Hoppa till huvudinnehåll

"Man skulle kunna avskaffa det helt och hållet" - konkurrenskraftsavtalet får tummen ner av sociologen, men ekonomen vill vänta med utvärderingarna

En hand lägger mynt i staplar.
En hand lägger mynt i staplar. Bild: Mostohotos pengar,ekonomi,förmögenhet,mynt,rikedom

Det är snart två år sedan konkurrenskraftsavtalet infördes, men det är ännu – i allra högsta grad – oklart om avtalet varit bra eller dåligt för Finland.

Konkurrenskraftsavtalet infördes i början av år 2017.

De tydligaste förändringarna var att finländarna ska jobba 24 timmar mer per år (eller 6 minuter per arbetsdag) och i vissa branscher försvann en del av semesterpengen.

Var det en bra eller dålig förändring? Det beror på vem man frågar.

Mika Helander, sociolog vid Åbo Akademi, har en klar åsikt.

- Man skulle kunna avskaffa det helt och hållet. Det var helt onödigt med den här ökningen på 24 timmar. Det har inte någon som helst positiv effekt, det är bara ett irritationsmoment.

Läkare som skyndar
Läkare som skyndar Bild: Mika Kanerva läkare

Helander motiverar med att den lilla förändringen påverkar människor med ett inrutat vardagsliv. Den extra arbetstiden påverkar detaljer som när man ska hämta barnen på dagen på dagis eller när man ska handla mat.

Det är detaljer som kan leda till stress.

Vi har inte parallella världar att jämföra med

Men Roope Uusitalo ser på saken ur en annan vinkel. Han är professor i ekonomi vid Jyväskylä universitet och ordförande för Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken.

Uusitalo förklarar att det är närmast omöjligt att ge ett definitivt svar på om avtalet har varit positivt eller ej.

Om någon i framtiden vill forska i ämnet har den personen många variabler att beakta.

Man måste jämföra med utvecklingen i världen och i andra länder, samtidigt som man måste ha djup insyn i detaljer som kan ha påverkat ekonomin på andra håll.

Roope Uusitalo.
Roope Uusitalo. Roope Uusitalo. Bild: Yle ekonomi,Roope Uusitalo,Ekonomist

Men när man har all fakta, kan man då dra slutsatser?

Nej, konstaterar Uusitalo.

- Vi har en värld där avtalet skrevs under, men vi har inte en värld där avtalet aldrig slöts.

Med det menar Uusitalo att det inte finns något att jämföra med, vi kan aldrig få veta hur ekonomin i Finland skulle ha utvecklats utan konkurrenskraftsavtalet.

Framtida forskare har alltså en omöjlig uppgift om de vill säga om det avtalet var värt mödan.

Utgifterna har stigit långsammare i Finland än i övriga världen

Ser man uttryckligen på ekonomin och inget annat, då talar siffrorna ett tydligare språk.

- Utgifterna för finländskt arbete har stigit långsammare än i andra länder, vilket gör att de finländska företagens konkurrenskraft har blivit bättre. Det här torde det inte råda någon stor oenighet om, säger Uusitalo.

En orsak till att vi har bättre ekonomi i dag är att världsekonomin har förbättrats. Men Uusitalo är försiktig med att ge världsekonomin hela äran för tillväxten i Finland.

- Utvecklingen i ekonomin i Finland är betydligt mer positiv nu, jämfört med före avtalet skrevs under. Men var vi skulle ha hamnat utan konkurrenskraftsavtalet kan varken jag eller någon annan svara på.

Är arbetstagarna och facken förda bakom ljuset?

Sociolog Mika Helander påpekar att det finns forskningsresultat som tyder på att ökad arbetstid inte påverkar bruttonationalprodukten särskilt mycket.

Helander kritiserar också regeringen för att inte ha hållit sig till avtalet, och mer specifikt försäkran om att det ska råda fred på arbetsmarknaden.

Arabetsmarknadsforskare Mika Helander
Sociolog Mika Helander. Arabetsmarknadsforskare Mika Helander Bild: Stina Sirén/Yle arbetsmarknadsforskare,Åbo Akademi

Regeringen har infört både den så kallade aktiveringsmodellen och funderar nu på att luckra upp uppsägningsskyddet.

- Det har gjort att arbetstagarorganisationer har varit väldigt irriterade, eftersom de anser att regeringen inte höll sitt löfte.

Att avtalet skulle ha varit särskilt gynnsamt för ekonomin är Helander inte redo att sluka med hull och hår. Han tror snarare att det är konjunkturerna som har påverkat.

Är avtalet rentav kontraproduktivt?

Helander är mera orolig för hur utvecklingen med sjukfrånvaron ska se ut. Trenden har varit nedåtgående, men år 2017 blev ett trendbrott.

Med andra ord, samtidigt som konkurrenskraftsavtalet infördes ökade sjukfrånvaron. Än så länge är det för tidigt att säga om de är kopplade till varandra, men det är något Helander gärna skulle forska i.

- Om det visar sig att det är så, då är ju avtalet direkt kontraproduktivt.

Man i gul skyddsväst med gul hjälm under armen och upplysta industribyggnader i bakgrunden. Ansiktet syns inte.
Man i gul skyddsväst med gul hjälm under armen och upplysta industribyggnader i bakgrunden. Ansiktet syns inte. Bild: lOvE fabrik,Hjälm,industri,arbete,Jobb

Överlag är Helander inte imponerad av hur konkurrenskraftsavtalet har utformats, även om han understryker att det fortfarande är för tidigt att utvärdera hela avtalet.

- Jag ser inte några positiva effekter med den här arbetstidsförlängningen eller att det skulle ha en effekt på konkurrenskraften i förlängning. Men man kan se att det har negativa effekter.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes