Hoppa till huvudinnehåll

Jämställdhetsrapport: Både kvinnor och män upplever sexuella trakasserier i riksdagen

Skor på ett golv.
Män har lättare än kvinnor att nå tunga poster i riksdagen, uppger jämställdhetsrapport. Skor på ett golv. Bild: Yle / Henrietta Hassinen jämställdhet,män,kvinnor,könsdiskriminering,könskvoter,skor

Män anses lättare nå tunga poster i riksdagsarbetet, medan kvinnor oftare upplever att de blir avbrutna eller att någon annan tar över deras idéer. Samtidigt har var femte av de svarande ledamöterna - både män och kvinnor - upplevt sexuella trakasserier i riksdagen. Det visar en ny jämställdhetsrapport.

Både kvinnor och män i riksdagen upplever att de har goda möjligheter att få sin röst hörd i riksdagsgrupperna, utskotten och plenum. Men det finns också klara skillnader i hur män och kvinnor upplever arbetet som riksdagsledamot, visar en utredning som publicerats i dag.

Kvinnliga riksdagsledamöter upplever mer osakligt beteende i sitt arbete än vad de manliga gör. Kvinnor upplever oftare än män att de blir avbrutna eller att deras idéer förs fram av någon annan.

Män har lättare tillgång till de mest eftertraktade utskotten, och det är också fler män som är ordförande för utskotten. Män anses också ha lättare än kvinnor att nå senioritet, det vill säga erfarenhet av tunga uppdrag under sin karriär i riksdagen.

Kvinnor upplever oftare än män att de blir avbrutna

Både kvinnor och män i riksdagen nämner oftare en man än en kvinna när de får frågan om vem som har mest inflytande.

- När de svarande ombads nämna de mest inflytelserika ledamöterna var 74 procent av de nämnda män, säger forskare Anna Björk som varit med och sammanställt jämställdhetsrapporten, gjord av Oxford Research.

Män vill hellre sitta i utrikesutskottet och finansutskottet, social- och hälsovård anses höra till kvinnor

Av de sexton utskotten i riksdagen har bara fem stycken en kvinna som ordförande.

- Män har ofta ordförandeposten och kvinnorna är vice ordförande, så är det ju också inom partierna, säger Anna Björk.

Det finns också en skillnad i vilka ämnesområden som upplevs vara kvinnliga och manliga. Män vill hellre sitta i utrikesutskottet och finansutskottet medan social- och hälsovård anses höra till kvinnor.

Var femte ledamot har utsatts för sexuella trakasserier

Det finns också jämställdhetsproblem som upplevs av både män och kvinnor i riksdagsarbetet.

Ledamöter av båda könen önskar att arbetet skulle vara lättare att kombinera med familjelivet.

Både män och kvinnor har också hört sexistiska skämt.

Hela en femtedel av de svarande uppger att de har utsatts för sexuella trakasserier i riksdagen

Hela en femtedel av de svarande uppger att de har utsatts för sexuella trakasserier i riksdagen - det uppgav 12 kvinnor och 17 män, det vill säga 29 av 149 svarande. Den aktuella rapporten utreder inte vilken form av trakasserier det är fråga om.

75 procent svarade på enkäten

Det är första gången jämställdheten i riksdagsarbetet undersöks. Undersökningen har tagit modell av liknande rapporter i Sverige och Storbritannien.

Undersökningen bygger på en enkät som 149 av 200 riksdagsledamöter har svarat på. Utgående från det har forskarna intervjuat 34 ledamöter på djupet.

Det var talman Maria Lohela som beställde rapporten och nuvarande talman Paula Risikko som presenterade den i dag.

Riksdagens talman Paula Risikko redogjorde för resultaten i en rapport om jämställdhet i riksdagen
Riksdagens talman Paula Risikko understryker att riksdagsgrupperna har stort ansvar för vilka röster som hörs och vilka ledamöter som utses till de olika utskotten. Riksdagens talman Paula Risikko redogjorde för resultaten i en rapport om jämställdhet i riksdagen Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva riksdagen,jämställdhet,Paula Risikko

Risikko understryker att rapporten är viktig och att riksdagen måste arbeta med att förbättra situationen. Både när det gäller nolltolerans för trakasserier och när det gäller att göra riksdagen till en familjevänligare arbetsplats finns det mycket arbete att göra.

Grupperna har ett avgörande uppdrag när det gäller att se till vilka röster som hörs― Paula Risikko

I det här skedet finns inte några konkreta åtgärdsförslag, men Risikko understryker ansvaret som riksdagsgrupperna bär.

- Grupperna har ett avgörande uppdrag när det gäller att se till vilka röster som hörs. Och så måste vi alla se oss själva i spegeln, inte bara se på andra utan också på oss själva.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes