Hoppa till huvudinnehåll

"Det här är horribelt" – österbottniska kommuner missnöjda med att betala en, två och tre gånger för konkurrenskraftsavtalet

Man sätter ett mynt i en spargris.
Konkurrenskraftsavtalet, allmänt kallat kiky, har stått kommunerna dyrt. Kommunsektorn ligger 100 miljoner euro på minus efter att vinster och förluster räknats ihop, uppger man vid Finlands Kommunförbund. Man sätter ett mynt i en spargris. Bild: lev dolgachov affärsman,bank,euro,sparande,löner,affärsverksamhet,pengar,män,offentlig ekonomi,mynt,inkomstskatt,valuta,investeringar,Lön,sparbank,bank,metallmynt,Inkomst,förmögenhet,finansväsen,rika,investering,ekonomi

Effekterna av regeringens konkurrenskraftsavtal börjar nu synas allt tydligare ute i kommunerna och på många håll växer missnöjet. I de österbottniska kommuner Yle Österbotten talat med skräder man inte orden.

- Det här ser ut att sluta med att vi kommuner betalar inte bara en eller två, utan tre gånger för det här avtalet, säger Christina Båssar som är kommundirektör i Korsnäs.

Nog ser det ju ut som om man sparkar på en som redan ligger― Rabbe Eklund, ekonomidirektör i Korsholm

Det var i juni 2016 som arbetsmarknadsparterna undertecknade regeringen Sipiläs konkurrenskraftsavtal, med avsikten att förbättra företagens konkurrenskraft och skapa nya arbetsplatser.

För löntagarna innebär avtalet bland annat att arbetstiden förlängs med 24 timmar per år. Samtidigt förlorar statliga och kommunala arbetstagare 30 procent av sin semesterersättning.

Det stod klart redan då att avtalet inte endast skulle kännas av i statliga och kommunala arbetstagares plånböcker utan också drabba kommunernas ekonomi.

Bild på arbetsmarknadsparterna som skakar hand efter  att konkurrenskraftsavtalet uppnåtts i juni 2016.
Såhär såg det ut 2016 då man kom överens om konkurrenskraftsavtalet. Bild på arbetsmarknadsparterna som skakar hand efter att konkurrenskraftsavtalet uppnåtts i juni 2016. Bild: Petteri Paalasmaa / All Over Press konkurrenskraftsavtalet

Nu börjar kommunerna se den fulla effekten av avtalet och missnöjet växer, inte minst i Österbotten.

- Nog ser det ju ut som om man sparkar på en som redan ligger, säger Rabbe Eklund som är ekonomidirektör i Korsholm.

Svårt att se nyttan

Kritiken från Båssar och Eklund handlar om det som kommunerna upplever som mest orättvist i den ekonomiska tillvaron efter att konkurrenskraftsavtalet kom till - nämligen att regeringen upprepade gånger låter kommunerna stå för notan.

- Först sänkte regeringen statsandelarna med hänvisning till att kommunerna som arbetsgivare drar nytta av avtalet, säger Rabbe Eklund.

Det här med nyttan stämmer delvis, delvis inte, anser Christina Båssar. För även om kommunernas kostnader minskar då man inte betalar ut lika mycket i semesterersättningar, är det ändå svårt för kommunerna att få ut den fulla effekten ur avtalet eftersom kommunerna har en rätt statisk personalstyrka.

- Trots att arbetstiden förlängs över hela sektorn är oftast antalet anställda densamma och likaså månadslönerna. Det är närmast för vikariat och inhopp som man har kunnat minska på antalet arbetstimmar tack vare att arbetstiden har förlängts, säger Båssar.

Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs.
Christina Båssar Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs. Bild: Yle/Joni Kyheröinen christina båssar

Hon ger ett exempel som många kommuner kan känna igen från vårdsektorn.

- Där man kör treskiftesarbete behövs fortfarande alla anställda för att systemet ska fungera och överlappningstiderna blir lite längre med en halv timme mer arbete per vecka. Men arbete finns ju alltid inom dessa sektorer så det är jättesvårt att uppnå några inbesparingar.

Den negativa effekten blev mycket större än vad man först hade trott― Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs

Skattesmäll runt hörnet

Det som väntar kommunerna i höst är att betala för konkurrensavtalet ytterligare en gång, denna gång i form av en slags skattesmäll.

- Här har regeringen varit ärlig från början och medgett att konkurrenskraftsavtalet kommer att påverka kommunernas skatteintäkter negativt, men den negativa effekten blev mycket större än vad man först hade trott, säger Christina Båssar.

Det är så lite kvar av året så det enda vi kan göra i det här läget är att be alla sektorer i kommunen hålla extra hårt i pengarna― Rabbe Eklund, Korsholm

Sanningen när det gäller kommunalskatter uppdagas nämligen alltid i slutet av varje år då föregående års beskattning blir klar.

En prognos för hurdana skatteintäkter som är på väg finns till handa då kommunerna gör upp sina egna budgeter. Då är det upp till varje enskild kommun att budgetera helt enligt prognosen eller välja en försiktigare väg.

- I Korsnäs hade vi på känn att skatteintäkterna kanske inte skulle bli så bra som prognosen visade så vi tog bort 150 000 euro när vi gjorde upp budgeten för 2018, säger Båssar.

Trots det var budgeten i Korsnäs för optimistisk och den uppdaterade skatteprognosen som nyligen har blivit klar visar på ett ytterligare skatteminus för kommunens del.

- Men tack och lov blev smällen inte så stor som den kan bli i andra kommuner som budgeterat annorlunda, säger Båssar.

I Korsholm ser minskningen i skatteintäkter ut att bli överraskande stor, 1,5 miljoner euro under budget.

- Det ser inte bra ut. Och det är så lite kvar av året så det enda vi kan göra i det här läget är att be alla sektorer i kommunen hålla extra hårt i pengarna, säger Rabbe Eklund.

Ekonomidirektör Rabbe Eklund.
Rabbe Eklund Ekonomidirektör Rabbe Eklund. Bild: Yle/Anna Ruda rabbe eklund

Likadant för alla kommuner

Rabbe Eklund och Christina Båssar påpekar att de minskade skatteintäkterna berör alla kommuner.

I samband med att konkurrenskraftsavtalet togs i bruk hann man inte justera finländarnas skattekort, utan skattekorten blev utskickade med tidigare inkomstnivåer och skatteprocenter.

Det här innebär att den skatteåterbäring som i höst betalas ut för många är större än normalt. På nationell nivå handlar det om en totalpost i återbäringar som ligger mer än dubbelt över det normala.

Därtill har kommunerna fått för stora förskott på kommunalskatterna för både 2017 och 2018, vilket ska rättas till under årets två sista månader.

-- Så det är fråga om en tudelad smäll. Delvis ska vi korrigera det överstora förskott som vi har fått och delvis har vi en mycket större återbäringspost som ska delas ut till invånare runtom i landet, säger Christina Båssar.

Vi kommer kanske att klara det, tack vare att vi har lägre kostnader än budgeterat inom både primärvården och specialsjukvården― Christina Båssar, Korsnäs

För många kommuner svider det extra mycket att betala tillbaka just nu.

- Vi kommer kanske att klara det, tack vare att vi har lägre kostnader än budgeterat inom både primärvården och specialsjukvården, säger Båssar.

I Korsholm är det rakt tvärtom, där är vården en av de sektorer som ser ut att överskrida sin budget. Det räddar inte läget just nu, men Rabbe Eklund tittar på siffrorna för sysselsättningen och sätter sitt hopp till dem.

- Om trenden fortsätter med att allt färre går arbetslösa så kan vi kanske skörda frukterna av det i slutet av år 2019, då beskattningen för 2018 blir klar, säger Eklund.

Tredje gången gillt

Efter de förlorade statsandelarna och höstens skattesmäll kan det i värsta fall bli så att ytterligare en tredje nota för konkurrenskraftsavtalet landar på kommunernas bord.

- Tredje gången vi kommer att få betala är då man har gjort en kostnadsjämförelse inför utdelningen av statsandelarna nästa år. Eftersom kommunernas kostnader har minskat 2017 tar staten bort ännu mer, säger Christina Båssar.

Varken Rabbe Eklund eller Christina Båssar tycker det här är schysst spel från finansministeriet. Båssar håller med Eklund om att det ser ut som om statsmakten sparkar på kommunerna, som defacto redan ligger.

- Man drar bort och drar bort, och sedan är det någon fiffikus som påtalar att folket ute i kommunerna inte får service. Men det kan ju omöjligtvis sluta bra om man gör en kostnadsnivåjustering och hamnar betala för den tre gånger, säger Båssar.

Man drar bort och drar bort, och sedan är det någon fiffikus som påtalar att folket ute i kommunerna inte får service.― Christina Båssar, Korsnäs

Båssar tillägger att hon ogillar konkurrensavtalet inte enbart för avtalets effekt på kommunalekonomin.

- Det här är horribelt på många sätt. Att man kan ta till ett sådant här avtal som slår på offentliga sektorn och som slår ut inom en väldigt kvinnodominerad sektor som en riktad åtgärd, det tycker jag är fruktansvärt på ren svenska.

Alla i samma båt - kommunförbundet i nyckelroll

Missnöjet som nu pyr ute i kommunerna är vid det här laget så stort att man hoppas på någon slags åtgärd och förväntningarna är att Finlands Kommunförbund ska kunna sätta press på regeringen.

- Vi sitter alla kommuner i samma båt och vi hoppas kommunförbundet ska föra vår talan när det förhandlas med finansministeriet nästa gång, säger Christina Båssar.

På kommunförbundet är såväl missnöjet som förhoppningarna väl kända. Enligt tf. direktör Henrik Rainio står det helt klart att kommunerna har betalat för en del av konkurrenskraftsavtalet.

Defacto ligger kommunerna rätt rejält på minus när man räknar in såväl vinster som förluster.

- Vi ligger sammanlagt 100 miljoner euro på minus för kommunsektorn, så kommunerna har betalat den delvis, säger Rainio.

Kommunernas hus
Vid kommunförbundet känner man till missnöjet och hoppas få till stånd ändringar. Ett förslag är att kommunerna skulle kunna få en del av kakan från kapitalinkomstbeskattningen. Kommunernas hus Bild: Thermos/CC-by-sa-3.0 kommunernas hus

Rainio är också medveten om att minuset syns som minskad servicenivå ute i kommunerna. Han anser att den lättaste vägen att kompensera kommunerna helt klart ligger inom systemet för statsandelarna.

Vi ligger sammanlagt 100 miljoner euro på minus för kommunsektorn― Henrik Rainio, Kommunförbundet

Men det behövs fler åtgärder, anser Rainio.

- Man borde ändra inom skattesystemet så att kommunernas skattebas ska vara säkrad i framtiden.

Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen anser att en ändring kunde göras till exempel vad gäller beskattningen av kapitalinkomster.

- Det kunde vara möjligt att ändra skattesystemet så att kommunerna skulle få en del av intäkterna från kapitalskatten, idag får staten allting, säger Koskinen.

Andra och fler ändringar är möjliga enligt Koskinen, huvudsaken är att man gör något för att kommunerna ska överleva framöver.

- Det här kräver att vi tänker på nya sätt, säger Koskinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten