Hoppa till huvudinnehåll

Att jobba frivilligt gör dig nöjdare

Äldre personer tillsammans med barn i en slöjdsal.
Medfostrarna Bjarne Sund och Göran Snellman med sina elever. Äldre personer tillsammans med barn i en slöjdsal. Vasa,skolan (fenomen),slöjd,Lektion

Allt fler jobbar frivilligt inom någon organisation inom exempelvis vård eller skola. Men många tänker inte på att de också jobbar frivilligt genom att exempelvis sköta barnbarnen.

De som jobbar frivilligt säger att det är meningsfullt och att man får mycket tillbaka. Det lönar sig också av hälsoskäl.

Cirka fyrtio procent av finländarna jobbar frivilligt, vilket är fler än tidigare, visar Taloustutkimus undersökningar för Medborgararenan, den riksomfattande vuxenläroanstalten Sivis och kyrkostyrelsen.

En av dem är Menna Hedberg från Helsingfors som har varit stödperson på Helsingfors Mission åt en ung tjej sedan februari i år.

- Det behöver inte vara en professionell socionom, vem som helst kan hjälpa en annan människa som behöver det. Från människa till människa, säger Menna.

Menna Hedberg sitter på en bänk
Menna Hedberg är stödperson för Helsingfors mission. Menna Hedberg sitter på en bänk Bild: YLE / Mathias Gustafsson frivilliga,stödperson

Hon och tjejen hon är stödperson åt har träffats och exempelvis druckit kaffe tillsammans och gått på bio.

- Bion var kanske inte så roligt eftersom vi såg skräckfilm. Det är inte helt min grej. Men hon hade roligt då jag var så rädd. Popcornen strittade från min famn när jag skrek och hon tyckte det var så roligt, småskrattar Menna.

Öppen port med skylt på.
Helsingfors Mission koordinerar upp emot 800 frivilliga för tillfället. Öppen port med skylt på. Bild: YLE/Hanna Nordenswan Helsingfors,frivilliga,frivilligt arbete,krisjour

Frivilligarbete lönar sig av hälsoskäl. Bland annat en undersökning från ifjol visar att den som jobbar ideellt mår bättre, är nöjdare och känner sig lyckligare. Man lever också längre.

De påståendena stöds av finlandssvenska frivilligarbetare.

- Det känns meningsfullt att man kan göra en insats för medmänniskan, säger Gunvor Sandström som sköter hon en kantinvagn på Åbolands sjukhus där den största betydelsen är att socialt finnas till för patienterna.

RK-frivilliga Gunvor Sandström och May Ahlqvist med sin kantinvagn i Åbolands sjukhus
Gunvor Sandström och May Ahlqvist. RK-frivilliga Gunvor Sandström och May Ahlqvist med sin kantinvagn i Åbolands sjukhus Bild: Maud Stolpe/Yle Åbolands sjukhus,Röda Korset,frivilligt arbete,Åbo,serveringspersonal

- Man ger lite av sin tid men man får väldigt mycket också, säger Gunvors kollega May Ahlqvist och konstaterar att det också känns bra att ha social kontakt med människor som tänker lite som en själv.

- Jag vill hjälpa, om jag kan vill jag såklart göra det, säger Menna Hedberg som jobbar som frisör och därför själv kan bestämma sina arbetstider, vilket förenklar möjligheten att jobba som stödperson.

Frivilligarbetet har en stor samhällelig betydelse

Det finns en press på frivilligarbetet från samhället där pengarna minskar och tjänster dras in. Bland annat har regeringen jobbat för att inom tredje sektorn hitta möjlighet till besparingar.

- Vi har inte råd i dag med allt det som vi skulle behöva göra när det handlar om att stöda och finnas till för människor i olika livsskeden, då talar jag om både yngre och äldre människor i olika sammanhang, säger Anna K. Forsman som är forskare vid Åbo Akademi i Vasa.

Anna Forsman. docent i mental folkhälsa.
Anna K. Forsman. Anna Forsman. docent i mental folkhälsa. Bild: Yle/Anna Ruda anna forsman

Frivilligarbetet beräknas i år motsvara närmare 170 000 årsarbeten, medan samma siffra år 2010 var 146 000. Räknat i pengar har det här en stor samhällelig betydelse. Teoretiskt kan man räkna ut att frivilligarbetet då är värt omkring 3 miljarder euro (baserat på 10 euro i timmen).

Den som flyttat till storstaden kan behöva stöd

Helsingfors Mission som Menna Hedberg jobbar för är en organisation som har vuxit och koordinerar nu upp emot 800 aktiva volontärer för tillfället.

Sophie Holm på Helsingfors mission
Sophie Holm koordinerar frivilliga på Helsingfors Mission. Sophie Holm på Helsingfors mission Bild: YLE / Mathias Gustafsson volontärer

- Det kan handla om allt från någon som har flyttat till Helsingfors och börjat studera och känner sig isolerad och bara vill ha lite sällskap i aktiviteter på fritiden. Eller någon som behöver lite mer stöd i något skede i livet, säger Sophie Holm som koordinerar stödpersoner för unga.

40 procent sysslar med frivilligarbete

Frivilligarbetet har ökat. Då fyrtio procent nu jobbar frivilligt så gjorde var tredje finländare frivilligarbete för tre år sedan.

Arbetet kan ändå definieras olika. Det som koordineras via organisationer är tydligare definierat och kan handla om allt från hjälp inom vården till att jobba på någon festival.

Jag tror att många inte tänker på sig själva som frivilligarbetare för att man har den typen av roll att man finns till för barnbarnen.― Anna K. Forsman, forskare

Men att sköta barnbarn är också att arbeta frivilligt.

- Jag tror att många inte tänker på sig själva som frivilligarbetare om man har den typen av roll att man finns till för barnbarnen. Det är också ett arbete men det är inte ett formaliserat arbete på samma sätt som man är med i en förening och bidrar till den verksamheten, säger Forsman.

Äldre är en stor resurs: “Nu har jag lorvat tillräckligt”

Överlag har äldre bättre möjlighet och tid att göra frivilligt jobb och ska därför ses som en stor resurs.

Det är många gånger äldre som är överrepresenterade i frivilligarbete. De gör en viktig insats för samhället generellt, påpekar Anna K. Forsman.

Äldre person tillsammans med en pojke med hörlurar på och såg i handen.
Medfostrare Göran Snellman tillsammans med Alexander Rosenberg i Gerby skola. Äldre person tillsammans med en pojke med hörlurar på och såg i handen. slöjd,skolan (fenomen),Vasa,Österbotten,skolfarfar

Då man blir pensionär söker man nya sociala roller.

- Det vi vet från forskningen när det gäller äldre och pensionärslivet i sig är hur viktigt det är med de sociala uppgifterna och att man känner att man kan bidra till samhället, bidra till sitt sammanhang och sina grupper, säger Forsman.

En äldre man hjälper en elev i skolan slöjdsal.
Bjarne Sund hjälper Leah Edberg under en slöjdlektion. En äldre man hjälper en elev i skolan slöjdsal. Vasa,skolan (fenomen),slöjd,Österbotten,Leah Edberg

Bjarne Sund från Vasa tyckte det blev tomt då han blev pensionär.

- Jag hade jobbat nästan 40 år. Jag hade arbetskamrater men ett tu tre var de borta. Då fick man nya arbetskamrater här, personalen är jättetrevlig och här känner jag att jag är välkommen, säger Sund som nu är medfostrare i Gerby skola i Vasa där de finns med på främst lektioner i slöjd, textilslöjd, modersmål och matematik.

May Ahlqvist bestämde sig för att ta det lugnt i två år efter att hon blev pensionerad för att fundera över vad hon skulle göra med sitt liv.

- Sedan tyckte jag att jag “okay nu har jag lorvat tillräckligt”, säger hon.

En av hennes vänner bad henne komma med i Röda korset och på den vägen är det.

Volontärerna blir fler men man använder inte lika mycket tid på arbetet som tidigare. I medeltal använder finländarna 15 timmar i månaden av sin tid (18 timmar år 2015). Trenden är också att det kortsiktiga arbetet ökar. Allt fler arbetar via nätet och också utanför organisationerna.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen