Hoppa till huvudinnehåll

Mjölk utan kor, ägg utan höns och kött av stamceller - vad ska vi äta i framtiden?

stamcell
stamcell Bild: David Parry / PA Wire Stamcell,kött

Vad ska vi äta då det av miljöskäl blir omöjligt att producera kött och åkerarealerna inte räcker till för den växande populationens behov?

Mänsklighetens matproduktion kan stå inför en omvälvning som kan jämföras med den agrikulturella revolutionen - lantbrukets uppkomst - för cirka 10 000 år sedan.

Människor måste troligen vänja sig vid att äta på ett helt nytt sätt, skriver Yle Uutiset som intervjuat forskaren Lauri Reuter vid Teknologiska forskningscentralen VTT.

Mjölkproteiner från bioreaktor

I Finland har man i år för första gången lyckats tillverka mjölkprotein i en bioreaktor med hjälp av mikrober.

Fördelen är att mikrober producerar mjölkproteiner mycket effektivare än vad en ko gör - utan att man först behöver föda upp en kalv till en nedsmutsande ko genom att mata den med foder man producerat.

Om några år har det kanske blivit möjligt att tillföra mjölkprotein i livsmedel, på samma sätt som mjölkpulver.

Uppfinningen med mjölkprotein vid VTT i Esbo är endast ett exempel på hur matproduktionen kan komma att revolutioneras globalt.

Mänskligheten kommer att förflyttas från åkrar och ladugårdar till en produktionsmässigt mer effektiv och ekologisk tidsera.

En bioreaktor kan byggas i öknen eller i en storstad

Förutom klimatförändringen är det också befolkningstillväxten som tvingar världen att tänka i nya banor.

- Om några årtionden måste man producera enorma mängder mer mat, men resurserna kommer helt enkelt inte att räcka till, säger bioteknikdoktorn och -forskaren Lauri Reuter vid VTT:s strategiska enhet.

Forskningslaboratorier och livsmedelsbranschens start up-företag runt om i världen håller på att utveckla ny teknologi och nya produkter. Konstgjort kött tillverkas av stamceller och det framställs mat med hjälp av mikrober direkt ur luften.

Lauri Reuter
Lauri Reuter vid VTT Lauri Reuter Bild: Antti Lähteenmäki / YLE

Framför allt i USA har investerare börjat få vittring på stora pengar i den nya matbusinessen.

Finländsk forskare uppfann mirakelgryta

Den finländska forskaren Lauri Reuter har uppfunnit en mirakelgryta som den internationella pressen presenterat som en lösning på världens matproblem.

CellPod är en liten bioreaktor för hemmabruk i vilken konsumenten i framtiden kan odla växtceller till föda.

Det finns tills vidare endast två prototyper av apparaten. Den ena finns i vetenskapscentret Heureka i Vanda och den andra befinner sig på världsturné.

Redan nu framställs bland annat lingon, björnbär och jordgubbar som cellodlingar. I framtiden kunde bär framställas såväl i livsmedelsindustrins stora tankar som i små bioreaktorer avsedda för hemmabruk.

Näringsmässigt verkar cellvävnaderna framställa liknande föreningar som växterna själva, utan att dock vara samma växter. Det är fråga om cellmassa, en sorts cellsylt.

Lingonvävnad sägs smaka vispgröt enligt dem som testat.

– Men det är naturligtvis ingen idé att vi i Finland börjar tillverka lingon i en tank. Alla kan gå ut till skogs och plocka lingon själv, säger Reuter.

bioreaktori
bioreaktori Bild: Antti Lähteenmäki / Yle Bioreaktor,VTT

– Men det finns många platser på jorden där man inte kan göra så, exempelvis Dubai. Där är det omöjligt att producera mat. Frågan är om vi kunde exportera finländsk teknologi dit?

Också äggvita framställs i Esbo

Reuter berättar att man också börjat tillverka äggvita i VTT:s laboratorium. Äggvita tros vara mycket användbar i livsmedel.

– Det finns några essentiella proteiner i äggvita. Vi tar genen från hönan - informationen om hur vi ska bygga upp proteinet. Vi sätter in proteinet i en mikrob och låter mikroben producera samma protein i en tank, säger Reuter.

Det finns också andra platser där man försöker tillverka ägg- och mjölkproteiner, bland annat i USA.

Finlands styrka uppges vara den långa erfarenheten av proteinproduktion i industriell skala.

Människor trånar efter kött

Köttätandet hör starkt till vår kultur och många människor trånar fortfarande efter sådan mat som vi hade mest nytta av för tusentals år sedan.

Finländarna äter i genomsnitt 80 kilo kött per år - många äter alltså sin egen vikt på ett år.

Biff av malet kött som framställts i laboratorium provsmakades för första gången i London år 2013. Fördelen med stamceller är att de inte behöver hö att äta och de släpper inte ut metan i atmosfären.

Mat i framtiden
Mat i framtiden Bild: Yle Nyhetsgrafik

Nu har köttindustrin börjat investera stora summor i utvecklingen av odlat kött. Bland annat "gåslever" och tonfisk gjort på fiskceller är under utveckling.

Personen som uppfann det konstgjorda köttet, professor Mark Post vid Maastrichts universitet, är övertygad om att mänskligheten inte kommer att ge avkall på smaken av kött.

Till en början odlades stamcellerna i nötkreatursblod, men numera växer de i syntetisk odlingslösning så att inga levande djur behövs i processen.

Inte särskilt aptitretande

Odlat kött kunde i teorin framställas av Saimenvikarens eller mormors stamceller - men det kunde förstås skrämma bort en del av de potentiella kunderna.

Tanken på en biff som tillverkats av stamceller är inte särskilt aptitretande, så frågan lyder vem man ska rikta sin marknadsföring till.

Det finns företag som utlovar konstgjort kött på marknaden redan inom ett par år.

Reuter tror att produkten till en början riktas in på en mycket snäv marknad.

- Produkterna kommer att vara mycket dyra. Det går ännu lång tid innan de finns till för den stora allmänheten, säger Reuter.

Reuter säger sig ha hört att "maletköttbiffen" ännu inte alls påminner om en riktig hamburgerbiff till smaken.

Än så länge saknas det noggranna analyser av det odlade köttets miljöpåverkan, men det slås fast att det nog spar på odlingsareal, regnskogar och vatten.

Också utsläppen av växthusgaser är mindre än vid konventionell köttproduktion. Från bioreaktorer rinner heller inget ut i naturen.

VTT:n tutkija ja biotekniikan tohtori Lauri Reuter, VTT:n laboratorio, Espoo, 21.8.2018.
VTT:n tutkija ja biotekniikan tohtori Lauri Reuter, VTT:n laboratorio, Espoo, 21.8.2018. Bild: Jari Kovalainen / Yle VTT,statens tekniska forskningscentral vtt,bioteknologi,mikrober,mat,vegetarisk,Syntetisk biologi,laboratorium

Energiförbrukningen beräknas vara ungefär densamma som vid produktionen av fjäderfä. Det är därför betydelsefullt hur energin produceras i framtiden.

Köttsubstitut i stället för konstgjort kött?

Det har under de senaste åren kommit ut rejält med produkter på marknaden som är växtbaserade men som är mycket köttlika.

Köttfria biffar har utvecklats för att uppfylla samma behov som det odlade köttet. Köttsubstituten är dock befriade från de etiska och praktiska problemen som hör samman med stamcellsproduktionen.

Den kanske mest berömda produkten är amerikanska Impossible Foods hamburgerbiff; det är en fullkomligt växtbaserad biff vars hemliga komponent är ett myoglobinliknande protein.

Myoglobinet ger röd färg åt kött och blod och smakar lite järn, och vad gäller biffen sägs det vara svårt att se skillnad på den och en riktig köttfärsbiff.

– Den går att steka och strukturen och smaken påminner väldigt mycket om malet kött, säger Reuter som själv provsmakat biffen.

Dylika biffar säljs redan i över tusen restauranger, de erbjuds till flygpassagerare på rutten mellan Nya Zeeland och Los Angeles och säljs i livsmedelsaffärer.

Produkter som efterapar kött intresserar investerare; Impossible Foods konkurrent, företaget Beyond Meet, finansieras av bland annat Bill Gates.

Matproduktion i framtiden
Matproduktion i framtiden Bild: Yle Nyhetsgrafik

Mikrober behöver ingen fertil jord

- Till exempel bönan tar koldioxid ur luften och binder kväve, och med hjälp av solen framställer växten proteiner. Mikrober kan göra samma sak, men de använder elektricitet som energikälla, säger Reuter.

När man producerar mikrober i ett slutet utrymme är det ingen skillnad på var man befinner sig.

– Skillnaden är att växterna behöver fertil jord under sig och de är beroende av årstider och väderleksförhållanden.

Men kommer artificiella produkter att duga för konsumenter som eftersträvar äkthet och naturenlighet, det är den stora frågan.

Reuter påpekar att en åker inte är alls mer naturenlig än en bioreaktor - också den är framställd av människan.

– När man för ungefär 10 000 år sedan började odla grödor skapade vi en helt ny grupp av växter; lantbruksprodukter. Inte fanns det morot, kål, majs eller vete i naturen.

Om några årtionden kanske människan har börjat uppfatta den nya teknologin som något helt naturligt.

– Om vi tänker på att producera protein ur luften så är det ju mycket naturligt. Det är det sättet som är naturenligt för mikrober, säger Reuter.

Texten baserar sig på Yle Uutisets artikel Maitoa ilman lehmää ja munia ilman kanaa – suomalaiset keksivät, miten maailman kasvavaa väestöä ruokitaan av Oili Orispää.

Läs mera:

In Vitro-kött.

Snart äter vi konstgjort kött på restaurangen – för bara fem år sedan kostade en biff 250 000

I hela världen jobbar just nu 150 människor med In Vitro-kött. Skaparen Mark Post tror att restauranger kan erbjuda In Vitro-kött inom tre år.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes