Hoppa till huvudinnehåll

Vår demokrati mår sämre än på länge - aktivera medborgarna mer, säger forskare

Händer.
På lördag, den 15 september, firas demokratin runt om i världen. Men demokratin skall inte tas för given, och därför gäller det att ständigt uppdatera och utveckla den. Händer. Bild: YLE vänskap

Mera bildning och medborgardeltagande. Det kunde vara några av lösningarna på hur demokratins indexkurva kunde börja peka uppåt igen.

Den 15 september firar vi den internationella dagen för demokrati. Den här årsdagen inrättades av FN år 2007 och uppmärksammades för första gången året därpå.

Allmänt kan man säga att vi gillar demokrati, men de demokratiska värderingarna är på nedgång.

Det demokratiska indexet mäts varje år av exempelvis Freedom House, och i år pekar det neråt för tolfte året i rad.

Marina Lindell som jobbar på institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi i Vasa, menar att klyftan mellan demokrati som ideal och demokrati som praxis har ökat.

- Idealet är starkare än någonsin men praxisen är på nedgång, alltså hur demokratin förverkligas.

Det här, säger Lindell, leder till ökat missnöje vilket vi också kan se i Finland vad gäller hur beslut fattas.

Transparensen i beslutsfattandet är viktigt och att demokratin lyckas fånga upp allas intressen.

När beslutsprocessen upplevs som rättvis och transparent så har vi lättare att omfamna de beslut som fattas och vi uppfattar dem som mer demokratiska.

Marina Lindell.
Marina Lindell jobbar vid Åbo Akademin i Vasa, på institutet för samhällsforskning. Hon forskar bland annat i demokrati, medborgardeltagande och politiskt deltagande. Marina Lindell. Bild: Yle/Kati Enkvist. lindell

Från demokratiskt till auktoritärt styre

Med tanke på att demokratiindexet fortsatt att sjunka, så står demokratins värdegrunder inför betydande utmaningar.

Orsakerna bakom den sjunkande demokratin är att antalet demokratier minskar och att länder som Venezuela och Turkiet, men också Polen och Ungern, har blivit mer auktoritära.

Andra länder har sett försämrade politiska och medborgerliga rättigheter, frånvaro av rättvisa och fria val, undertryckt opposition, minskad pressfrihet och mindre rättssäkerhet.

- Till exempel i USA har pressfriheten försämrats med Donald Trump. Likaså har hans sammanblandning av privata affärer och statens angelägenheter försämrat demokratin.

För att öka förtroendet för demokratin anser Lindell att man skall satsa på medborgardeltagande.

- Både fysiska möten och online möten behövs där vi kan träffas för att diskutera och utveckla våra åsikter tillsammans. I samtal med de med avvikande åsikter ökar också förståelsen för andra.

Medborgarinitiativ bra för demokratin

Demokratin i Finland mår bra, vi ligger alltid bland "topp fem" på listan över de mest demokratiska länderna.

Idag ställer medborgarna allt större krav på insyn och inflytande i beslut, man vill till och med vara med i beredningen av besluten och föra fram sina egna frågor på agendan.

Demokratin i Finland har alltså blivit mer medborgarcentrerad.

För att ytterligare utveckla och förbättra demokratin i Finland kunde vi uppdatera de demokratiska institutioner vi redan har eller skapa nya som skulle ge medborgarna en större roll och större insyn i beslutsfattandet, enligt Lindell.

Hon nämner här Belgien som ett exempel. Där diskuteras inrättandet av en helt ny institution dit man väljer hundra slumpmässigt utvalda medborgare.

De ges sedan information om politiska frågor, får diskutera med varandra och med politiker och experter.

Sedan skall de fatta ett beslut som kan vara rådgivande för beslutsfattarna då de sedan i sin tur skall fatta sina beslut.

- Beslutsfattare bör öppna upp för att lyssna på medborgarna vid sidan av experter och andra intressenter.

Stödet har minskat bland unga vad gäller de liberala värderingar som demokratin står för, visar undersökningar.

Här borde man verkligen agera för att stärka förtroendet för demokratin, anser Lindell.

Det här genom att stärka utbildningen kring demokrati och aktivt medborgarskap i skolorna och i utbildningen.

- Vi har alla ett ansvar för att demokratin utvecklas, vi kan inte sätta det på någon skild institution eller enskild person.

Lindell efterlyser en utveckling av nya metoder för hur medborgarna skall få mera inflytande, hur man kan lyfta fram frågor på den politiska agendan.

böcker
Stärk utbildningen kring demokrati och aktivt medborgarskap i skolorna. Marina Lindell tror starkt på bildning och kunskap för att utveckla och förbättra demokratin. böcker Bild: Anki Westergård/YLE böcker,demokrati

"Ta aldrig demokratin för given"

På den internationella dagen för demokrati vill man påminna om att det är lika viktigt nu som alltid att vi värnar om och främjar demokratin.

Årets demokratitema är "lösningar för en föränderlig värld", fritt översatt.

Strävan är att demokratierna skulle vara mer inkluderande. Målet är att få med marginaliserade och unga i de politiska systemen.

Man vill även se att demokratierna blir mera mottagliga för förändringar som till exempel migration och klimatförändringar.

Lindell påminner om att ekonomisk utveckling och demokrati går hand i hand.

- Har man det bra ställt ekonomiskt så minskar ojämlikheten mellan olika grupper och individer och det förbättrar förutsättningarna för demokrati.

För att skapa ett demokratiskt samhälle krävs utbildning, folkbildning, frånvaron av korruption och ekonomisk utveckling, och de förutsättningarna har vi i Finland.

- Men i andra länder i världen jobbar man fortfarande med detta. Ger vi människor verktygen, utbildningen och kunskapen så stärker vi också civilsamhället.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle