Hoppa till huvudinnehåll

Sälskrämmor ska hålla gråsälarna på avstånd – Forskare: "Inget hundraprocentigt skydd men vi hoppas de ska vara tillräckligt effektiva"

En flotte med solpaneler och vindturbin i Nådendals skärgård, en så kallad sälskrämma.
Sälskrämman ska fungera i alla väder dygnet runt och nu testkörs den i finländska förhållanden. En flotte med solpaneler och vindturbin i Nådendals skärgård, en så kallad sälskrämma. Bild: Yle/Mika Puska. fågelskrämmor,sälar,sälskrämma

Naturresursinstitutet Luke testar sälskrämmor i Nådendal och Lovisa för att se hur de kunde fungera i finländska förhållanden.

Målet är att hålla gråsälarna borta från yrkesfiskarnas nät och ryssjor.

– Inget är hundraprocentigt, för en minoritet av sälstammen kan få sämre hörsel som vi människor och då hör de inte de här högfrekvensljuden som nu används i sälskrämman, säger forskningsingenjör Esa Lehtonen på Luke.

forskare Esa Lehtonen står på en sälskrämma.
Forskningsingenjör Esa Lehtonen vid Luke har stora förhoppningar på sälskrämmorna. Här visar han hur de är fastsatta på havsbottnen. forskare Esa Lehtonen står på en sälskrämma. Bild: Yle/Jesper Alm. sälar,esa lehtonen

Men Lehtonen tror inte det handlar om många individer och tror att sälskrämman ska fungera bra också i Finland.

– Den har utvecklats för fiskodlingarnas behov i kusttrakterna utanför Skottland, där man förutom sälar har lyckats hålla sjölejon på avstånd, säger Lehtonen. Så jag tror nog att skrämmorna ska fungera bra också här hos oss.

Sälskrämman skapar en ljudbarriär

På havsytan låter ljudet som sälskrämman skapar som gräshoppor men under vattnet skapas ett ljud som sälarna anser att är obehagligt och som de börjar undvika.

En svart liten undervattenshögtalare som ska skrämma sälar.
Undervattenhögtalaren pulserar ut de högfrekvensljud som används helt utan mönster för att skapa en ljudbarriär som sälarna inte passerar. En svart liten undervattenshögtalare som ska skrämma sälar. Bild: Yle/Jesper Alm. sälar,fågelskrämmor,sonarboj,sälskrämma

– Uppe på ytan har vi flotten som får all den ström som behövs via solpaneler och vindturbiner och under vattenytan har vi en undervattenshögtalare som pulserar ut högfrekvensljud som skapar en så kallad vägg, säger Lehtonen.

Sälarna börjar då undvika området och man kan enligt Lehtonen säga att flottarna skapar stängsel som hindrar sälarna att äta upp yrkesfiskarnas fiskfångster som finns i nät och ryssjor.

Tiden får utvisa hur effektiva sälskrämmorna är

– De första resultaten är lovande, men tiden får utvisa hur effektiva sälskrämmorna är och först senare i vinter får vi se hur det har gått, säger Lehtonen. Vi samarbetar med ortens yrkesfiskare och hoppas få tillräckligt med data för att kunna dra ordentliga slutsatser.

Yrkesfiskaren Olavi Sahlsten.
Yrkesfiskaren Olavi Sahlsten hoppas att sälskrämman ska visa sig vara till hjälp. Yrkesfiskaren Olavi Sahlsten. Bild: Yle/Mika Puska. fiskare,olavi sahlsten

Nådendal och Lovisa är pilotprojekt men inget hindrar att också andra tar kontakt och testar hur de fungerar, påminner Lehtonen.

Åtminstone är yrkesfiskarna i Nådendalstrakten nöjda med pilotprojektet hittills.

– Vi får se hur det går men det här är ju första gången något görs för att skydda nätfiskare i den inre skärgården, säger Olavi Sahlsten som är ordförande för yrkesfiskarnas förbund. Det ska bli intressant att se om de här verktygen hindrar sälarna att simma in i sunden.

Sälstammen har vuxit kraftigt och utgör ett reellt hot

Gråsälsstammen har vuxit kraftigt de senaste åren och utgör i dag ett reellt hot mot yrkesfiskarnas fångster.

En säl.
Gråsälen syns inte till så lätt men rör sig allt oftare i den innersta skärgården och äter upp yrkesfiskarnas fångster. En säl. Bild: Mostphotos \ matsegeberg gråsäl,Skärgård,djur,Natur,hav,säl

– Tillsammans med de skador som skarven förorsakar är det många som funderar på att lägga av då lönsamheten är dålig, säger Sahlsten. Därför är alla insatser som kunde hjälpa oss välkomna.

Enligt Lehtonen har gråsälarna tidigare rört sig mest ute till havs men nu kommer de allt oftare långt in i innerskärgården.

– För många som bor här i Nådendal och har stuga här kommer det som en överraskning att gråsälarna rör sig i området, säger Lehtonen. Ingen har sett dem trots att vissa individer kan vara uppemot 200 kg stora, men det beror på att de oftast rör sig om nätterna.

Sahlsten vet att jakt kunde vara en effektiv lösning, men sälen är ett klokt djur som lär sig snabbt.

– Det blir allt svårare att jaga sälen, så om den här sortens lösningar visar sig vara effektiva är de ett välkommet tillskott i verktygslådan, säger Sahlsten.

Priset kan vara ett hinder

I nuläget går en sälskrämma lös på cirka 20 000 euro, vilket är för mycket för yrkesfiskare.

– Vi har fått finansiering via EU och i nuläget handlar det om ett forskningsprojekt, säger Lehtonen.

Flotte med solpaneler och vindmölla, en så kallad sälskrämma i Nådendals skärgård.
Sälskrämman har mycket högteknologisk utrustning och priset är därför högt. Flotte med solpaneler och vindmölla, en så kallad sälskrämma i Nådendals skärgård. Bild: Yle/Mika Puska. fågelskrämmor,sälar,sälskrämma

Men visar det sig att resultaten är goda och skrämmorna verkligen fungerar året runt så kan det vara skäl att införskaffa fler.

– Vem som betalar är ett frågetecken men yrkesfiskare har nog inte råd med den här sortens apparatur, säger Sahlsten. Kanske staten kunde bidra och köpa dem för att försäkra sig om att det också i framtiden finns inhemsk fisk på borden.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland