Hoppa till huvudinnehåll

Män bestämmer om utrikespolitik och kvinnor om hälsovård - men få partier vill införa könskvoter i riksdagens utskott

Riksdagens plenisal.
Riksdagens plenisal. Bild: Jani Saikko / Yle Riksdagshuset (Finland),riksdagen,riksdagsledamöter,styrelse,statyer

I utrikesutskottet i riksdagen sitter fem kvinnor och tolv män, i finansutskottet fem kvinnor och sexton män. I social- och hälsovårdsutskottet är det precis tvärtom: fyra medlemmar är män, fjorton är kvinnor. Ändå är knappt något parti redo att införa könskvoter i riksdagen.

När det gäller en del ämnesområden är beslutsfattarna i riksdagen klart uppdelade enligt kön. Så är det inte i kommunala organ som till exempel nämnder. Där har lagen i över 20 år - sedan 1997 - krävt en könsfördelning på minst 40-60.

Svenska Yle har frågat gruppordförandena för partierna i riksdagen vad de tycker om könskvotering i utskotten. De flesta säger att kvotering skulle vara svårt.

Så här svarade partierna om könskvoter

Antti Kaikkonen, Centern:

Vi har inte diskuterat frågan men jag tror att min grupp anser att det inte är en bra idé för riksdagen, det är ganska svårt i praktiken. Det kan finnas grupper som har nästan bara kvinnor eller män och blir i praktiken ganska svårt. Men idén och principen att båda könen har god representation i utskotten är bra. Efter valet ska platserna delas ut igen och det är dags att göra det bättre än nu. Det är bra om vi har bättre jämlikhet i de här frågorna.

Kalle Jokinen, Samlingspartiet:

Mitt svar till könskvoter i utskotten är nej. När platserna fylls är det expertis och kunnande som är viktiga kriterier och de är inte beroende av kön. Jämställdhet är alltid viktigt för Samlingspartiets grupp. Det är en attitydfråga och kräver mycket mer än procenträkning.

Johanna Ojala-Niemelä, Socialdemokraterna:

Inom det politiska beslutsfattandet har könens jämställda deltagande lyckligtvis klart förbättrats. Under 2000-talet har regeringen representerats av både kvinnor och män och uppgifterna som både statsminister, finansminister och president har öppnats upp för kvinnor. Målet är att också utskotten ska ha en jämställd representation, men det kan inte vara formaliserat utan utskottsmedlemskapet påverkas också av expertis, eget intresse och att arbetsbördan ska vara jämnt fördelad mellan ledamöterna.

Simon Elo, Blå framtid:

Blå riksdagsgruppen understöder inte könskvoter i utskotten. Vi är överlag kritiskt inställda till kvoter för att främja jämställdhet. Jag föreslår ändå att riksdagsgrupperna samlas för att utgående från forskningsresultaten fundera på sätt att främja jämställdheten i riksdagen. Jag var förvånad över att så många ledamöter upplevde att deras nätverk är könsindelade.

Leena Meri, Sannfinländarna:

Vi har inte som grupp officiellt tagit ställning till frågan. Det viktigaste är att medlemmen är kompetent och verkligen intresserad av ärendena. Det skulle vara sorgligt om ett tvång om kvoter gjorde att någon annars lämplig person inte kunde väljas bara på grund av att den har fel kön. Saken påverkas också av hur folket har röstat in människor till partiet. Överlag understöder vi inte tvångskvoter.

Krista Mikkonen, De gröna:

Riksdagen har det problemet med utskotten att platserna måste innehas av riksdagsledamöter, det är en svårare palett än i kommunerna när nämnderna kan ha andra medlemmar än de invalda ledamöterna. Vi försöker själva se till att finns både kvinnor och män i utskotten, om vi har fler platser i ett utskott. Ibland kan det vara svårt att hitta villiga av ett särskilt kön. Om en grupp har flera medlemmar borde de se till att det är jämn könsfördelning men om gruppen är sådan att det finns bara ett par kvinnor och resten är män är det en rätt omöjlig uppgift. Kvoter är svåra, däremot borde grupperna själva fästa uppmärksamhet vid könsfördelningen.

Aino-Kaisa Pekonen, Vänsterförbundet:

Vi har inte behandlat frågan i gruppen. Ärendet är aktuellt nu i och med riksdagens jämställdhetsrapport. Vi kommer att diskutera frågan inom gruppen under hösten. Själv understöder jag i princip könskvoter. Könskvoter och deras konsekvenser för riksdagen borde utredas mer. Riksdagens talman ska också ta till åtgärder utgående från jämställdhetsutredningen. Att utreda kvoter kunde vara ett sätt att gå framåt. Någon sorts system borde finnas för att öka på jämlikheten mellan könen.

Thomas Blomqvist, Svenska folkpartiet:

Det är klart man vid tillsättandet av utskotten bör eftersträva så jämn könsfördelning som möjligt. När man ser på utskottssammansättningen i dag har vi inte lyckats till alla delar. Man borde fundera på att efter nästa riksdagsval koordinera det här bättre mellan riksdagsgrupperna. Då skulle man på förhand veta var det hotar uppstå en situation där könsfördelningen är väldigt ojämn. Små grupper har svårt att vara flexibla och bidra i vissa lägen, i synnerhet när man har bara en medlem i varje utskott. Det är ett ganska svårt pussel men finns rum för förbättringar och genom koordinering kan man nå långt. Jag tycker ju det inte ska vara omöjligt.

Peter Östman, Kristdemokraterna:

För vår del har inte kvotering varit något problem, vår grupp har två män och tre kvinnor. Men om en grupp inte har minst 40 procent män eller 40 procent kvinnor blir det problem om det kvoteras. Därför är det kanske bättre att ha nuvarande system och istället eftersträva jämlikhet så långt det är möjligt.

Sannfinländarna, De blå och Samlingspartiet säger tydligast att de inte är för kvotering. De flesta partier säger ändå att det skulle vara viktigt att grupperna frivilligt arbetar mer med att försöka få till stånd en jämnare könsfördelning i utskotten.

Kvinnor vill gärna sitta i utrikesutskottet

Utskottsplatserna delas nästa gång ut efter riksdagsvalet i april. Förutom könsfördelningen ska partifördelningen vara jämn.

Att till exempel utrikes- och finansutskotten har fler män beror inte på att kvinnor inte vill sitta där. Tvärtom vill de gärna det, visar riksdagens jämställdhetsrapport som gavs ut förra veckan.

Däremot är det klart kvinnodominerade Social- och hälsovårdsutskottet inte alls lika eftertraktat, inte hos någondera könen.

Män upplevs enligt rapporten ha lättare att landa eftertraktade poster i riksdagen. Därmed är det också lättare för män än kvinnor att uppnå senioritet i sin riksdagskarriär.

Vissa områden är ägnade män, andra kvinnor

Också i jämställdhetsrapporten togs den snäva könsfördelningen i en del utskott upp som ett problem. Men de intervjuade hade få konkreta förslag på hur det kunde åtgärdas.

Forskare Anna Björk från Oxford Research lyfter fram etablerad könsindelning och starka könsstereotyper som något som överlag lyftes fram bland de intervjuade i riksdagens jämställdhetsutredning.

Det upplevdes vara ett problem om man vill bli expert på ett område där man inte utgående från sin könstillhörighet tas på allvar― Anna Björk, forskare

Vissa ämnesområden inom politiken anses alltså så starkt vara manliga eller kvinnliga att det blir svårt för någon av ett annat kön att hävda sig inom området.

- Det upplevdes vara ett problem om man vill bli expert på ett område där man inte utgående från sin könstillhörighet tas på allvar, säger Björk om de intervjuade.

Män är ordförande, kvinnor vice ordförande

2/3

av partiordförandena och riksdagsgruppernas ordförande är män.

5/16

av ordförandena i riksdagens utskott är kvinnor.

83/200

av de sittande riksdagsledamöterna är kvinnor. Det är aningen färre än under de två tidigare valperioderna.

Kvinnor innehar i högre grad än män poster som vice ordförande i både partierna, riksdagsgrupperna och utskotten.

Enligt jämställdhetsutredningen om riksdagen har män lättare än kvinnor att nå senioritet, det vill säga samla på sig tunga poster i riksdagsarbetet. Det här trots att det är lika vanligt bland kvinnor som bland män att ledamöter varit invalda många valperioder i rad.

Vissa politikområden tolkas enligt de intervjuade fortfarande väldigt snävt. Det kan till exempel vara svårt att profilera sig inom utrikespolitik som kvinna eftersom det finns så starka föreställningar om att det är ett manligt ämnesområde.

- Det här har luckrats upp under åren men upplevdes fortfarande som ett problem, säger Björk.

Bland de intervjuade fanns också sådana som uppgav att de aktivt jobbar för att motarbeta könsstereotyperna och bli experter på just något som inte traditionellt "hör till" deras kön.

- De försöker aktivt bryta regeln för vilka frågor man kan tala om, säger Björk.

De intervjuade lyfte fram positiva sidor med att luckra upp könsindelningen: det fattas mera informerade beslut om de som fattar besluten har mångsidigare representation. Tolkningen av ämnesområdena breddas.

Läs mera:

Jämställdhetsrapport: Både kvinnor och män upplever sexuella trakasserier i riksdagen

Män anses lättare nå tunga poster i riksdagsarbetet, medan kvinnor oftare upplever att de blir avbrutna eller att någon annan tar över deras idéer. Samtidigt har var femte av de svarande ledamöterna - både män och kvinnor - upplevt sexuella trakasserier i riksdagen. Det visar en ny jämställdhetsrapport.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes