Hoppa till huvudinnehåll

Varför röstar finländare mindre flitigt än sina nordiska grannar? - "Vi litar på att vår Lipponen ska styra skutan i rätt riktning"

Väljare sätter ner sin valsedel
Finländare röstar inte lika flitigt som andra nordbor Väljare sätter ner sin valsedel Bild: Yle/Carmela Walder Kommunalvalet 2017,Kommunalval i Finland,Vallokal,Valsedel,kommunalval i sibbo

Johan Strang som är Nordenforskare vid Helsingfors universitet tror att politikens konflikter är tydligare för väljarna i andra nordiska länder.

Det kan åtminstone vara en av förklaringarna till att valdeltagandet i Norge och Sverige rör sig kring 85 procent, och i Danmark 80 procent, medan vi i Finland vant oss vid ett deltagande på kring 70 procent i riksdagsval.

- Folk röstar ju om de känner att de får inflytande. I Sverige är politik uttryckligen att välja och i Finland handlar det mera om att vi ska sköta det nödvändiga. Den svenska väljaren känner att denne är delaktig på ett annat sätt än väljaren i Finland eftersom hen starkare känner att någonting står på spel, säger Strang.

Porträtt av johan strang. han bär en vit skjorta.
Johan Strang. Porträtt av johan strang. han bär en vit skjorta. Bild: Veikko Somerpuro människan (art)

Politiska frågor ramas alltså in på ett annat sätt i Finland än i andra nordiska länder. Här kretsar diskursen ofta kring hur till exempel ekonomin eller relationen till Ryssland ska hanteras på ett pragmatiskt sätt.

Den samhällsvetenskapliga forskningen brukar ändå ofta betona att politik i grunden handlar om intressekonflikter och ideologier.

Vi är inte på samma sätt oroliga för att politikerna inte skulle sköta det här― Johan Strang, Nordenforskare

I Sverige har konflikten traditionellt artikulerats genom att det finns tydliga block för människor att välja mellan.

Strang menar att det politiska fältet är mer komplicerat i Finland. Därför vet väljaren inte heller vilka regeringsalternativ som tävlar mot varandra.

- Vi har på ett annat sätt vant oss vid att politik handlar om att fatta nödvändiga beslut om landets framtid. Vi ska välja de som ska, så att säga, sköta situationen. I Norge, Sverige och Danmark har man haft råd att på ett annat sätt ha en politisk diskussion där olika alternativ kommer fram. I synnerhet i Sverige har man ju kunnat välja landets riktning på ett annat sätt, säger Strang.

Regnbågsregeringar kan minska på röstningsivern

Regeringar i olika färgkombinationer kan också ha bidragit till att väljarna i Finland känner sig mindre eggade att vandra till urnorna än sina nordiska grannar.

- På ett rent retoriskt plan så kan det att vi har haft stora regnbågsregeringar knappast ha varit till valdeltagandets fördel, säger Strang.

Regeringen 2011
Regeringar som innefattar många olika politiska färger kan göra de politiska alternativen mindre tydliga. På bilden Jyrki Katainens så kallade regnbågsregering. Regeringen 2011 Bild: Statsrådets kansli regeringen 2011

På gott och på ont hyser vi kanske också mer tillit till att våra politiker oberoende av partibok strävar efter att främja allas våra intressen.

Det är enligt Strang inte enbart negativt, för politik handlar också om att hitta fungerande lösningar som överskrider de ideologiska gränserna.

- Vi är inte på samma sätt oroliga för att politikerna inte skulle sköta det här. Vi litar på att vår Lipponen ska styra skutan i rätt riktning. I Sverige är det helt annorlunda. Moderaterna och Socialdemokraterna är förtvivlat oroliga att landet ska gå åt skogen om den andra får styra. Därför klamrar de sig fast vid makten på ett annat sätt, säger Strang.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes