Hoppa till huvudinnehåll

I Helsingfors klädde man sig i frack medan resten av Europas studenter gjorde revolt

Studenter på trapporna till Gamla studenthuset kring sekelskiftet 1900.
Studenter på trapporna till Gamla studenthuset kring sekelskiftet 1900. Studenter på trapporna till Gamla studenthuset kring sekelskiftet 1900. Bild: CC BY 4.0 / Sandberg, Gustav Svenska litteratursällskapet i Finland Gamla studenthuset,Svartvitt,sekelskifte

1868. Världens första trafikljus tänds i London. President Andrew Johnson i USA ställs inför riksrätt. Och i lilla Helsingfors grundas studentkåren vid Kejserliga Alexanders Universitetet.

För 150 år sedan var Helsingfors långt ifrån den nordiska metropol staden är idag.

- Här fanns senaten, Senatstorget och universitetet. Storkyrkan hade nyss blivit färdig och mot havet öppnade sig några av de gamla byggnaderna vid Salutorget. Och det var i stort sett Helsingfors på den tiden, berättar Laura Kolbe, professor i europeisk historia vid Helsingfors universitet.

utesändning vid Tankehörnan
Ted Urho intervjuar Laura Kolbe och Sebastian Österman om studentkårens historia. utesändning vid Tankehörnan Bild: Yle/Carolina Husu studerandekårer,Tan­ke­hör­nan,Laura Kolbe,sebastian österman

Majoriteten av studenterna kom från landsbygden.

- Då tågförbindelserna blev bättre sökte sig landets bästa söner till huvudstaden för att studera. Sedan skulle de återvända till sin hemort för att hjälpa till med att bygga upp nationen, enligt tidens ideal.

Från läseklubb till studentkår

Det var på 1860-talet som Helsingfors började växa till sig som huvudstad.

- Den första lantdagen sedan den första i Borgå 1809 ordnades här, politiska partier grundades och tidningar växte fram. Det var en enorm förändring i den klassiska och hierarkiska kejsarstaden, förklarar Kolbe.

Det är också här vi finner premisserna för studenterna att ordna in sig i en studentkår.

- Det hade funnits olika läseklubbar och mindre föreningar, men det behövdes en samlande kraft, en studenternas röst i samhället.

På universitetet samsades både adelsgossar och bondesöner. Tillsammans utgjorde de studentkåren.

- Här var ju nationerna, som hade traditioner ända från 1600-talet, i en mycket viktig roll. Det var nationerna som blev den drivande kraften bakom studentkåren och studentrörelsen, berättar Kolbe.

utesändning vid Tankehörnan. Kvinna och ung man interljuvade
Laura Kolbe är professor i europeisk historia och Sebastian Österman sitter i studentkårens styrelse. utesändning vid Tankehörnan. Kvinna och ung man interljuvade Bild: Yle/Carolina Husu studerandekårer,Tan­ke­hör­nan,Laura Kolbe,sebastian österman

Enligt Kolbe blev studentrörelsen tongivande också i det övriga samhället, då de övriga rösterna ännu var så svaga och partibildningen ännu var i sin linda.

- Studentkåren var och har alltid varit en starkt politisk struktur och en intellektuell diskussionsarena.

Hur var det med nationens döttrar då?

Då diskussionen kretsar kring studentkårens första decennier handlar det oftast om vad nationens söner gjorde. Döttrarna kom med i ett lite senare skede.

- Emma Irene Åström var den första kvinnliga magistern som promoverades i Finland och det skedde 1882, berättar professor Laura Kolbe.

Suomen ensimmäinen naismaisteri Emma Irene Åström
Emma Irene Åström var Finlands första kvinnliga magister. Suomen ensimmäinen naismaisteri Emma Irene Åström Bild: Selma Jacobsson 1800-luku, Museovirasto Emma Irene Åström,1800-talet

Överlag gick det fredligt till då kvinnorna tog sin plats vid universitetet, särskilt då man jämför med den brittiska eller amerikanska kvinnokampen som ofta präglades av våldsamheter.

- Man kunde säga att utvecklingen var långsam men logisk. Kvinnorna kom med i nationslivet och tog sin plats. Men det var ändå först på 1960-talet som de första kvinnorna kom med i studentkårens styrelse.

Fylla 50 mitt under inbördeskriget

1918. Mitt under inbördeskrigets oroligheter firade studentkåren sitt 50-årsjubileum. Detta är något som ännu präglar universitetet. På många nationer hänger ännu minnestavlor över de stupade.

- Man kan inte låta bli att tänka vad som skulle ha hänt om de här killarna hade fått leva och hjälpa till att bygga Finland, säger Laura Kolbe.

General Mannerheim välkomnar tyska officerare under Mannerheims segerparad i Helsingfors 1918.
CGE Mannerheim firar den vita segern på Senatstorget. General Mannerheim välkomnar tyska officerare under Mannerheims segerparad i Helsingfors 1918. Bild: Museiverket Helsingfors,Finska inbördeskriget 1918,Seger,Carl Gustaf Mannerheim

Studentkåren präglade även nationsbygget efter inbördeskriget.

- Studenterna spelade ju en viss roll i bearbetningen av det politiska klimatet efter självständigheten, till exempel via extremrörelsen Akademiska Karelen-sällskapet. Det fanns en stor efterfrågan på politik och politiska yttringar.

En studentkår klädd i frack då resten av Europa ockuperade studenthus

1968. En värld står i lågor. I Prag rullar sovjetiska pansarvagnar på gatorna och i Paris reser sig studenterna i revolt. Men i Helsingfors? Här händer inte så mycket.

- Hela Finland vände sig mot studentkåren för att se hur de reagerar, men studentkåren klädde sig i frack och drack sin Benediktinerlikör och förberedde sig på 100-årsjubileet, förklarar professor Laura Kolbe.


I studentkårsvalet 1967 var det de konservativa fakultetsföreningarna som vann. Men de var inte konservativa i den politiska bemärkelsen, utan snarare traditionalister.

- Samtidigt kokade samhället runtomkring så vissa delar av studentkåren radikaliserades, särskilt inom kulturverksamheten. Plötsligt stod studentpolitiken på två olika ben: den radikala och den konservativa.

Medan studenterna gjorde uppror i Paris frågade sig det finländska samhället om inte studenterna i Finland skulle göra något liknande.

- Den första maj var media på plats och bevakade studentfestligheterna, men ingenting hände. Studenterna skålade och firade som förr, säger Kolbe.

Studentkåren var och har alltid varit en starkt politisk struktur och en intellektuell diskussionsarena.― Laura Kolbe

Att Gamla studenthuset i Helsingfors till slut ockuperades i november 1968 var delvis show, delvis genuin politik.

- I samband med studenthusockupationerna i Stockholm och Köpenhamn bestämde sig de radikala för att göra samma sak i Helsingfors, enligt europeisk modell. Så det var delvis importideologi och delvis ett behov för en dramatisk förändring från samhällets sida. Därför var ockupationen mer en politisk teater utgående från europeiska förebilder än en politisk aktion, men det behövdes.

Hör hur det lät då studenterna ockuperade Gamla studenthuset 1968:

Vad hände sen?

2018. Nu finns det trafikljus i så gott som varje hörn av planeten, riksrätten hägrar igen för USA:s president och studentkåren vid Helsingfors universitet lever och mår bra.

- Det är fantastiskt att få vara del av en maffig tradition som denna. Vi har faktiskt regelbundet stannat upp i styrelsen och funderat på detta arv, säger Sebastian Österman.

En ung man som är studerande
Sebastian Österman. En ung man som är studerande Bild: Yle/Carolina Husu studerandekårer,sebastian österman

Han började studera vid universitetet 2016 och sitter i årets studentkårsstyrelse. Frågorna de jobbar med är mer av global än lokal eller nationell karaktär.

- Framtiden är det som vi siktar på. Vi diskuterar mycket generationspolitik och vi vill fästa uppmärksamhet vid frågan om vi ens har 150 år kvar och vad vi kan göra för att försäkra oss om att vi har det, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen