Hoppa till huvudinnehåll

Jack Werner lär oss att inte bli lurade på nätet - ogillar starkt begreppet “fake news”

Jack Werner, faktagranskare och författare
Jack Werner jagar virala skrönor på nätet Jack Werner, faktagranskare och författare Bild: Heidi Grandell-Sonck

Jack Werner gjorde sig känd i mediesverige år 2014 när han för tidningen Metro grundade Viralgranskaren tillsammans med kollegorna Linnéa Jonjon och Åsa Larsson.

Idén är enkel, ta fasta på berättelser, bilder eller uttalanden som blivit virala, alltså nått stor spridning på nätet, och granska sanningshalten i dem.

Fallet Marcia Karlsson

För Jack började det hela med fallet Marcia Karlsson.

Marcia Karlsson var en en kvinna som påstods ha blivit mördad av sitt ex som bodde på en flyktingförläggning.

Hon skulle precis ha fått åka och hämta två adoptivbarn till Sverige när exet tillsammans med en kompis attackerade och misshandlade henne på en parkeringsplats så att hon senare avled.

Texten, med en vacker bild av Marcia, spreds som en löpeld på nätet, men Jack anade oråd. Inte en enda tidning hade skrivit om mordet.

– När jag kontaktade den som publicerat inlägget och undrade varför det inte skrivits om mordet i tidningarna svarade hon att det var för att förövarna var invandrare och deras advokater hade lyckats lägga munkavle på tidningarna, berättar Jack.

Det enda hon undrade var varför folk hade ringt henne hela dagen för att fråga om hon var död.― Jack Werner

Då blev han övertygad om att inlägget var falskt och fortsatte jobba med fallet. Han tog reda på att det inte fanns någon som hette Marcia Karlsson och till sist fick han tag på personen på bilden. Hon hette Hennie och hade absolut inget med inlägget att göra.

– Det enda hon undrade var varför folk hade ringt henne hela dagen för att fråga om hon var död, berättar Werner.

Inlägget om "Marcia Karlsson"
Inlägget om "Marcia Karlsson". Personen på bilden, Hennie, har inget med texten att göra. Inlägget om "Marcia Karlsson" fake news website

Just det här inlägget kunde kategoriseras som anti-invandringspropaganda, lite som den välkända vandringssägnen Råttan i pizzan.

Men Jack Werner har också exempel på desinformation som spridits på nätet som direkt inneburit fara för liv.

En man efterlyste till exempel sina tre barn och fick tips om var de hade synats till via Facebook.

Problemet var bara att det aldrig var meningen att han skulle hitta dem eftersom han belagts med besöksförbud för att ha misshandlat barnens mor, vars nya identitet och gömställe nu var röjt.

– Och allt det här bara för att folk ville vara vänliga och hjälpa till, säger Werner.

Usel mediekritik

Förutom att begreppet fake news är svårdefinierat, är det otacksamt eftersom det också är politiserat, det för direkt tankarna till Trump.

Studier har visat att begreppet i sig har ett signalvärde som gör att den som hör det har ett lägre förtroende för de nyheter som konsumeras kort efter att de har hört det.

– För det tredje är det också så himla dålig mediekritik, säger Werner.

Han önskar att läsare, tittare och lyssnare skulle vara tydligare med och mer konstruktiva gällande vilken typ av journalistik de önskar ta del av, istället för att avfärda något som “fake news”.

Katter i flaskor

All desinformation som sprids på internet är såklart inte lika farlig. Det finns berättelser om platsinlindad sallad, om svenska köttbullar som egentligen är turkiska, om katter i glasburkar och annat, som åtminstone verkar ganska harmlöst till en början.

– Men om vi inte övar oss på källkritik nu, när sjutton ska vi då öva? frågar sig Jack.

Jack Werners tre tips för att slippa bli lurad på nätet

1. Kom ihåg att din hjärna är den bästa på att lura dig. Det handlar ganska lite om hur bluffen är utformad. Om den stämmer överens med vad du redan tycker kommer du i högre grad att bli lurad eftersom man tror på det man vill att ska vara sant.

2. Arbeta inte bara med källkritik utan också med källtillit. Jag rekommenderar att man inte följer mediehus specifikt utan att man letar upp ett antal journalister som man har förtroende för och följer dem.

3. Lär känna din informationsmiljö. Använd de verktyg som finns till buds. Vi har större researchmöjligheter just nu än vad vi någonsin har haft. Google är fortfarande bäst, där kan du till exempel göra bildsökningar. På Facebook kan du söka efter ord och statusar.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle