Hoppa till huvudinnehåll

Nya idéer krävs för att finansiera vägunderhåll

Riksväg 8 i Vikby.
Riksväg 8 i Vikby. Bild: Yle/Sarah Karjalainen Riksväg 8,Vikby,Vasa,riksåttan

Infrastrukturen i landet förfaller sakta men säkert om inga krafttag görs för att sköta underhållet. Samtidigt finns också en stor investeringsskuld.

Trafik-och kommunikationsminister Anne Berner besökte Jakobstad den 10 september och riksväg 8 var det mest akuta lokala bekymret för lokalpolitikerna men problemet är mycket större än så.

Underhållsskuld på 2,5 miljarder euro

Enligt minister Berner handlar underhållsskulden inom hela infrastruktursektorn i landet om 2,5 miljarder euro.

De senaste tre åren har det gjorts satsningar på nästan en miljard euro men skulden växer samtidigt med 100 miljoner euro varje år.

Anne Berner på sitt tjänsterum på kommunikationsministeriet
Anne Berner Anne Berner på sitt tjänsterum på kommunikationsministeriet Bild: Yle/Pekka Palmgren Anne Berner,Trafikminister

- Allt går inte att lösa via dagens budgetstrukturer, vi måste få bättre EU-finansieringsmöjligheter och bättre strukturer för hur infrastrukturer finansieras.

Vinterunderhållet av vägarna har kritiserats och enligt Berner är det en direkt följd av det eftersatta underhållet. En liten nödlösning är 25 extra miljoner i budgetrian för vinterunderhållet för den kommande säsongen.

- Säkra vägar på vintern förutsätter att underhållsskulden är skött, säger Anne Berner.

Investeringsskuld på 17-60 miljarder euro

Som om det inte vore nog med underhållsskulden finns det också ett enormt investeringsbehov i infrastruktur i landet.

Trafikverket har enligt Berner uppskattat summan till 17 miljarder, handelskamrarna till närmare 60 miljarder euro.

I de här summorna ingår inte snabba tågförbindelser i södra Finland eller en tunnel under Finska viken till Estland och liknande.

- Investeringsskulden är svår att lösa utan nya lösningsmodeller.

En parlamentarisk arbetsgrupp funderar för närvarande på nya lösningsmodeller. Minister Berners förslag från januari 2017 om bolagisering av infrastrukturen sköts däremot hastigt ned.

- Det här får också kommande regeringar ta ställning till, det är ett långsiktigt projekt med nya finansieringsmodeller . Det är viktigt att det finns utrymme i samhället för att diskutera olika finansieringmodeller.

Näringslivets roll i finansieringen av infrastruktur

Enligt minister Berner är det lätt för näringslivet att säga att de sköter exporten och samhället skall stå för finansieringen av infrastrukturen.

Då måste enligt Berner också samhället kunna föra diskussionen om hur man hittar finansieringen.

I samband med ministerns besök i Jakobstad fanns förutom kommunala beslutsfattare och tjänstemän, också företagsledare på plats.

- Enligt den modell vi har idag anser vi ju förstås att infrastrukturen sköts av staten och fördelas jämnt över landet där behov finns, säger Matti Laurila, vd för Ekeri i Pedersöre.

VD Matti Laurila vid Ekeri i Kållby, Pedersöre
Matti Laurila VD Matti Laurila vid Ekeri i Kållby, Pedersöre Bild: Yle/Kjell Vikman Släpvagn,Pedersöre,matti laurila

Matti Laurila har ändå förståelse för att finansieringsstrukturen måste ses över, speciellt viktigt är underhållet enligt honom.

- Skulle den nuvarande modellen fungera så vore ju allt i skick. Min poäng var snarast att om vi drar vårt strå till stacken och håller åtminstone regionen på fötter, då tycker jag det är rätt att kräva vår del av kakan.

- UPM betalar mycket skatt och det borde räcka till, säger Simon Fagerudd som är platschef för UPM i Jakobstad.

Nya infallsvinklar borde kunna diskuteras

Trafikminister Anne Berner framhöll vid sitt besök i Jakobstad att det behövs öppenhet. Allt går inte att lösa via budgetstrukturer när det gäller de här frågorna.

Stadsdirektör Gösta Willman i Nykarleby var också med på mötet och han håller numera med Anne Berner men har tidigare varit hundraprocentigt emot tankegångarna.

- Jag är inte emot längre eftersom jag har sett hur omöjligt det är att komma framåt när det gäller underhåll- och investeringar i infrastruktur, säger Gösta Willman.

Gösta Willman.
Gösta Willman Gösta Willman. Bild: Yle/Jukka Tyni gösta willman

Negativ inställning från näringslivet

Attityden från näringslivets sida var klart negativ på mötet.

Industrin drar in skatteintäkter, staten får stå för den nödvändiga infrastrukturen med hjälp av skattemedlen, det var kontentan av inställningen på den kanten.

Gösta Willman anser att man bör tänka om speciellt när det gäller näringslivets roll.

Grunden skall vara skattefinansierad men eftersom näringslivet är med och pressar fram tyngre och tyngre fordonskombinationer så är infrastrukturen en gemensam sak.

- Alternativet är att fordonen får söka sig fram långa omvägar.

Riksåttan och kommunerna

Förslaget till stomvägsnät har upprört känslorna i Österbotten eftersom stora delar av riksåttan inte ingår i regeringens planer på nätverket.

Gösta Willman är inte främmande för tanken att regionerna och kommunerna i landet på något vis kunde vara med på en upprustning av till exempel vägnätet om landskapsreformen blir verklighet.

- Det får ju ändå inte bli så att en region är med och betalar och i en politiskt stark region betalar staten.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten