Hoppa till huvudinnehåll

Fallet med Foodoras cykelbud väcker diskussion om lagstiftningen: "Om det fallit under normal arbetsrätt skulle det ha varit omöjligt att göra så"

Demonstration
Foodoras cykelbud demonstrerar för bättre arbetsvillkor. Demonstration Bild: Lehtikuva demonstration,Foodora

Cykelbuden som arbetar för Foodora har uppmärksammat sin prekära situation efter att företaget plötsligt sänkte timersättningen.

Samtidigt har frågan om arbetstagarnas rättigheter i en så kallad plattformsekonomi stigit upp till ytan i och med fallet.

Vem ska klassificeras som arbetstagare under arbetsrätten i dag och hur väl är samhället anpassat till förändringen?

Mikko Kiesiläinen som är grön kommunalpolitiker och verksamhetsledare för tankesmedjan Libera säger att Finland inte är ett undantag och att vi måste anpassa oss i och med att den teknologiska utvecklingen driver oss mot ett nätverkssamhälle.

- Det här är inte en fråga om ett val för politikerna eller för samhället. Vi måste lära oss att leva med det och handskas med konsekvenserna, säger Kiesiläinen.

Lagstiftning och socialskydd

Förutom att det krävs lagstiftningsmässiga åtgärder för att klargöra arbetstagares status i en plattformsekonomi, kopplar Kiesiläinen frågan till hur väl socialskyddssystemet fungerar i dag.

Kiesiläinen tror att en reform är oundviklig.

- Vi kan välja mellan två modeller. En av dem är att ha någon form av lägre basinkomst, som ger mera frihet men också möjliggör att man smidigt kan göra snuttjobb. Ett annat alternativ är en typ av aktivitetsmodell som möjliggör en högre nivå av förmåner men som förutsätter striktare motprestationer i form av till exempel kurser eller arbete, säger Kiesiläinen.

Dan Koivulaakso
Dan Koivulaakso. Dan Koivulaakso Bild: YLE/Ted Urho Vänsterförbundet,morgonöppet

Vänsterpolitikern och avtalsombudsmannen Dan Koivulaakso tror inte heller att vi ska vara rädda för utvecklingen, men säger att fallet med cykelbud som befinner sig i den arbetsrättsliga gråzonen påvisar att systemet nu är dysfunktionellt.

- Foodora är ett bra aktuellt exempel. Mitt i allt sänkte företaget ersättningen för sina sändebud. Om det fallit under normal arbetsrätt skulle det ha varit omöjligt att göra så, säger Koivulaakso.

Lagböcker
Borde plattformsekonomin bättre beaktas i arbetsrätten? Lagböcker Bild: Yle/Sofi Nordmyr suomen laki

Det handlar alltså enligt Koivulaakso om att överföra arbetsgivarens risk på arbetstagaren. Och i det här fallet borde cykelbuden ses som arbetstagare.

- Om vi har en människa som jobbar under Foodoras arbetsledning måste vi fråga varför det inte räknas som ett vanligt arbetsförhållande. Kriterierna för vad som räknas som arbetsförhållande måste göras klarare, säger Koivulaakso.

Varför anses inte cykelbuden då vara arbetstagare?

- Till exempel har cykelbuden egna arbetsredskap och därför tolkas de inte som i ett arbetsförhållande. De anses ha en viss självständighet men då borde vi strama åt definitionen av vad som utgör ett arbetsförhållande.

- Man borde fråga sig om man inte också borde få ersättning när man använder egna arbetsredskap som sin egen cykel, säger Koivulaakso.

Både Koivulaakso och Kiesiläinen anser alltså att teknologin är ett sätt att organisera arbete på ett nytt sätt. Då blir frågan också vilket ansvar arbetsgivaren har och vad lagstiftaren borde beakta.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes