Hoppa till huvudinnehåll

Sixten Korkman: De långa skuggorna efter finanskrisen styr oss i fel riktning

Tio år efter Lehman Brothers-konkursen och den därpå följande finanskrisen lever vi med politiska återverkningar som försvårar arbetet mot bland annat klimatförändringen och skatteflykt. Samtidigt kan nästa kris vara på väg, varnar professor emeritus Sixten Korkman.

- Finansmarknaden är ett monster som bör övervakas och regleras mycket starkt. Vi är idag något bättre förberedda på en ny kris, men långt ifrån en trygg situation, säger Sixten Korkman, professor emeritus vid Aalto-universitetet.

Då den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers försattes i konkurs den 15 september 2008 var det verkligen som om ett monster hade vaknat. Konkursen orsakade en akut finanskris och det globala banksystemet höll på att kollapsa.

Under de därpå följande tio åren fick finanskrisen en förlängning i de så kallade skuld- och eurokriserna, då Grekland och andra skuldtyngda euroländer råkade i gungning.

Krisåren har satt djupa spår praktiskt taget överallt. Finland har sedan år 2008 inte haft en enda statsbudget som uppvisat ett överskott, och statsskulden har vuxit oavbrutet.

Sixten Korkman blev under krisåren en regelbundet anlitad expertkommentator, som kunde förklara krisens orsaker, samband och konsekvenser - som är både långtgående och konkreta.

Skuldbubblan som sprack

Redan samma dag som Lehman Brothers försattes i konkurs stod det klart att konkursen berodde på en spekulativ skuldbubbla som hade spruckit. Amerikanska banker hade beviljat mängder av konsumtionskrediter och bostadslån till högriskkunder och sedan "paketerat" lånen i form av värdepapper.

Risktagningen lönade sig så länge bostadspriserna i USA fortsatte att stiga. Men då högriskkunderna inte längre kunde betala av på sina lån och bostadspriserna vände neråt, var kraschen ett faktum.

Sista spiken i Lehmans kistlock kom då USA:s regering och centralbankschefen Ben Bernanke vägrade att låta rädda banken.

Den amerikanska centralbankens chef Ben Bernanke vittnar inför senatens budgetkommitté den 3 mars 2009
Den amerikanska centralbankens chef Ben Bernanke vittnar inför senatens budgetkommitté den 3 mars 2009 Bild: EPA/Matthew Cavanaugh centralbank

- Det var tänkt som en moralläxa, men det skapade total panik, konstaterar Sixten Korkman. Hela banksystemet, som byggde på blixtsnabba transaktioner och globala kapitalströmmar, framstod plötsligt som oerhört sårbart.

Bankerna började misstro varandra. Kunde fler banker gå omkull? Fanns det någon annan som hade torskat med de riskfyllda bolåneplaceringarna?

Bankerna vågade till slut inte låna av varandra, den kortsiktiga penningmarknaden säckade ihop och centralbanken måste träda in med miljardbelopp och "räddningspaket".

Den grekiska tragedin

Det skulle bli fler dyrbara räddningspaket innan den mest akuta krisen var över, också för europeiskt vidkommande.

- Vi insåg det inte genast i Europa, men faktum är att vi var lika insyltade som amerikanerna. Oförmågan i Europa att hantera bankkrisen var kolossal, påpekar Sixten Korkman.

Finanskrisen och misstroendet inom banksektorn skulle utmynna i en lång och envis lågkonjunktur. Företagen drog ner på sina investeringar och oroade konsumenter höll allt hårdare i sina slantar. Bostadspriserna rasade, både i New York, Washington och London.

Också i Finland var bostadspriserna på topp efter nästan tio år av högkonjunktur, och oron spred sig snabbt: Kunde det nu bli en krasch? Kanske någonting ännu värre än under lågkonjunkturen på 1990-talet, då banker gick omkull, arbetslösheten exploderade och folk tvingades paniksälja sina hem?

Tio år senare kan man konstatera att den fruktade bostadskraschen uteblev. Finansinspektionen bedömde redan i ett tidigt skede att bankerna i Finland hade god krisberedskap.

ECB:s byggnad i Frankfurt
ECB:s byggnad i Frankfurt Bild: EPA/BORIS ROESSLER ecb

Både i USA och Europa kom centralbankerna snabbt till undsättning genom att sänka sina styrräntor. Med hjälp av enorma stödköp och stimulansprogram lyckades centralbankerna hålla världsekonomin under armarna.

Krisen tog en ny vändning hösten 2009, då det visade sig att Grekland hade skuldsatt sig upp över öronen, efter att ha sopat sina ekonomiska problem under mattan i åratal. Snart uppdagades liknande problem i Portugal, Spanien och Irland.

Hösten 2011 var hela eurozonen i upplösningstillstånd. Dåvarande statsminister Jyrki Katainen (Saml) och finansminister Jutta Urpilainen (SDP) flög kors och tvärs över kontinenten från det ena nattliga krismötet till det andra, då fler räddningspaket skulle pusslas ihop.

Bild av Timo Soini som säger "Missä EU, siellä ongelma."
Bild av Timo Soini som säger "Missä EU, siellä ongelma." Bild: AOP, Yle, Sebastian Dahlström Timo Soini

Sannfinländarnas dåvarande partiordförande Timo Soini kunde vända alltsammans till sin egen och partiets fördel. Soinis populistiska EU-kritik bäddade för Sannfinländarnas valframgång och regeringsmedverkan år 2015.

De riktigt stora problemen finns kvar...

Tio år efter Lehman Brothers-konkursen är Sixten Korkman framförallt oroad över krisens politiska återverkningar.

- En finanskris är aldrig bara en finanskris. På 1930-talet hade vi en finanskris som ledde till en depression, som ledde till politisk extremism som ledde till andra världskriget, påminner Korkman.

Återverkningarna behöver inte vara lika dramatiska den här gången, men Korkman ser ett samband mellan finanskrisen och de populistiska, nationalistiska rörelser som har vuxit fram och bidragit till att Storbritannien nu är på väg ut ur EU och Donald Trump är USA:s president.

Den brittiska Leave-kampanjens buss som gör kampanj för att Storbritannien ska träda ut ur EU.
Den brittiska Leave-kampanjens buss som gör kampanj för att Storbritannien ska träda ut ur EU. Bild: EPA/STR Brexit,buss

- De långa skuggorna efter krisen för oss i en riktning som är helt fel med tanke på hur man rationellt borde angripa de problem vi egentligen står inför, till exempel finansiell stabilitet, klimatpolitik och skatteflykt. De här problemen kan bara hanteras effektivt genom ett starkare internationellt samarbete, säger Korkman.

...och nästa kris kan vara helt annorlunda

Sixten Korkman påminner om att en ny kris redan kan vara i antågande, men den kan vara helt annorlunda.

- Vi har fortfarande en stor finansiell sårbarhet. Vi har en högre belåningsgrad, mer skuld per BNP än vi hade före år 2008, påpekar Korkman. Centralbankernas stimulanspolitik och nollräntor har också haft oönskade effekter.

Samtidigt hopar sig de ekonomiska orosmolnen igen över USA. Sixten Korkman betecknar Donald Trumps politik som kort och gott pervers.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och USA:s president Donald Trump.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och USA:s president Donald Trump. Jean-Claude Juncker,Donald Trump,USA,Europeiska unionen,handel

- Donald Trump har ju genomfört tidernas finanspolitiska expansion, genom att kraftigt sänka skatterna och fördubbla underskottet från tre till sex procent av BNP på en ganska kort tid, konstaterar han.

Den amerikanska dollarn håller därmed på att stärkas och räntorna i USA går upp, vilket innebär problem för flera länder med stora dollarskulder.

- Turkiet är ett speciellt exempel men Argentina kan vi också peka på. Om Turkiet går in för något slags statsbankrutt eller om det turkiska banksystemet faller ihop har det starka effekter på bankerna i Frankrike, Spanien och Italien, påpekar Sixten Korkman.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes