Hoppa till huvudinnehåll

Foodora-bud missnöjda med dåliga arbetsvillkor – företaget vill sänka frilansarlönerna ytterligare: "De gör så här för att de kan"

Demonstration
Tuomas Tammisto, före-detta matbud för Foodora, talar i megafon under demonstrationen i Helsingfors 6.9.2018. Demonstration Bild: Lehtikuva Foodora

Personer som jobbar som matbud för hemkörningstjänsten Foodora vittnar om dåliga arbetsvillkor. De flesta saknar arbetsavtal och försäkringar, och fraktar mat i väder och vind för en låg ersättning. Efter att Foodora beslutade att sänka timersättningen för frilansare ytterligare har röster höjts bland dem som är trötta på sin situation.

Nyligen samlades en grupp personer, som jobbar eller tidigare har jobbat som matbud för företaget Foodora, för att protestera mot sina usla arbetsvillkor.

Demonstrationen i Helsingfors centrum arrangerades för att sparka igång kampanjen "Foodora vastuuseen - oikeutta läheteille". Kampanjen ordnades i samarbete med gräsrotsorganisationerna Vapaa Syndikaatti och Vastavoima.

Gruppen hade lagt upp skriftliga förbättringskrav till Foodora, som de lämnade in på företagets kontor i samband med protesterna.

Blir man sjuk eller hamnar i en olycka är man väldigt ensam― Tuomas Tammisto

Matleveranstjänster är ett ganska nytt fenomen, som landade i Finland för ett par år sedan och har vuxit explosionsartat sedan dess.

Hungriga kunder får sin middag levererad direkt till hemdörren - men för dem som gör jobbet bakom ligger det sämre till.

Foodora: "Matbuden kan tjäna bättre på längre sikt"

Inom branschen saknas kollektivavtal och ersättningarna är ofta låga. I juli meddelade Foodora om att de tänker sänka frilansarnas timersättning från 8 till 7 euro.

Samtidigt höjdes provisionen med 20 cent till 2,20 euro per leverans.

Foodora, som går på förlust, motiverar beslutet om att sänka lönerna med att företaget har "optimerat" leveransrutterna och mängden matbud som jobbar samtidigt.

- Det här ska ge frilansare bättre intjäningsmöjligheter, förbättra servicen för våra kunder och göra oss mer konkurrenskraftiga som företag. Med andra ord är det en "win-win-win-situation", säger chefen för Foodora Finland, Carl Tengberg till Svenska Yle i ett e-postmeddelande.

Demonstration
Demonstranterna krävde bättre rättigheter för matbud. Demonstration Bild: Lehtikuva demonstration,Foodora

Tuomas Tammisto har tidigare jobbat som cykelbud för Foodora. Enligt honom hinner ett Helsingforsbaserat cykelbud utföra cirka 2-3 leveranser per timme.

- Det blir alltså svårt att få ihop så många leveranser per dag att man skulle få tillbaka den ena euron man förlorar från sin timlön, säger Tammisto.

Det är bara frilansarna som får provision. De få som är anställda har däremot en något högre timlön.

Cyklar 50 kilometer om dagen - utan försäkring

Tammisto var själv en av de få som lyckades ingå ett arbetsavtal med Foodora. Då är man försäkrad, får lön även om man blir sjuk och det mesta fungerar bra. Men så är inte fallet för alla.

På Foodora jobbar största delen av matbuden som samarbetsparter, det vill säga frilansare, skriver Helsingin Sanomat.

- Man är ändå i praktiken i en vanlig arbetstagares position - fast utan den säkerhet som ett verkligt arbetsförhållande medför, säger Tuomas Tammisto.

Många är missnöjda med sin situation men vågar inte gå ut offentligt― Tuomas Tammisto

- Foodora har kontroll över hur och när arbetsturerna utförs men kringgår samtidigt det ansvar som en arbetsgivare i normalfall har.

Allt ansvar ligger alltså på frilansarens axlar, konstaterar Tammisto.

Det håller Juha Antila, chef för utbildningsfrågor vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation, med om och hävdar att åtgärder måste vidtas för att förbättra matbudens situation.

- När frilansare jobbar som arbetstagare så måste de klassas som arbetstagare. Den lagförändringen behöver vi så fort som möjligt.

När frilansare jobbar som arbetstagare så måste de klassas som arbetstagare.― Juha Antila, FFC

När Tammisto började som frilansare fick han se hur ensam man är om någonting händer.

- Man har varken försäkring eller rätt till lön då man är sjukledig. Blir man sjuk eller råkar ut för en olycka är man väldigt ensam.

- Och när man då blir sjuk och är tvungen att stanna hemma en vecka - då förlorar man en hel veckas lön, och det är stora pengar då ersättningen annars också är så låg.

Demonstration
"We are workers! Not play mobiles" - personer som jobbar som matbud för företaget Deliveroo demonstrerade i Bryssel i januari 2018. Demonstration Bild: EPA / Stephanie Lecocq Deliveroo

Dessutom är arbetet fysiskt tungt, säger Tammisto. Som cykelbud kunde han under en fem timmars arbetstur cykla upp till 50 kilometer. Vissa dagar kunde det bli närmare 80.

Att susa runt på trafikfyllda gator kan dessutom vara farligt, någonting man lyft fram också i Sverige där cykelbud ofta hamnar i trafikolyckor.

Oberoende om man levererar mat med cykel, bil eller moped får man själv stå för kostnaderna som går till att upprätthålla sitt fordon.

Bilister hade tidigare rätt till kilometerersättning, men efter att den avskaffades kan deras månatliga ersättning krympa rejält då de själva ska stå för bensinen.

”Fel att utnyttja dem som saknar andra alternativ”

Frihet och flexibilitet - så motiverar Foodora sin frilansarmodell.

Ett jobb utan ett bindande arbetskontrakt kan mycket väl vara ett bra alternativ för till exempel studerande som vill tjäna en extra slant.

Men för dem som saknar andra möjligheter kan situationen vara svår.

Många som arbetar som matbud är utlänningar, ofta invandrare, som kanske saknar finländskt medborgarskap.

Frilansaren bär alla risker nu medan företaget bara kammar in nyttorna.― Juha Antila, FFC

- Det här är en grupp som är speciellt sårbar. Många kanske inte talar så bra finska och har svårt att få andra typer av jobb, säger Tammisto.

- Det är inte rätt att man utnyttjar personer i en desperat och svår situation. Vilket som helst jobb är för dem livsviktigt då de inte får andra stöd.

Arbetet tar ny form - plattformsekonomin växer

Problemen med Foodora och dess konkurrenter hänger ihop med ett större fenomen.

Det är frågan om den växande plattformsekonomin, där digitala plattformer binder samman en kedja av egenföretagare.

I Foodoras fall är det moderbolaget Delivery Hero som erbjuder en plattform, ett underlag för kedjan att fungera på, och där mobilapplikationen fungerar som mellanhand.

Plattformsekonomin blir allt större i Europa och USA. I Finland är fenomenet ännu ganska litet - men kan mycket väl ta fäste även här när det digitala blir det nya normala, säger Juha Antila.

- Samtidigt får vi fundera på hurdant slags arbetssamhälle vi vill ha i Finland. Allt som är tekniskt möjligt kanske inte är klokt eller attraktivt socialt sett.

Mobilapp för Wolt
Företag med mobilapplikationer - så här ser den nya plattformsekonomin ut. Mobilapp för Wolt Bild: Adam Höglund Wolt

Men oberoende av arbetets natur får arbetstagarens rättigheter inte kringgås, poängterar Antila.

- Lönen ska räcka till, försäkringarna vara i skick och alla ska behandlas rättvist. Det här ska fungera i alla slag av jobb men plattformsekonomin gör det lite för lätt för företagen att slinka undan.

Genom plattformsekonomin faller allt fler jobb någonstans mellan egenföretagande och att vara anställd. Därför finns det mycket som kan kringgås - och företag som Foodora tar tillfället i akt, säger Antila.

- Frilansaren bär alla risker nu medan företaget bara kammar in nyttorna. Foodora gör ju som de gör för att de kan.

Allt som är tekniskt möjligt kanske inte är klokt eller attraktivt socialt sett― Juha Antila, FFC

Och enligt Carl Tengberg är man på Foodora inte oroliga över att mista sina nuvarande matbud trots kritiken. Företaget tror också att de fortsättningsvis kan locka nya människor att söka sig till arbetet.

- Vår flexibla modell i kombination med samarbetsparternas intjäningsmöjligheter hjälper oss att både attrahera nya och hålla kvar våra partners. Vår tolkning är att största delen av våra matbud är nöjda, säger Tengberg.

Juha Antila säger att andra företag, som vill fungera rättvist, nu inte har plats att utvecklas på marknaden.

- Konkurrensen blir alltså förvrängd. Därför måste grundvillkoren vara desamma för alla.

Få vågar höja rösten

Ett tiotal personer deltog i demonstrationen förra veckan men det är omöjligt att veta hur många som i verkligheten är missnöjda med sin situation.

Få vågar gå ut offentligt utav rädsla för att mista sitt jobb, säger Tuomas Tammisto.

- Eftersom de är frilansare kan Foodora bara sluta ge dem arbetstimmar när de vill. Många talar nog om problemen men vill inte göra det offentligt eller med eget namn.

- Och det gäller inte bara Foodora, utan osäkerheten och övriga liknande problem finns även vid konkurrenten Wolt, tillägger Tammisto.

Vi såg hur man gjort i andra länder och tänkte att vi också måste göra någonting offentligt om vi vill få igång en förändring― Tuomas Tammisto

Liknande protester har ordnats utomlands till exempel i Tyskland, Storbritannien och Belgien. Under fotbolls-VM 2018 strejkade cykelbud i Frankrike som jobbar på Foodora, UberEats och Deliveroo.

- Vi såg hur man gjort i andra länder och tänkte att vi också måste göra någonting offentligt om vi vill få igång en förändring.

Tammisto hade under sin tid på Foodora sagt till om problemen, men ingenting hände.

- Problemet är att Foodora är ganska hierarkist. De flesta bestämmelser kommer direkt från företagets huvudkontor i Tyskland, och kommer det ett "nej" därifrån är det inte så mycket man här kan göra.

cykelbud för Foodora
Under en arbetsdag kan ett bud cykla upp till 50 kilometer. cykelbud för Foodora Bild: Sten-Åke Stenberg cykelbud

Demonstranterna bakom kampanjen har gett Foodora tid att ge ett svar fram till fredagen 14.9.

Carl Tengberg vid Foodora Finland säger till Svenska Yle att företaget uppmuntrar till transparent dialog, tar all feedback i beaktande och strävar till att "justera sina processer därefter".

Företaget skriver i sitt svar att de ska utreda möjligheten att åter ta i bruk frilansarnas sociala utrymmen - vilket var ett av de kampanjandes krav.

Utrymmet, där det fanns möjlighet till att byta kläder och gå på toaletten, avskaffades redan tidigare, utav orsaker som har att göra med "allokering av utgifter", förklarar Foodora enligt HS.

Till Svenska Yle gav företaget inget entydigt svar på ifall frilansarnas möjligheter till att binda arbetskontrakt kommer att förbättras eller inte.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes