorier växer de ur sitt hull.

Dagisläraren Gerli Lehe säger att många föräldrar inte vill att barnen ska sova på dagis eftersom de då har svårt att somna på kvällen.

- Då brukar jag föreslå att de gör något utomhus med sina barn på kvällen. Rör på er, lek tillsammans. Men det vill föräldrarna inte.

Hälso- och kostrådgivaren Kerttu Siim-Wilcox lyfter fram hur den stress som många upplever i samhället bidrar till att föräldrarna helt enkelt inte orkar umgås med barnen.

- Stressen påverkar vår vikt både direkt och indirekt. Både barn och vuxna känner ofta när de kommer hem att de inte fysiskt orkar göra någonting.

Bild på PR-affisch på BUU-klubbens utbud
Också BUU-klubben räknas som skärmtid. Bild på PR-affisch på BUU-klubbens utbud Bild: Gustaf Antell Barnfetma

Så de stirrar på skärmar i stället för att ta en gemensam promenad eller utföra någon annan fysisk aktivitet ihop.

Den viktigaste faktorn för barnets hälsa är därför utan tvekan matvanorna.

Det barnet sätter i mun påverkar hur barnet orkar motionera, hur bra barnet sover, hur det klarar stress och hjälper till att hålla sjukdomar som diabetes borta.

Estniska experter: Föräldrarna bär huvudansvaret

Det är därför dieten både är huvudorsaken till barns övervikt och en förutsättning för att minska på övervikten.

Det vi sätter på tallriken och det vi dricker och äter också mellan måltiderna har förändrats radikalt på en kort tid. Också i Estland har hel- och halvfabrikat blivit allt vanligare.

- Det som har hänt är främst att portionerna har blivit större och matens kvalitet har sjunkit, säger barnläkaren Ülle Einberg.

På 1990-talet brukade vi tala om barndiabetes och vuxendiabetes. I dag kan vi inte göra den distinktionen mellan typ 1 och typ 2 diabetes― Ülle Einberg, endokrinolog

Följderna av den här utvecklingen har varit radikala.

- När jag på 1990-talet reste runt och föreläste om diabetes brukade vi tala om barndiabetes och vuxendiabetes. I dag kan vi inte göra distinktionen mellan typ 1 och typ 2 på det sättet mer.

Ett annat sätt att uttrycka det är att barn har börjat få livsstilsdiabetes.

- Det här är en följd av att bukspottskörteln aldrig får vila. Barnen småäter för mycket. De insulinproducerande betacellerna jobbar sig liksom till döds, förklarar Einberg.

Bukspottskörteln får aldrig vila. Barnen småäter för mycket. De insulinproducerande betacellerna jobbar sig till döds― Ülle Einberg, endokrinolog

Men nuförtiden ordnas det ju kalas och fest och marknad hela tiden. Då blir det ju automatiskt småätande, eller hur?

- Det är sant och du har en bra poäng, säger dagisläraren Gerli Lehe. Det gäller att diskutera och planera lite på förhand. Man kan åtminstone bestämma tillsammans vad som ska bjudas eller vad som köps.

Ska vi förbjuda barnen att ta emot godis som bjuds?

- Nej, men jag bjuder först på äpplen, päron, morot, gurka. Barn brukar tycka om sådant, det är vi vuxna som tror att det alltid måste finnas godis eller chips på bordet.

Som avslutning kan man bjuda någon sötsak, men då upplever barnet det redan som helt normalt att man bara får en eller ett par bitar.

Kostrådgivaren Kerttu Siim-Wilcox håller med och tillägger att nötter och plommon också alltid duger bra.

En skål med nötter, frön och russin och en skål med plommon på ett bord.
Kostrådgivaren Kerttu Siim-Wilcox bjuder Svenska Yle på frön, nötter, plommon och russin. En skål med nötter, frön och russin och en skål med plommon på ett bord. Bild: Gustaf Antell hälsokost,hälsa,Övervikt,Hälsokost,barnens övervikt

Siim-Wilcox vill dessutom vidga på perspektivet. Det klagas ofta på föräldrarna och på skolorna, men det viktigaste det estniska samhället kan göra för barnen är att ta de rätta politiska besluten.

- Enligt läroplanen måste barnen lära sig en massa saker som vi vet att de inte har nytta av i verkliga livet. Hälsokunskap är däremot något vi alla utan tvekan har nytta av livet ut. Varför är det inte ett obligatoriskt skolämne redan från de lägre klasserna?

Det här är dessutom ett aktuellt tema eftersom en av de mest lukrativa formerna av falska nyheter för tillfället är hälsoartiklar.

- Det skulle också vara bra med ett beslut som förbjuder barnen att använda sina smarttelefoner på rasterna, tillägger Siim-Wilcox.

Kostrådgivaren Kerttu Siim-Wilcox
Kerttu Siim-Wilcox Kostrådgivaren Kerttu Siim-Wilcox Bild: Gustaf Antell kostrådgivning

Hon håller som bäst på med ett pilotprojekt för att få in hälsokunskap som en del av dagisens verksamhet.

Det estniska socialministeriet hör också till en av de institutioner som betonar behovet av kunskap i hälsofrågor.

Det gör också EU, som har krävt att alla våra livsmedel har relativt tydlig information om vad de innehåller på paketen.

- Det är bra att det står på matpaketen vad de innehåller och jag köper själv bara sådan mat jag vet att är okej, säger Sirje Potisepp, chef för livsmedelsindustrins förbund Eesti Toiduainetööstuse Liit.

En kiosk som ser ut som en jättestor ask med popcorn
Det är lätt hänt att barnen får i sig för mycket salt när de äter popcorn. En kiosk som ser ut som en jättestor ask med popcorn Bild: Gustaf Antell Popcorn,populärkultur,salt (kryddor),snacks,Popcorn,popcorn,natriumklorid,Saltiga snacks

Men Potisepp betonar att esterna inte alltid vet hur de ska läsa informationen. Det beror både på brist på utbildning och på falsk information som sprids på medierna och bland familj och vänner.

- Allt handlar om proportioner. Reglerna för våra livsmedel är så strikta att det dessutom inte går att säga att det finns dålig mat i butikerna, allting är kontrollerat och ingenting är farligt.

Men ni får ju kritik bland annat för att ni har för mycket tillsatt salt och socker i de produkter som finns i butikerna?

Potisepp har två svar på den frågan. Å ena sidan:

- Livsmedelsindustrin har minskat på det tillsatta saltet och sockret, men minskar vi för drastiskt på en gång köper folk inte produkterna.

Vilka länder har Europas renaste mat?

1. Finland
2. Estland

Det är åtminstone så de estniska myndigheterna har tolkat Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (EFSA) rapport från 2016 om halten pesticider (kemiska bekämpningsmedel) i mat producerad i respektive land.

Här är en länk till EFSAs sida med rapporten.

Det här är svårt för livsmedelsindustrin att marknadsföra för konsumenterna.

- Enligt EU-direktiven får man inte skriva på paketen om man minskar en produkts saltinnehåll med tio procent, vi måste göra det med det dubbla för att få säga det till konsumenten.

Å andra sidan:

- Lagar man sin mat själv så kommer man ifrån problemet med tillsatser.

Men hemlagad mat är inte i sig en garanti för att du äter hälsosamt.

- Om du vrider fyra gånger på saltkvarnen blir det redan mer salt än hälsosamt och ofta mer än de flesta halv- och helfabrikat har.

Barnläkaren Ülle Einberg håller i stort med Potisepp. Vad som säljs i butikerna är åtminstone inte det primära problemet.

- Vi har alltid ätit sötsaker och saltat maten. Men i dag går vi till butiken, köper 250 gram godis och äter upp allt. Vi äter inte ett par tre bitar, utan hela paketet.

Juice i engångspaket för barn
Det är inget fel på de här produkterna om du ser dem som godis, men hälsosamma måltidsdrycker är de inte. Juice i engångspaket för barn Bild: Gustaf Antell saft,juice,orange juice,sötsaker,livsmedelsfärger,saft,Farliga sötsaker

- Den bästa maten är den du odlar själv, anser hälso- och kostrådgivaren Kerttu Siim-Wilcox. I städerna är det förstås sällan möjligt, så det är bra att det nuförtiden finns mycket närodlad och ekologiskt odlad mat.

Men det är ju dyrt?

- Sant, för en del familjer är det dyrt, men ibland handlar det också om inställning. Prioriterar du att barnen får hälsosam mat och bra matvanor eller att uppdatera din ficka med en ny smarttelefon?

Det sista visdomsordet

På dagiset Pillerpall i Vaida är gårdsplanen full med klätterställningar, gungor och utomhusleksaker. En liten cykel med stödhjul står mitt på gårdsplan, färdig för den som kommer först (med hjälm, förstås).

Det är viktigt att komma ihåg att tre av fyra barn i Estland, liksom i Finland, inte lider av övervikt.

Dagisläraren Gerli Lehe avslutar med ett sista tips till föräldrar:

- Om ni vill att barnen fortsätter att komma på besök också efter att de har flyttat hemifrån är det bäst att ni har gemensamma måltider när ni bor ihop. Det är något värt att komma hem till.

Doktor Ülle Einbergs lista på hur du enklast förhindrar att ditt barn går upp i vikt

I grunden handlar övervikt om att hitta balansen mellan den energi vi sätter i oss genom maten och den energi vi använder genom rörelse.

Det är alltså bra, men svårt, att räkna kalorier. Är dina barn inte överviktiga är det troligt att ni redan har hittat balansen ganska bra och då är det onödigt att plötsligt börja räkna.

De här enkla tipsen kan ändå vara värda att följa eftersom de hur som helst fungerar som goda hälsotips, menar Einberg:

  1. Så regelbundna måltider som möjligt
  2. Föräldrarna kontrollerar hur stora portioner barnen får och familjen äter tillsammans
  3. Minska på antalet gånger familjen köper snabbmat
  4. Minska på mängden socker familjen sätter i sig; ta bort bordssockret från matbordet och håll reda på mängden tillsatt socker i både mat och dryck
  5. Minska på konsumtionen av majssirap och andra produkter med tillsatt fruktos
  6. Minska på konsumtionen av helfabrikat och sådana halvfabrikat som har hög salthalt
  7. Ät frukt och prioritera sådan frukt som inte har för hög andel socker
Ett barn klättrar på en sned repstege i Estland
Äventyrsbana på Lottemaa temapark i södra Estland. Ett barn klättrar på en sned repstege i Estland Bild: Gustaf Antell glädje,Livsglädje,klättring,Klätterställning,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper)

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes